Mariebäcks Diamant har anlänt!!!

Nu har han "landat" - Démantur frá Minni-Borg!!! En mycket stilig, kille som verkar riktigt trevlig och har fantastiskt snälla ögon!

Till sin glädje hade han kunnat konstatera att han nu kommit till ett land där man får gå ute i hage - fast det är vinter! Fast när jag kom till stallet var han nybadad och stod inne för att torka. Stona hade redan full koll på att det kommit en RIKTIG kille till gården. Så snart någon av dem fick komma in i stallet sträckte de upp sig och fokuserade totalt på läckerbiten!

Kolla vilken söt mule han har!!!




Men jag kunde ju inte BARA ägna mig åt att beundra Démantur - jag skulle ju rida också! Det var ett par plusgrader idag, så ridturen blev precis så svettig som jag hade misstänkt. Red mot Alviksträsk och började med att försöka böja Feykir i sidorna, med tygeln mot halsen för att hålla koll på bogen. Han kändes trevligt avslappnad och hade fokus på mig - t o m när vi passerade ett nytt timmerupplag vid vägen.



Fortsatte på samma sätt i tölt och han började nästan genast flåsa, så jag red intervaller med korta skrittpauser emellan. Uppmuntrad av Sylvias ord på lektionen i onsdags - att jag måste ställa högre krav på honom - började jag ganska snabbt kräva lite mer samling i tölten. Annars har det lätt blivit så att jag sparat det alldeles till slutet av ridturen - och förutom att vi då inte hunnit rida så länge i vettig form så har han ju dessutom redan varit ganska trött. Men nu hade han nya Anna i sadeln - och då var det bara att se till att börja ta i med bakbenen! Lyckades faktiskt allra bäst att få honom att släppa i den svårare högersidan! Det måste bero på att jag jobbat allra mest med den i skritten innan...



Galopperade i backen in mot byn innan vi vände hemåt igen. Då fick han en ganska lång skrittpaus utför hela backen - och det var välbehövligt för vid det här laget flåsade han rejält. Han skulle verkligen ha behövt få "ta av sig dunjackan"!!! Jag passade i alla fall på att böja honom omväxlande till höger och vänster - med innertygeln mot halsen - medan han pustade.



Förberedde för tölt genom att rida samlad skritt och böja ordentligt i högersidan. När han trampade under sig så att han gav efter i nacken startade vi tölten och red lååångsamt. Det kändes riktigt, riktigt bra! Red korta intervaller låångsam tölt, omväxlande böjd till höger och vänster, med skrittpauser, halt och ryggning innan ny tölt. Använde ytterligare ett knep från onsdagens lektion: att böja honom vid
nedtagningen för att behålla honom lätt i handen.



Fick honom aldrig att "släppa" riktigt lika bra i vänstersidan idag - men det var ju jättekul att den svåra högersidan kändes så bra!



Efter ny skrittpaus avslutade vi med travövningen från i onsdags: starta trav ur halt med eftergift, trava 20-30 meter (och böja med innertygeln mot halsen), göra halt (med böjning för bibehållen lätthet fram), ny igångsättning i trav o s v. Det gick ganska bra - förutom när vi skulle passera det nya "timmerupplaget" som varit så ofarligt när vi kom från andra hållet... men efter en stunds övertalning blev Feykir JÄTTEMODIG och vågade gå ända fram till det som visade sig vara en hög kraftledningsstolpar.



När jag sedan skrittade av min genomsvettiga häst var jag mycket nöjd med dagens ridtur! Han hade dessutom bara gjort ett par försök att dra tyglarna ur handen på mig - och då hade jag varje gång lyckats korrigera honom direkt. Men det gäller verkligen att jag är skärpt där - för jag märker att han lärt sig att känna av när jag fokuserar på annat så att han kan passa på! Tänk att man alltid ska råka ut för hästar som är för smarta... ;- )




När vi gick förbi Démanturs box på väg in i stallet blev denne MYCKET uppjagad över att Feykirs rumpa passerade så nära! Nåja, han är ju bara 5 år och har precis landat i ett nytt land - då är det kanske inte så lätt! "Rumpa som rumpa!"