"Atlivändningar" - en favorit i repris!

Efter två välförtjänta vilodagar för Hamingja var det idag dags för en första repetition av övningarna från helgens kurs. Det blev därför boots på och ett pass på ridbanan. Under uppvärmningen red jag mycket öppna i tölt samt korta sekvenser tempoväxlingar. Och konstaterade att om jag "behåller sitsen" under tempoväxlingarna behöver jag bara lägga vikten lite bakåt för att Hamingja ska göra trevliga nedtagningar utan att jag får det minsta lilla i handen! Hon ÄR ju en stjärna - om bara matte skärper sig så att Hamingja får en chans att visa sina kvaliteter...!

Jag "dammade också av" en övning som vi red mycket för många år sedan: det vi kallade "Atlivändningar" när man rider fram och tillbaka längs ena långsidan med volt tillbaka vid hörnen. Atli påpekade ju flera gånger i helgen om att volt tillbaka fungerar väldigt lösgörande på Hamingja och uppmanade mig därför att nyttja den övningen ofta - och då passade det ju perfekt att ta fram denna gamla klassiker!

Avrundade uppvärmningen med trav på volt och blev riktigt imponerad av mig själv när jag efter en stund insåg att jag utan att tänka särskilt på det faktiskt gjorde detta helt enligt "skolboken"! D v s jag höll blicken lyft och riktade den in mot mitten av volten. Därmed undvek jag förhoppningsvis att ge Hamingja dubbla budskap medan ytterhjälperna bestämde storleken på volten och innertygeln var lös och hon formade sig runt innerskänkeln. Det kändes i alla fall väldigt bra och Hamingja verkade också nöjd!

Efter omsadling övergick jag till att rida övergångar halt - rygga - samlad skritt - samlad tölt. Atli sa ju att jag skulle rida väldigt många sådana övergångar eftersom de ger den bästa takten i tölten. Jag kom dessutom ihåg hur han betonat att jag måste "passa" min högerhand så att den inte blir stum - f f a inte när jag rider i vänster varv. 

Vid varje skrittpaus försökte jag också komma ihåg att korrigera min sits genom att flytta mig framåt i sadeln (trots att höftböjarna gjorde allt för att spjärna emot), slappna av i knäna och hålla om med skänklarna. Om jag gör detta under skrittpauserna, 10 000 gånger eller liknande, så kanske jag tillslut har lättare att bibehålla rätt sits även i tölt - hoppas jag! 

Sedan fick min duktiga häst först sträcka ut och varva ner i tölt på volt - när det till min glädje var väldigt tydligt att jag lyckats aktivera hennes bakdel och överlinje under detta träningspass! Och när jag testade att ge travsignal direkt från tölten funkade den övergången också klockrent! Det hade Atli blivit glad av att se - för vi brukar ju alltid behöva bryta av till skritt emellan. 

Efter sedvanlig stretching blev det sedan BoT på (nättäcke och hasskydd) medan Hamingja fick stå i en box och äta lite lucern med mineraler och den allra sista skvätten multivitamin. En ny dunk av denna har stått på inköpslistan ett tag...och nu är det alltså verkligen hög tid att åka förbi Granngården för att fixa det!