Early bird med Early Grey!

 

Är Litlamin tillfälligt på annat håll kan man "hänga" med Elsa istället!

Morgonfodring stod på schemat för mig idag och när nattens omställning till vintertid gjorde att jag vaknade ovanligt tidigt så åkte jag också till Mariebäck tidigare än jag brukar. Hästarnas matsmältningssystem är ju konstruerat för att de ska leta mat och "småäta" 18 timmar/dygn, så det var ju bra för dem att inte få en extra timme mellan kvällsfodring och frukost. 

När jag sedan druckit mitt "Early Grey" och ätit frukost var det dags för ridning! Med dimman och det mycket hala väglaget när jag körde till stallet i åtanke tog jag för säkerhets skull reflexväst på mig så att ev bilar skulle se oss i god tid. Men innan vi red ner på bilvägen tog vi två galoppsekvenser uppför "kyrkbacken" som uppvärmning. Nyttjade fredagens upptäckt att en bakdelsvändning åt höger som förberedelse för fattningen av höger galopp. (Men det viktigaste för att Hamingja ska ta rätt galopp är ändå att jag inte fäller överlivet framåt och "tappar sitsen", utan sitter kvar och gör fattningen genom att skjuta fram höger höft.)

I töltträningen var det idag lättare att få igenom öppnan åt höger - effekten från fredagens träning satt fortfarande i. Men däremot hade hon VÄLDIGT bråttom och jag behövde göra halt många gånger när hon inte lyssnade på halvhalterna. Men tillslut började vi få saker och ting "på plats" och när jag under hemvägen först hade samlat lite mer och sedan genom att krama snabbt höger-vänster fick Hamingja att slappna av i nacken bjöd hon på en riktigt trevlig känsla i tölten! 

Lyckades faktiskt behärska mig tillräckligt för att ganska snart sakta av och belöna med en liten skrittpaus - trots att jag egentligen ville fortsätta njuta av den trevliga tölten läääänge. Men som tur var fick vi till ytterligare en sekvens med samma känsla innan hon fick sträcka ut och varva ner. Nu är det ju mindre än en vecka kvar innan vi har årets sista Atlikurs - en drar igång redan på fredag!!! Och jag hoppas tid och ork räcker till att rida någon fler gång innan dess också. 

Fredagsfeeling!!!

Bästa sättet att avsluta arbetsveckan är - förståss - i sadeln på Hamingja!!! 

Även dagens ridpass var inspirerat av Wången-hippologernas suveräna clinic! (Har du inte sett den ännu rekommenderar jag att du kollar in den på deras Facebooksida!) Men först inledde vi med vår egen variant av uppvärmning: ett par galoppsekvenser uppför "kyrkbacken". 

Det brukar nästan alltid gå bra för oss att fatta vänster galopp direkt från en halt, efter att först ha ridit lite högersluta i skritt. Högerfattningen har jag däremot inte hittat något riktigt lika pålitligt "koncept" för, trots att jag provat många olika varianter. .. Idag testade jag ytterligare en, som i alla fall denna gång innebar att vi även kunde göra en riktigt bra högerfattning från en halt! Vad var knepet?  Att göra en bakdelsvändning åt höger, istället för en sluta, direkt innan halten!

Efter två galoppsekvenser i "kyrkbacken" fortsatte vi ner till bilvägen för att träna tölt. Där är det superbra ridunderlag nu, med is och snö som både täcker de vassa stenarna och ger svikt! Idag tänkte jag ta lärdom av ridpasset i tisdags och BÖRJA med öppna åt höger! Inledde i skritt och när Hamingja inte riktigt ville flytta undan för högerskänkeln fick pisken peta till på höger bak. Var samtidigt noga med att ha ett tydligt stöd på yttertygeln för att hålla vänsterbogen på plats. 

Ett "pet" med pisken gör ju i regel lilla fröken ARG initialt, men numera brukar detta oftast gå över ganska snabbt. Så också denna gång - snart slappnade hon istället av, korsade över med höger bak och längde halsen riktigt trevligt! Från det läget försökte jag smyyyyyyga över i tölt, där jag sedan fortsatte att be om högeröppna. 

