Släktträff!

Moster Hamingja, Hermann och mamma Hremsa. 

(Samt i bakgrunden: allestädes närvarande Litlamin - inte släkt med övriga i bild men avkomma till  Lára & Démantur.)

Det verkar som att jag börjar bli förkyld - och då får jag alltid känningar i bihålorna... så det blev bara en kortare ridtur idag i lugnt tempo med mycket skritt. Men jag försökte i alla fall fokusera på sitsen och då f f a kämpa mot mina stela höftböjare. Red till höger bakom vägbommen och i lilla "backen" upp åt vänster vid vändplanen blev det några galoppintervaller också där Hamingja gladde mig med jättefina galoppfattningar (både höger och vänster) från stillastående! 

Avrundade sedan med lite "terrängskritt" i skogen (hade inte sett några tecken på att jakt pågick och jag hade dessutom varselväst på mig.) Fast när vi vänt tillbaka hemåt igen hörde jag ett gevärsskott...  men det lät som att det kom från någonstans på andra sidan Mariebäck (eller möjligen skjutbanan, men då brukar det ju inte vara bara ett enstaka skott utan ganska snart följas av fler.) Tillbaka i stallet fick Hamingja sin vanliga stretching innan matte åkte hemåt för att försöka kurera sig.

+ 2 grader och snöblandat regn...

...är ju inte det mysigaste vädret... men hanterbart om man får uppleva det i sadeln på sin häst!!!

Det blev några vändor längs skogsvägarna bakom vägbommen i eftermiddags. Först den vänstra vägen vilken dock visade sig vara lite halkig... så efter en omgång terrängskritt vände jag tillbaka och testade den högra vägen istället. Där låg ingen snö kvar på marken och den har dessutom fått ett nytt lager grus som INTE består av stora, vassa stenar, så underlaget funkade helt perfekt för att träna tölt!

Mitt fokus idag var på sitsen och med vänsterhanden på framvalvet försökte jag gav jag de stramande höftböjarna "en omgång" samtidigt som jag försökte slappna av i knäna och hålla om med skänklarna. Gjorde detta både i skritt och tölt - för att försöka programmera in hur det ska kännas. Efter två vändor till den högra vändplanen och tillbaka tyckte jag det räckte för idag. Och tillbaka i stallet konstaterade jag att vi varit ute en hel timme - trots vädret! Men nu hoppas jag väderappen håller vad den lovat: att det ska vara uppehållsväder i morgon!!!

"Atlivändningar" - en favorit i repris!

Efter två välförtjänta vilodagar för Hamingja var det idag dags för en första repetition av övningarna från helgens kurs. Det blev därför boots på och ett pass på ridbanan. Under uppvärmningen red jag mycket öppna i tölt samt korta sekvenser tempoväxlingar. Och konstaterade att om jag "behåller sitsen" under tempoväxlingarna behöver jag bara lägga vikten lite bakåt för att Hamingja ska göra trevliga nedtagningar utan att jag får det minsta lilla i handen! Hon ÄR ju en stjärna - om bara matte skärper sig så att Hamingja får en chans att visa sina kvaliteter...!

Jag "dammade också av" en övning som vi red mycket för många år sedan: det vi kallade "Atlivändningar" när man rider fram och tillbaka längs ena långsidan med volt tillbaka vid hörnen. Atli påpekade ju flera gånger i helgen om att volt tillbaka fungerar väldigt lösgörande på Hamingja och uppmanade mig därför att nyttja den övningen ofta - och då passade det ju perfekt att ta fram denna gamla klassiker!

Avrundade uppvärmningen med trav på volt och blev riktigt imponerad av mig själv när jag efter en stund insåg att jag utan att tänka särskilt på det faktiskt gjorde detta helt enligt "skolboken"! D v s jag höll blicken lyft och riktade den in mot mitten av volten. Därmed undvek jag förhoppningsvis att ge Hamingja dubbla budskap medan ytterhjälperna bestämde storleken på volten och innertygeln var lös och hon formade sig runt innerskänkeln. Det kändes i alla fall väldigt bra och Hamingja verkade också nöjd!

