Hästägarlycka!

Sedan Démantur anlände till Mariebäck har Sylvia varit ett enda stort leende! Han är ju bara riden några månader och kan inte så mycket ännu... men det är inte heller någon som lärt honom en massa dumheter som hon måste träna bort. Och han verkar ha oerhört lätt för sig - byggd "i uppförsbacke", mjuk och smidig. Eller som Sylvia sa: "Så snart han förstår vad man menar gör han precis vad man vill!"

Hoppas att det, trots de ganska små bilderna, syns att Sylvias leende går från öra till öra! (Tips: om man dubbelklickar på bilderna blir de större!)

Som jag brukar säga: "Den som sa att lycka inte kan köpas för pengar tänkte uppenbarligen inte på att man kan köpa en islandshäst!"

Edit: har ägnat lite tid åt att jobba med bilderna... nu är Sylvia och diamanten inzoomade så att de ska synas bättre!