Här krävdes flera "pet" med pisken innan vi tillslut kunde enas och att det var en bra ide att lyssna på högerskänkeln, trampa under med höger bak och länga halsen. När jag belönade med en tydlig eftergift tog det inte många steg förrän Hamingja dra iväg i tempo, så att jag fick lägga in en ny högeröppna för att ta ner tempot. Så fick vi sedan hålla på en stor del av vägen bort till "världens ände-korsningen" men sekvenserna med bibehållet, långsamt tempo och lång hals blev successivt längre. 

Vi mötte ovanligt många bilar idag för att vara på Mariebäcksvägen, vilket hade det goda med sig att det blev många skrittpauser "automatiskt". Jag påmindes då om ett annat av Wången-tipsen: att belöna med en kort skrittpaus betydligt oftare (men istället kortare stunder) än vad jag brukar göra. 

I clinien från Wången fick man också se hur man från marken kan stämma av att man kan ställa hästen i nacken åt båda håll. Under en lektion för Sylvia tidigare i höst gjorde hon mig uppmärksam på att jag inte alltid lyckades ställa Hamingja åt höger - något jag inte uppmärksammat själv eftersom manen är i vägen på den sidan... Efter det satte jag några gånger ihop manen i tofsar när jag skulle rida, för att se bättre. Men från clinicen fick jag ett tips som gör tofsar överflödiga: att hålla koll på att öronen! För om hästen "fuskar" som Hamingja kan göra så vrider den istället huvudet så att örat på "fusksidan" hamnar lägre än det andra! Tänk att en gång faktiskt UPPMANAS av en instruktör att man ska titta på hästens öron - vilka man under åren ägnat SÅ många timmar åt att stirra på istället för att lyfta blicken...!!!

Ett väldigt bra tips som jag fått från Atli, för att lösa upp ev spänningar i hästens nacke är att med små kramningar på tyglarna snabbt ställa hästen höger-vänster följt av STOR eftergift. Och när jag nu använde mig av tipset fungerade det lika bra som vanligt! Den allra trevligaste tölten för dagen kom under hemvägen när jag kombinerade vänsterställning, för att hålla vänsterbogen på plats, med några pet med pisken på höger bak. Den inramning det gav hade väldigt trevlig inverkan på både takt och bärighet!!! Som avslutning fick Hamingja sedan galoppera en gång till uppför kyrkbacken - det var uppskattat!!!

SÅ INSPIRERANDE!!!

Igår såg jag en så OERHÖRT inspirerande clinic om träning av islandshäst, som Hippologerna på Wången lagt ut på sin Facebook!!! Det var ren njutning att se hur de arbetade hästarna från marken, hur de i ridningen gjorde "smygande" övergångar till tölt genom att samtidigt sidföra på volt, den mjuka inlärningen av sluta genom att rida innanför spåret och flytta ut framdelen på spåret, o s v, o s v, o s v...!!! Se den om ni inte redan gjort det!!!

Med detta som målbild hade jag gärna ridit på ridbanan idag, men någon dm blötsnö var ju inte optimalt så jag fick snabbt ta fram en plan B! Vilken innebar uppvärmning med två galoppsekvenser i "kyrkbacken" och sedan töltträning längs bilvägen bort till "världens ände-korsningen". 

Under clinicen användes begreppet "grundtölt" vilket var nytt för mig - men som jag uppfattade det menade man då tölt i ett lugnt och avslappnat tempo med längd på halsen och aktiv överlinje. Och för att hitta fram till något som liknade detta när jag red längs bilvägen, utan möjlighet att rida på volt, använde jag mig av övningen öppna. (Som Atli sa när jag vid ett tillfälle frågade hur jag skulle "översätta" ridningen på volt till något som fungerar när man rider ut: "Öppna är en volt fast rakt fram!")

Så nu blev det massor av "volt fast rakt fram" för oss med ridning rakt fram som belöning när Hamingja hittade det avslappnade tempot med ny öppna direkt när hon började få bråttom. (Så till att börja med hann vi inte med särskilt många steg rakt fram...!) 