Efter omsadling övergick jag till att rida övergångar halt - rygga - samlad skritt - samlad tölt. Atli sa ju att jag skulle rida väldigt många sådana övergångar eftersom de ger den bästa takten i tölten. Jag kom dessutom ihåg hur han betonat att jag måste "passa" min högerhand så att den inte blir stum - f f a inte när jag rider i vänster varv. 

Vid varje skrittpaus försökte jag också komma ihåg att korrigera min sits genom att flytta mig framåt i sadeln (trots att höftböjarna gjorde allt för att spjärna emot), slappna av i knäna och hålla om med skänklarna. Om jag gör detta under skrittpauserna, 10 000 gånger eller liknande, så kanske jag tillslut har lättare att bibehålla rätt sits även i tölt - hoppas jag! 

Sedan fick min duktiga häst först sträcka ut och varva ner i tölt på volt - när det till min glädje var väldigt tydligt att jag lyckats aktivera hennes bakdel och överlinje under detta träningspass! Och när jag testade att ge travsignal direkt från tölten funkade den övergången också klockrent! Det hade Atli blivit glad av att se - för vi brukar ju alltid behöva bryta av till skritt emellan. 

Efter sedvanlig stretching blev det sedan BoT på (nättäcke och hasskydd) medan Hamingja fick stå i en box och äta lite lucern med mineraler och den allra sista skvätten multivitamin. En ny dunk av denna har stått på inköpslistan ett tag...och nu är det alltså verkligen hög tid att åka förbi Granngården för att fixa det!

Hur man gör en kvinna lycklig:

Gör ett underverk med hennes häst!!! Jag har haft mycket ont i helgen och då blir jag också väldigt spänd i musklerna, vilket förstås har negativ inverkan på Hamingja... Så inför dagens lektioner hade jag "preppat" extra med spa-bad både i går kväll och i morse. (På morgonen låg jag så länge i det drygt 40-gradiga vattnet att jag fick blodtrycksfall och var nära att svimma när jag klev upp...men varm - och lite mindre spänd - var jag!)

Atli sa igår att han ville rida Hamingja lite idag och att vi skulle testa med viktboots på. Jag började värma upp henne i tölt "kors och tvärs" innan Atli tog över i sadeln. Det var verkligen fascinerande att se hur till synes enkelt han fick henne lösgjord och ren i takten - och han red inte ens på volt utan bara längs spåret! Det var övningen öppna som "gjorde jobbet" (den han här om dagen kallade "moder till alla övningar" och som han också brukar beskriva "att rida som på volt fast rakt fram.")

När det var dags för mig att ta över i sadeln igen instruerade han mig om att jag vid öppna i vänster varv måste vara extra vaksam på den yttre bogen, men att det samtidigt är jätteviktigt att jag inte "fastnar" i högertygeln. "Du måste vara JÄTTESNABB att ge eftergift för att hon ska slappna av!"
Jag fick rida några steg öppna i skritt, när längden på halsen var bra "åka med" över till tölt för att sedan snabbt fånga upp energin m h a sätet. Samtidigt som jag försökte sitta på rumpan, utan (onödiga) spänningar i kroppen och hålla om med skänklarna... Jag lyckades väl inte ens med hälften... men ändå: VILKEN KÄNSLA!!! Här snackade vi verkligen "njutridning"!!! (Jag blir ju nästan tårögd när jag skriver detta!!!)

Igår kändes det SÅ avlägset att få uppleva detta när jag var så spänd i kroppen och därmed även hindrade Hamingja att slappna av... Men så sätter sig Atli upp i sadeln och "trollar lite" och vips får jag ändå uppleva lite av den fantastiska kapacitet min häst egentligen har!!! Jag fick också "njuttölta" i båda varven med några steg öppna då och då för att bibehålla lösgjordhet och samling.

Och han fick - förstås - påminna mig extra om att vara snabb i eftergiften och inte "fastna" i högertygeln i vänster varv. Samt att krama snabbt höger-vänster då och då för att hålla henne avslappnad så hon inte kortade upp nacken för mycket. "Det här - och bootsen - gjorde susen! Hon var riktigt flashig bitvis!!!" Sa Atli efteråt och matte var så stolt över sin fina häst att hon höll på att spricka!

