Mer aktivitet i ridningen önskvärd

Kom till stallet samtidigt som Fia idag, så vi kunde få sällskap när vi red ut! Hon har visserligen fått i läxa från Atli att BARA rida korta, korta ridpass (med mycket tempo) för att få Lukka att börja tänka framåt - så de följde oss bara ca 15 minuter innan de vände hemåt igen i full fräs. Men det var ju trevligt så länge det varade! Feykir brukar kunna vara så ofokuserad i början av ridturerna men nu när han stora kärlek Lukka var med skötte han sig exemplariskt!

Och han fortsatte faktiskt att sköta sig exemplariskt även sedan hans hjärtas dam vänt hemåt igen. Precis när Fia vände Lukka gjorde Feykir en liten "halvhalt" skulle man kunna säga. Som för att fråga om vi skulle följa med dem. Men jag behövde knappt driva på alls för att han skulle fortsätta framåt och då verkade han hur nöjd som helst med att fortsätta ensam! Jag blev verkligen glatt överraskad över detta - han är ju annars en väldigt flockberoende häst.

Vi fokuserade på tölten idag och jag försökte nå målet: lösgjordhet och samling med energi bakifrån genom att rida öppna, eller i alla fall "antydan till öppna" åt båda hållen. Försökte rida ganska korta intervaller i tölt innan jag tog ner till skritt, bytte spöhand, red öppna för andra skänkeln i skritt och sedan övergång till tölt igen. Det där med att byta spöhand är ingen bagatell i sammanhanget - det har en VÄLDIGT stor effekt på Feykirs bakbensaktivitet - så det ska jag se till att göra ofta!

Jag strävar efter att lära mig bli mer och mer aktiv i min ridning och minimera "transportsträckorna". Det är lättare på ridbanan tycker jag och där märker jag hur oerhört positiv effekt det har på Feykir att jag inte tragglar på en övning för länge "åt ena hållet" utan hela tiden byter om. Bara några varv på volt i höger varv och sedan vänster varv, bara rida öppna för vänster skänkel en stund och sedan byta, för att strax byta tillbaka igen... På det sättet verkar det som att övningarnas lösgörande effekt blir så mycket större!

Men när jag rider ut hamnar jag lättare i gamla hjulspår igen... På hemvägen red jag visserligen tölten omväxlande med böjning i höger resp vänster sida. Men jag red alldeles för långa sträckor åt gången innan jag bytte sida! Det är verkligen lätt hänt! När jag böjer honom i högersidan töltar han så trevligt, med eftergift och bitvis kommer han verkligen upp med bogarna. Så då vill jag ju bara fortsätta att njuta av det! Och när jag sedan tillslut bytt och försöker böja vänstersidan så spärnar han emot och vill inte ta i så där jobbigt mycket med vänster bak som matte tycker att han ska göra... och då vill jag inte gärna ge mig heller...

Men när jag tänker efter så vet jag ju att om jag efter bara en liten stunds stretande med vänstersidan byter till "njutsidan" en liten stund för att sedan byta tillbaka och byta igen och byta igen... så är det mycket mer effektivt och vänstersidan blir trevligare och trevligare! Men, då var det ju det här med normalbegåvning igen...

Jag skrev att Feykir var så trevligt fokuserad på mig idag - men liiite "monsterskådning" blev han ändå tvungen att ägna sig åt. Vi passerade en avtagsväg där det ligger lite timmer och PRECIS när man kunde börja skymta timmerhögen bakom snödrivan så MORRADE den åt honom!!! :-O Ja, matte trodde ju att det var en skoter som körde i skogen - men nog känner Feykir igen ljudet av morrande timmer när han hör det! Det blev nära nog en slide-stop innan han kom fram till att vi ändå kunde passera, bara vi gjorde det försiktigt. Men sedan var resten av ridturen lika odramatisk som tidigare - skönt att vi bara behövde träffa på en aggressiv timmerhög!

Termometern visade bara -1,6 grader idag, men det blåste riktigt, riktigt isande vindar! Jag höll mig ändå värmen hur bra som helst tack vare all drivning i tölten. Och det var nog bara skönt för Feykir med de kalla vindarna - han blev ändå ganska rejält svettig av allt töltarbete. Den svettiga pälsen gjorde att han fick ha täcke på när jag sedan släppte ut honom till flocken igen.

Feykir poserar framför "Carolafläkten"! ;- ) Jag tycker verkligen det ser härligt ut när manen blåser så där!!! Precis som Lukka tycker matte att Feykir är SÅ SNYGG!