Av gammal vana började jag med högeröppna och den hjälpte mig att - tillslut - hitta ett lugnt tempo. Men när jag tillslut övergick till vänster blev det mycket mer aktivitet i bakben och överlinje - så nästa gång borde jag nog testa vänster först! Att rida grundtölt även på hemvägen - med bibehållen längd på halsen utan att Hamingja drog iväg i tempo var förståss en extra utmaning...! Men ju mer jag använde Atlis råd att bromsa genom att flytta undan för skänkeln ("ALDRIG bromsa med båda tyglarna samtidigt!!!") desto bättre gick det - förståss!!!

Inser så här i efterhand att jag ändå glömde många av tipsen från clinicen, så jag ska DEFINITIVT se den fler gånger för att friska upp minnet!!!

Sköna söndag!

...eller ska man kanske säga SNÖIGA söndag??!!

Fast det blir visst mildare väder redan mot kvällen och i natt ska det enligt prognoserna regna igen... :-(  Även idag skulle jag lunchfodra hästarna och jag tänkte faktiskt ta lärdom av gårdagen och rida ett betydligt lugnare pass idag eftersom gårdagens ansträngningar (och nattens/morgonens kyla) kändes i kroppen. 

Funderade på lite olika varianter av ridvägar som skulle innefatta lösgörande skritt i terrängen för Hamingja. Och valet föll på att rida första delen av "nya Torrbergsrundan" - fram till älgtornet vid kalhygget och tillbaka. Så Hamingja fick galoppera och skritta i både snö och terräng - några av hennes favoritsysselsättningar! I o m snön blev det ganska ansträngade för henne ändå, men BETYDLIGT mer lättsamt för matte än gårdagens ridpass!

Nu är det dags att gå ut till SPA-badet och preparera kroppen för en ny jobbvecka!

 

Vips var det vinter!!!

Ella och Hamingja i stoflockens nya skogshage!

Hips, vips kom vintern! (Men första snön kom visst lika tidigt förra året! Det hade jag självklart glömt men i morse påmindes jag av ett Facebookminne med härliga bilder från Kyrkbyn som visade strålande sol och gnistrande snö!) Och man kan nog säga att Hamingja och jag verkligen nyttjade det härliga vädret - och suveräna ridunderlaget - till max!!! Vilket skulle visa sig inte vara det smartaste... 

Först red vi till vänster bakom vägbommen och galopperade upp till vändplanen. Jag försökte först fatta höger galopp från halt, men då valde Hamingja vänster - som hon ju favoriserat den sista tiden. Men när jag gjorde nytt försök med galoppfattning från trav var vi helt överens. När vi sedan vände hemåt igen var vi helt eniga om vänster galopp - och då blev det också REJÄLT "drag under galoscherna" när Hamingja fick välja tempot!

Inspirerad både av hennes energi och det härliga vädret fortsatte jag sedan ner till bilvägen - där det tack vare snön nu ÄNTLIGEN var bra ridunderlag igen för att träna tölt. Vid det laget var hon nog ganska trött  av all galopp så till att börja med hade jag väldigt mycket "i handen"... och det tog en stund innan jag lyckats aktivera hennes bakben (med slutor och massor av halvhalter) tillräckligt för att hon skulle "lätta" fram igen. 

Efter det var hon uppenbarligen ganska trött, för jag hann i princip bara tänka "travövergång" för att hon skulle göra en sådan direkt från tölten. Och detta trots att vi var på hemväg då hon inte alltid "har tid" att trava utan gärna fortsätter i tölt även om jag ger henne hellånga tyglar. 

Men matte var definitivt ÄNNU tröttare - vädret och ridunderlagen hade gjort att jag förivrade mig och red mer än en timme. Vilket skulle visa sig vara en överskattning av vad jag egentligen orkade med...så när jag sedan skulle lunchfodra fick jag sätta mig ner och vila flera gånger när det t o m började snurra i huvudet... Men hästarna hade tillslut fått både mat och vatten - och frågar man dem är det ju huvudsaken! (Eller inte riktigt, de tycker ju per definition ALLTID att maten borde ha kommit LÅNGT tidigare!!!)

Snögalopp!!