När det var dags för helgens sista lektion dök Johan upp och fotade - alltid roligt med bilder!!! Jag fick värma upp med tölt "kors och tvärs" inkl många volt tillbaka, vilket Atli noterat fungerar väldigt lösgörande på Hamingja.  Sedan var det dags för halt - rygga - samlad skritt - samlad tölt. "Det är dessa övergångar som har allra bästa effekten på henne för takten, så rid MÅNGA sådana!" sa han. Men även när jag lyckas undvika att göra henne ARG i samlade skritten har hon en tendens att bli för hög i formen. Så Atli tyckte inte att jag skulle be om samlad skritt fler steg än vad som behövdes för att få bra längd på halsen innan jag blev neutral och "åkte med" över i tölt.

Men sedan skulle jag snabbt bli aktiv igen och göra förhållningar med sätet "tänk halt och rygga" för att samla upp energin och bibehålla samlingen i ett riktigt lågt tempo. Och rida öppna (med mjuk och rörlig högerhand) för att bibehålla bärigheten. "Nu är hon KLOCKREN i takten!" utropade Atli - och matte fick åter "njutrida"!!! Sedan var det ju "bara" allt det där andra också: sitta på rumpan, försöka att inte spänna mig, hålla om med skänklarna...och krama höger-vänster när hon behövde påminnas om formen... "Sänka halsen, sänka halsen... sitt, sitt, SITT!!!" ropade Atli med jämna mellanrum. Och jag fick även nu rida många volt tillbaka för lösgjordhet och bärighet. Riktigt samma känsla som på förmiddagen hittade jag inte - men det var ju väntat för då hade ju faktiskt Hamingja precis haft en "nära Atli-upplevelse".

När det var dags att låta henne sträcka ut och varva ner på volt fick jag åter ett tydligt bevis på att hon verkligen arbetat med bakdel och rygg, för dessa muskler fortsatte att vara aktiva även när hon sträckte ner mulen mot marken. Och efter en stund valde hon faktiskt själv att gå över i trav, utan att jag först saktat av till skritt. Detta gjorde Atli extra nöjd eftersom Hamingja nästan alltid bara fortsätter tölta t o m på hellånga tyglar. Han har ju tidigare under helgen tipsat om att "den rena tölttakten ligger mellan grisepass och trav" varför jag kan ha nytta av att träna in övergångar direkt från tölt till trav för att sedan kunna få henne att "tänka trav" om hon är passtaktig. Ytterligare något att träna på alltså - ROLIGT!!! Och ganska ofattbart att det bara är en månad till nästa träningstillfälle - tänk att vi får träna för en mästare TRE gånger på lika många månader!!! Är lite osäker på om kursen i november är den sjätte eller sjunde i år... men LUXURY hur som helst!!!

Atlikurs - dag 2

Hamingja är (nästan) redo för ridkurs!

Nu är jag full av inspiration efter ÄNNU en lärorik kursdag! Under båda mina lektioner fick jag inleda med att rida (med mina mått mätt) VÄLDIGT aktivt under uppvärmningstölten; med böjda spår "kors och tvärs", ta med henne åt sidan med kroppsvikten, öka och minska tempot o s v, krama höger-vänster på tyglarna för att bibehålla avslappningen i nacken samt själv försöka slappna av så att Hamingja skulle kunna göra detsamma. Det sistnämnda var/är förståss allra svårast... Tänk om man bara kunde installera en uppdaterad version av sig själv utan en massa gamla olater...!!!

Efter detta fick jag göra halt, rygga, rida samlad skritt ("inte så mycket samling - vi vill inte att hon ska bli arg!!!" förmanade Atli), "släppa" fram henne i tölt m h a höfterna för att sedan snabbt fånga upp energin genom förhållningar med sätet. "Tänk halt och rygga!!!" Samt krama höger-vänster vid behov för att hålla henne avslappnad i nacken. Försöka sitta med framåtvinklat bäcken utan att spänna mina knän eller armar och axlar...! Det är ju TUR att det är hästen som gör allt jobbet så man som ryttare bara behöver åka med... eller...?!! ;-)

Atli konstaterade att det som idag fungerade bäst för att förbättra takten i tölten hos Hamingja var att vända runt med ytterhjälperna (under uppvärmningen) resp göra halt, rygga och göra igångsättning från samlad skritt (under töltträningen). Och han föreslog att vi ska testa med boots på henne i morgon för att se om det kan ge "det lilla extra" som fattas för att han ska vara nöjd med takten.