En stunds vila efter jobbet idag - och sedan orkade jag rida!!!

Det har fortsatt snöa och med en temperatur "runt 0:an" så räknade jag med risk för "snöstyltor" så jag lät Hamingja trava ut från gården med förhoppningen att tempot skulle göra att hovarna ändå hölls "rena". Och TEMPO var det verkligen - "Fröken-drag-under-galoscherna" visade med all önskvärd tydlighet att det var ROLIGT att få komma ut på ridtur igen! 

Jag red upp till vänster bakom vägbommen och övergick till galopp - och då blev det förståss ÄNNU mer fart! Under lektionen förra veckan konstaterade Sylvia att jag hade en tendens att hamna snett i sadeln... och det var ju verkligen ingen nyhet... Under i alla fall de senaste 20 åren har jag hela tiden hamnat snett åt HÖGER - MEN nu plötsligt åt VÄNSTER istället! Vilket antagligen också är en anledning till att Hamingja den senaste tiden övergått från att skjuta ut högerbogen till att skjuta ut den vänstra...

Vi hade ju rivstartat ridpasset i trav direkt följt av galopp för att det inte skulle hinna bildas styltor i hovarna. Men när vi närmade oss vändplanen behövde vi tillslut lägga in en skrittpaus. Och då visade det sig att jag oroat mig helt i onödan - det fastnade inte alls i hovarna. Uppenbarligen låg temperaturen PRECIS på rätt sida om "nollan"!

Uppe på vändplanen fick inte Hamingja gå in på sin favoritstig i skogen - men istället fick hon galoppera hemåt och det hade hon ju verkligen inget emot! Efter att ha vänt tillbaka för en tredje galoppsträcka skrittade vi sedan hem. Nästan hemma lyckades vi skrämma upp Démantur, som stod nära staketet i valackernas skogshage och uppenbarligen inte hörde oss förrän vi precis skulle passera. Plötsligt brakade det till i skogen bredvid oss och jag hann bara se Démanturs bakdel när han försvann iväg mellan träden. Men Hamingja imponerade verkligen genom att visserligen göra ett hopp åt sidan, men sedan var hon direkt kommunicerbar igen! Så just nu räknar vi henne som JÄTTEMODIG! (Man får ju passa på...!!!)

Fröken Kanonkula hamnar mitt i militärövning!!!

Hamingja har haft ledigvecka - ända sedan förra tisdagens lektion - då Johan och jag har varit på en liten höstsemester till Gotland! Det märktes redan i hagen att hon var på hugget, för hon var väldigt snabb att komma när jag ropade! Och när jag senare satt i sadeln skrittade hon utfrån gården var det med ett oerhört driv i stegen! 

Malin W och jag hade verkligen lyckats osannolikt bra med timingen av skoningen denna gång! I fredags kom hovslagaren för att slå på vinterskor med broddar - och samma dag kom första snön! Sedan dess har det hunnit vara mildare och även regnat endel, men det finns fortfarande snö kvar och bitvis är det isigt.  

Jag valde att rida upp längs vänstra skogsvägen bakom vägbommen och bitvis fanns det en remsa med snö kvar på vägen där underlaget bättre än i de hårdfrusna hjulspåren. Och när lilla fröken fick trava i snökanten tog hon verkligen i för kung och fosterland! "Som att sitta på en kanonkula!" hade jag precis tänkt när det plötsligt blev TVÄRSTOPP! Lite längre fram längs skogsvägen hade Hamingja nämligen fått syn på något VÄLDIGT mystiskt... 

... som visade sig vara ett gäng militärer med vapen och allt samt en militär hundförare med hund. Vi hade hamnat mitt i en militärövning! :-O  Och jag kunde bara hålla med Hamingja om att något sådant här brukar INTE förekomma på vår skogsväg!!! När jag tänkte vända ropade de att det var OK för oss att passera, men det var inte helt lätt att övertyga Hamingja om det... 

Det var skymning och tydligen tar det betydligt längre tid för hästarnas ögon att anpassa sig till skymningen än vad det gör för oss människor. Vilket jag antar är orsaken till att hon alltid är mycket mer på sin vakt när det skymmer än när det hunnit bli mörkt. Och i det här fallet med en klunga människor i kamouflagekläder såg det i hennes ögon antagligen ut som ett enda stort, oformligt monster?!! Men efter lite övertalning kunde vi passera och fortsatte sedan i trav upp till vändplanen. Där stod tre militärbilar parkerade och det slog mig att jag kanske skulle ha frågat om det var fler militärer ute i skogen...

Hamingja var i alla fall jättenöjd när hon fick skritta in på sin favoritstig och kryssa fram i terrängen mellan träden! Men på väg tillbaka till vändplanen aktiverades hennes flyktreflexer igen när man började höra ljud från militärerna men det fortfarande var skog i vägen så att hon inte kunde se vad det var som lät... Så det tog en liten stund att övertyga henne om att vi ändå kunde fortsätta framåt. När vi kom ut på vändplanen igen var det bara en militärbil kvar, men några militärer såg inte till militärerna under hemvägen. 

SMHI har gått ut med en vädervarning för det närmaste dygnet, att det kan komma upp till 3 dm snö! Så kanske är hårdfruset underlag en ickefråga på fredag när jag förhoppningsvis ska rida igen?!! 

Tisdagslektion

 

Under dagens lektion delade Hamingja och jag ridbanan med Olivia på Hamingjas storasyster Hremsa, som efter sex års mammaledighet nu inte är dräktig utan ska sättas igång och vara ridhäst igen ett tag. Precis som senast fick jag inleda med att vända in med ytterhjälperna men idag var Hamingja inte alls lika stressad som senast. "Idag går det att prata med henne!" konstaterade Sylvia.

Vi fick också jobba mycket i sluta och när det gällde vänstersluta var det SVÅRT...!!! Det var först när Sylvia tipsade mig om att börja med att flytta in bakdelen (förstärka ytterskänkeln med pisken) och sedan även ställa vänster först när bakdelen redan var på plats som vi började få ordning på det hela! Och självklart inte glömma LÖS INNERTYGEL!!"  

Idag var det åter ganska traumatiskt när jag petade till med pisken på något av bakbenen så jag fick "tjata" med den till dess Miss Dramaqueen slutade kasta sig iväg - att gå tillbaka till dessa överreaktioner är ju VÄLDIGT onödigt...!!! 

Jag måste också komma ihåg att dra bak axlarna, lägga vikten bakåt och krama ORDENTLIGT med överskänklarna när jag behövde bromsa upp tempot i någon gångart. T ex när vi som avslutning fick jobba med traven och jag fick hålla nere tempot genom att bromsa upp och vända "kors och tvärs" varje gång som Hamingja började få bråttom. 

I kväll fick vallack resp stoflocken flytta till nya hagar i skogen ovanför boningshuset för att komma ifrån leran som är nu i vinterhagarna. Och som om det inte redan var nog säger prognoserna nu att det ska komma ÄNNU mer regn och sedan även snö torsdag-söndag denna vecka... Det blir skönt när det fryser till så att vi får trevligare underlag i hagarna! Nu blir det lite ledigt för Hamingja då Johan och jag ska åka på en liten höstsemester till Gotland! Det är första besöket för mig IRL, fast jag har "löst så många mord" på ön att det känns nästan som att jag redan besökt den några gånger!!!

Frågan om hästar och täcken fortsätter att engagera!

 

Igår fick flera av hästarna i stallet massage. Dock inte Hamingja... men hon fick i alla fall ha schabraket från Back on Track!

Kände mig aaaaaningen bättre på förmiddagen idag så jag SKYNDADE mig att åka till stallet innan det skulle gå över! När jag svängt in på Mariebäcksvägen passerade jag två beväpnade jägare som satt i vägkanten - uppenbarligen var det inte läge att rida ut i skogen idag heller...! Upplägget blev därför som gårdagens: några galoppsekvenser i "kyrkbacken" och sedan en stund på ridbanan. 

Min oerhört ambitiösa häst blev även idag lite "speedad" inne på ridbanan, men det gick betydligt snabbare än igår att få henne att lugna ner sig och länga halsen i tölt när jag konsekvent använda vändande ytterhjälper. Så även om jag bara orkat rida två gånger sedan lektionen i tisdags har vi i alla fall vid dessa två tillfällen kunnat fokusera på det allra viktigaste i den "läxa" vi fick att träna på av Sylvia!