Före lektionerna preppade jag Hamingja med ryggvärmaren från Back on Track och efteråt - med stretching följt av nättäcket och hasskydden från BoT - som vanligt. Och när jag skrivit klart detta ska jag "preppa" mig själv inför morgondagen i SPA-badets 40-gradiga vatten! Perfekt avslutning på en riktigt rolig dag!!!

Atlikurs IGEN!!!

"Det tjatas om att korsa bakbenen - men jag kan minsann korsa frambenen också!!!" demonstrerar Hamingja! 

Att få träna för en av världens skickligaste islandshästintruktörer var fjärde vecka - det är PRECIS lagom om ni frågar mig!!! För det är bara en månad sedan senaste tillfället (och förhoppningsvis blir det ytterligare ett tillfälle i november också innan vi har vinteruppehåll i kursandet fram till i mars.) 

När lektionen började berättade jag för Atli hur jag efter förra kursen testat att vänta med att länga halsen och överlinjen till slutet av uppvärmningen så att vi hunnit få lite ordning på takten i tölten först. Och att jag upplever att jag bättre klarar av att aktivera hennes bakdel och rygg då samtidigt som hon har så lätt för att länga halsen att det inte är något problem att vänta med att be henne om det. 

Utifrån detta blev upplägget för lektionen helt annorlunda än vad det brukar! Efter skritten på volt där jag bad henne korsa bakbenen fick jag lämna volten och tölta längs spåret (med pisken mot bakdelen då och då) samtidigt som jag varvade att "ta med henne åt sidan" några steg m h a tyglar och vikt resp att rida korta tempoväxlingar m h a vikten. Atli tipsade om att ett sätt att komma till rätta med passtakten är att få hästen att "tänka trav" för på väg mot traven kommer man att "passera" den fyrtaktiga tölten. Jag fick därför lägga vikten ganska mycket framåt när jag ville att hon skulle öka tempot och efter varje sådant moment blev hon mer avslappnad och renare i takten!

Sedan fick jag gå in på volt i tölt och minska volten m h a ytterhjälperna för att sedan öka den igen genom att ta med framdelen utåt m h a tyglarna innerskänkeln och vikten gör samma sak med bakdelen. Atli konstaterade att Hamingja svarar väldigt bra på dessa hjälper i skritt, men inte lika bra i tölt. "Här har vi verkligen något att jobba med!" sa han och instruerade mig att till att börja med använda riktigt stora hjälper när jag ber henne öka volten, för att sedan successivt kunna gå över till att förfina hjälperna. 

Skrittpaus

Jag fick sedan fortsätta öka volten till dess att vi kom ut på spåret där jag skulle "tänka att jag skulle rida in på volten igen fast fortsätta rakt fram" för att fortsätta i en öppna längs spåret med rätt böjning så att hon arbetade på tre spår. Tyglarna skulle hålla framdelen innanför spåret medan innerskänkeln höll bakdelen kvar ute på spåret. Detta visade sig vara riktigt effektivt - Hamingja kom in mellan hand och skänkel riktigt bra utan att bli spänd! Och när hon ibland blev lite hög i formen behövde jag bara krama snabbt höger-vänster så slappnade hon av och längde halsen igen.

När jag sedan skulle jag göra övergångar från skritt till tölt kom Hamingjas superambitiösa sida fram direkt och hon samlade sig så mycket att hon blev spänd och började studsa med frambenen. Då fick jag åter rida öppna i skritt samtidigt som jag uppmanade henne att länga halsen till dess vi hittade ett avslappnat läge där jag m h a höfterna gav signal om att gå över i tölt. Detta fick vi upprepa några gånger. "Trevlig form och trevlig tölt - nu har du henne fint inramad mellan hand och skänkel utan att hon är spänd!" konstaterade Atli nöjd. 