Dagens ridpass blev ännu kortare än gårdagens, men ändå blev Hamingja REJÄLT svettig - det säger lite om hur oerhört effektiv vinterpälsen är redan nu trots att den inte alls hunnit bli särskilt tjock! Appropå vinterpälsen så blev jag uppmärksammad på att mitt utan jämförelse mest lästa blogginlägg (hittills är det läst över 222 000 gånger!!!) än en gång börjat "cirkulera"! Här är en direktlänk för den som vill läsa: 

En svettig häst BÖR släppas ut utan täcke vid -25 grader! 

Världens bästa PT!!!

Jag har inte varit i någon vidare form den här veckan tyvärr och faktiskt inte orkat rida sedan i tisdags... Även idag har jag varit så OERHÖRT trött, men åkte till stallet för att pyssla lite med Hamingja innan jag skulle lunchfodra. Väl där gjorde min "PT" ett lika bra jobb som hon brukar - så plötsligt hade jag faktiskt skrapat ihop ork tillräckligt för en ridtur! 

Tänkte att vi kunde ge oss ut och skritta i terrängen, men så hörde jag att jaktlaget tydligen jagade alldeles nära Mariebäck idag så då vågade jag mig ju inte ut i skogen... Istället skrittade vi nerför "kyrkbacken" till bäcken och Hamingja fick sedan galoppera upp till kyrkan några gånger. Mycket uppskattat och bra träning för henne - medan jag mest kunde "åka med". En trevlig effekt efter tisdagslektionen var att Hamingja redan från start idag var så avslappnad och lösgjord i hals och nacke!

Avslutningsvis red jag även en stund på ridbanan för att "känna lite" på tölten medan jag vände in med ytterhjälperna precis som under lektionen i tisdags. Nu hade hon ju fått "galoppera av sig" i kyrkbacken och var inte alls lika "speedad" som i tisdags. Uppenbarligen satt "Sylvia-effekten" i fortfarande för det gick betydligt snabbare att få henne att slappna av och länga halsen i tölt idag! Att solen värmde ordentligt så att hon svettades rejält i sin redan tjocka päls hjälpte säkert till att dämpa henne lite också.  

Sylvialektion ger blod, svett...och äpplen!

 

Nu är vi igång med våra tisdagslektioner igen! Så ROLIGT - och välbehövligt!!!

Hamingja var VÄLDIGT "springig" idag och inte helt lätt att kommunicera med... så jag fick prova lite olika metoder för att lugna ner henne. Det som tillslut visade sig fungera var att rida på volt och vända in med ytterhjälperna. Till att börja med fick jag ha henne tydligt utåtställd och så snart hon började visa minsta antydan till att slappna av och länga halsen ge TYDLIG eftergift och "bli behaglig att ha på ryggen". Men om/när hon började stressa iväg igen direkt börja om med att vända med ytterhjälperna. 

Efter ett tag kunde jag ställa henne inåt medan jag fortsatte med vändningarna. "Nu börjar det gå att prata med henne i alla fall!" sa Sylvia om Hamingja. Och när de lugna sekvenserna började bli längre fick jag tillslut lämna volten och rida en bit innanför spåret så länge hon var avslappnad men vända in på ny volt igen så snart hon började stressa iväg. Och hela tiden komma ihåg att göra tydliga förhållningar med kroppen och hålla om ordentligt med skänklarna!

Innan Sylvia kom på den briljanta idén att nyttja vändningar med ytterhjälperna hade jag fått jobba väldigt mycket med ledande tygeltag på innertygeln. Precis som i söndags hade jag manen närmast huvudet i tofsar så att jag själv kunde hålla koll på när jag lyckades ställa henne även till höger och när hon fuskade genom att vrida om huvudet lite till vänster istället. 

Vi fick VERKLIGEN jobba ordentligt idag Hamingja och jag! (Vilket man också räknar med när man rider för Sylvia!) Efteråt var Hamingja så svettig att det plaskade på golvet när jag gick över henne med svettskrapan. Själv blir jag VÄLDIGT torr i mun och näsa av mina mediciner och därför blöder jag också näsblod väldigt lätt. Nu började det plötsligt rinna blod ur ena näsborren - mitt flåsande under lektionen hade väl gjort huden i näsan extra torr så att den sprack lite... Men jag var ju väldigt glad för en oerhört lärorik lektion! Och Hamingja var jätteglad över att få mumsa på äpplen som belöning för dagens arbete! 

Söndag i sadeln!

Idag satsade jag på ett ridpass på banan och försökte repetera övningarna vi fick rida för Sylvia igår. Inför ridningen hade jag satt ihop manen längst fram på vardera sidan i var sin tofs, för att jag skulle kunna se om jag verkligen lyckades ställa henne i nacken, eller om hon bara böjde halsen åt rätt håll men vred huvudet åt andra hållet, vilket Sylvia uppmärksammade mig på igår. (Att ställa hästen inåt innebär att hästens huvud ska vara i den position att man precis ser dess näsvinge och ögonvrå på den sidan.) 

Jag värmde upp på samma sätt som igår, först i skritt och trav då jag vände in med ytterhjälperna för att uppmuntra henne att länga halsen ordentligt. Och sedan i tölt med ledande tygeltag på innertygeln samt små pet med pisken på inner bak. 

När jag sedan skulle rida öppna i tölt blev det VÄLDIGT avslöjande med mantofsarna - det var verkligen SVÅRT att ställa henne i nacken, f f a i höger varv... det var nästan som att jag började undra om Hamingja verkligen hade ett öga på höger sida...! :-O MÅNGA ledande tygeltag krävdes för att jag skulle få igenom den ställningen... Många "pet" med pisken blev det också, vilket numera sällan är lika traumatiskt för lilla fröken som det brukat vara. Men några "pet" på slutet resulterade i ovanligt kraftiga reaktioner och efter det var det i alla fall inget problem med att Hamingja skulle ha "dragit i handbromsen"...!!! 

Nu hoppas jag att vi ska komma igång med att rida lektioner för Sylvia regelbundet, som vi gjorde fram till dess att hästarna flyttade till sommarbetet i Höbäcken. Gårdagens två lektioner visade ju med all önskvärd tydligen att vi behöver det!!!

Sylviakurs!

När helgens planerade Atlikurs tyvärr blev inställd var det TUR att Sylvia istället kunde hålla en endagskurs för oss! Under uppvärmningen konstaterade Sylvia att Hamingja ville krulla ihop halsen och gå under tygeln, så när vi travade fick jag rida henne utåtställd och vända in med ytterhjälperna följt av STOR eftergift och då började det successivt komma allt mer längd på halsen igen. 

När jag övergick till tölt var problemet detsamma - även där ville hon krulla ihop halsen. Och Sylvia konstaterade också att Hamingja var VÄLDIGT stel i nacken och därmed helt rak i kroppen. Därför fick jag tölta på liten volt med STORA ledande tygeltag på innertygeln (i riktning snett nedåt). Samtidigt behövde jag dra bak ytterskänkeln så att hon inte svängde ut med rumpan istället. När hon tillslut började böja sig i innersidan och slappna av i nacken fick jag ge STORA eftergifter för att få längd på halsen även där.

Nästa steg blev att tölta längs spåret och göra fem volter på varje långsida (var annan höger och varannan vänster) och de skulle vara lika stora "som ett pärlband"! Volterna åt höger funkade hyfsat, men åt vänster var det riktigt svårt så där fick jag ligga kvar på vänstervolten ett tag, bromsa upp ordentligt på yttertygeln och leda lös insidan med STORA ledande tygeltag. "GLÖM INTE INNERSKÄNKELN!!!" ropade Sylvia, "Du måste lägga till MER skänkel och be henne böja sig runt den!!!"