Jag fick också ett bra bevis för att jag lyckats aktivera hennes överlinje på ett bra sätt i o m att hon bibehöll ryggaktiviteten när jag successivt lät henne sträcka ut i nedvarvningstölt! Efter att vi även travat på volten i båda varven konstaterade Atli att det jag behöver jobba mycket med att rida öppna i tölt, både på volt och längs spåret. Så att jag successivt kan använda allt mindre hjälper till att hitta lösgjordheten i resp moment. "Öppna är alla övningars moder!!!" utropade han entusiastiskt!  

Fina fröken Fantastisk!!!

Oj, oj, oj, vad jag älskar min häst - som var alldeles EXTRA fantastisk att rida idag!!!

Med Atlikurs nu till helgen (fre-sö) skulle dagens träningspass bli sista förberedelsen innan dess och inför tre dagar på ridbanan valde jag att rida ut längs skogsvägarna bakom vägbommen. Den senaste tidens härliga väder hade ersatts av ISANDE vindar... Men "Svalt och skönt!!!" tyckte uppenbarligen Hamingja för hon var JÄTTEPIGG!!!

Efter vårt sedvanliga voltarbete utanför stallet red jag till vänster bakom bommen och rivstartade uppvärmningstölten med pisken mot höger bak - vilket resulterade i en energisk tölt med trevlig takt redan från start! Atli skulle verkligen ha varit nöjd om han sett oss då! Jag använde Atlis "ta med hästen åt sidan m h a vikten" för att lösgöra i tölten. När jag ungefär halvvägs till vändplanen började be henne länga halsen gjorde hon det med bibehållen takt i tölten - har jag hittat ett vinnande koncept för vår uppvärmning?!!

På vändplanen fortsatte arbetet i skritt på volt där jag nyttjade ännu ett supertips från Atli: att börja med att "ta tag i" vänsterbogen på volten i höger varv. Jobbade med detta till dess hon kändes riktigt mjuk och smidig när hon korsade över med höger bak för att sedan göra samma sak i vänster varv. I samband med varvbytet gjorde jag också något som visade sig riktigt smart: att flytta pisken till vänster hand. Där var pisken också kvar när jag övergick till samlad skritt och övergång till samlad tölt - och det var en så tydlig AHA-upplevelse när jag kände skillnaden i samlingen!!!

Jag har ju behövt rida med pisken i höger hand i väldigt stor utsträckning eftersom den framkallat så väldigt häftiga reaktioner från henne där. Men nu när jag fick något att jämföra med blev det så tydligt hur hon då skickat bakdelen ut åt vänster för att komma undan ansträngningen lite... När jag nu lyckades rama in henne bättre blev bärigheten i tölten oerhört mycket bättre!!!

Och med bakdelen "på plats" kändes det så oerhört enkelt för henne att samla sig - smidig som en katt!!! Hon började också "grymta" på det sätt hon gör när hon verkligen måste ta i och bära upp sig, men strax efteråt övergick hon till att frusta så belåtet, om och om igen! Min underbara häst som är så fantastiskt arbetsvillig!!! Man KAN ju inte annat än bli störtkär av att få uppleva detta!!! Under hela vägen tillbaka till vägbommen kunde jag också bibehålla den höga graden av samling utan att en enda gång behöva sakta av och börja om från samlad skritt. Och förutom drivningen med sätet behövde jag bara krama lätt i högertygeln då och då för att hon skulle fortsätta att kännas "kattlik"!

Vände sedan tillbaka för att rida upp till vändplanen igen - med en härligt elastisk trav som även den gjorde matte lyrisk! När vi för andra gången vände hemåt igen lyckades vi dessutom hitta tillbaka till samma trevliga känsla i tölten, så när jag sedan lät henne börja sträcka ut för att varva ner var jag bara SÅ nöjd! En skrittsväng in längs den andra skogsvägen fick avsluta detta ridpass som bara gjort mig ÄNNU mer peppad inför kommande helgens ridkurs! Efter stretchingen fick Hamingja också stå extra länge med Back on Track (nättäcke och hasskydd) medan jag mockade hagar m m - allt för att "preppa" inför helgen!