Sedan fick jag tölta på volt runt Sylvia - låååångsamt - medan jag då och då skulle flytta Hamingja ett par steg utåt. Till att börja med hände ingenting när jag gav signal med innerskänkeln, så jag fick peta med pisken på inner bak ett antal gånger innan jag fick önskad reaktion. Och då var det bakdelen hon flyttade ut, så Sylvia uppmanade mig att samtidigt använda tyglarna för att även ta med bogarna utåt. När det sedan var dags att varva ner i trav fick jag åter vända in med ytterhjälperna för att få en bra längd på halsen. 

Lektion nr 2 fick jag också inleda med tölt på liten volt och till att börja med kändes det som att Hamingja riktigt "dragit åt handbromsen" så jag fick peta till med pisken många gånger samtidigt som jag höll ett stadigt stöd på yttertygeln och gjorde ledande tygeltag på innertygeln. Och när jag tillslut fick igång hennes bakben så var det som så många gånger förr: att Hamingja plötsligt slappnade av i kroppen, kom in mellan hand och skänkel och började tölta riktigt trevligt!!!

När vi sedan bytte varv fick jag börja om från början med att få igång bakbenen genom pet med pisken, hålla stödet på yttertygeln och ledande tygeltag på innertygeln. I båda varven fick Sylvia också påminna mig om att hålla Hamingja ställd inåt. I höger varv var det särskilt lurigt för hon böjde halsen åt höger men vred ändå huvudet lite åt vänster - vilket jag inte såg för att manen var i vägen... Jag får kanske börja ha manen längst fram mot huvudet i en tofs när jag rider så att jag ser bättre! Det blev samma effekt även i detta varv: när Hamingja började ta i med bakbenen så "lossnade" hon i hela kroppen och bjöd på en trevlig känsla i tölten!

Jag fick sedan tölta längs spåret och göra "pärldbandsvolter" längs långsidorna. Även nu fick Sylvia påminna mig om inramningen. "Du har låtit henne få alldeles för stor frihet att bestämma var hon ska vara med sina kroppsdelar och hon klarar inte att ta det ansvaret själv utan behöver VÄLDIGT tydlig vägledning från dig för att inte bli spänd!!!"  Bristen på inramning visade sig också när jag skulle övergå till att sidföra ett par steg in från spåret och sedan flytta tillbaka igen (fortfarande i tölt). Där fick hon dessutom väldigt bråttom, så jag fick bromsa upp henne ORDENTLIGT på yttertygeln varje gång innan jag flyttade henne åt något håll.

Ibland blev hon också väldigt djup i formen. "Gör uppresande tygeltag, men DRIV samtidigt så att hon inte bara krullar ihop halsen!" instruerade Sylvia. Nästa steg blev att rida öppna i tölt och det var ju inte heller helt enkelt... Jag behövde bromsa upp ORDENTLIGT på yttertygeln, passa så att hon inte böjde halsen för mycket inåt och samtidigt driva MASSOR med innerskänkeln. "Innerskänkel mot yttertygel, innerskänkel mot yttertygel!!!" upprepade Sylvia och när Hamingja TILLSLUT böjde sig i innersidan var känslan i tölten riktigt trevlig!!! SÅ välbehövligt det var med en "minikurs"!!! Och nu är det bara att träna vidare!

Hamingjas senaste vintage-fynd!

”Det är så lite äpplen så tyvärr räcker de bara till mig…!!!”

Nu har jag hängt undan Laras fina lädergrimma för vintern, den är i ponnystorlek så det är bara sommartid den funkar på Hamingja. (Men lädret är så fantastisk mjukt och fint att jag inte vill göra mig av med den.) Istället har jag satsat på vintage av ännu äldre datum: en lädergrimma jag köpte (till Reykur) i Portugal 2003! Den är så rejäl att den lär hålla i evighet! 

I kväll hade jag kvällsfodringen i stallet men innan dess hann jag föst klippa Hamingja på halsen. (Hon blev ju så oerhört svettig och flåsig när jag red i onsdags så hon behövde VERKLIGEN på "lätta på klädseln" inför lektionerna för Sylvia i morgon!) 

Dessutom hann jag rida ett kort pass på ridbanan då jag m h a halsringen fokuserade på min egen sits och att göra förhållningar med vikt, säte och skänklar. Nu är jag SUPERTAGGAD inför morgondagens ridkurs!!!