Även dagens ridpass var inspirerat av Wången-hippologernas suveräna clinic! (Har du inte sett den ännu rekommenderar jag att du kollar in den på deras Facebooksida!) Men först inledde vi med vår egen variant av uppvärmning: ett par galoppsekvenser uppför "kyrkbacken".
Det brukar nästan alltid gå bra för oss att fatta vänster galopp direkt från en halt, efter att först ha ridit lite högersluta i skritt. Högerfattningen har jag däremot inte hittat något riktigt lika pålitligt "koncept" för, trots att jag provat många olika varianter. .. Idag testade jag ytterligare en, som i alla fall denna gång innebar att vi även kunde göra en riktigt bra högerfattning från en halt! Vad var knepet? Att göra en bakdelsvändning åt höger, istället för en sluta, direkt innan halten!
Efter två galoppsekvenser i "kyrkbacken" fortsatte vi ner till bilvägen för att träna tölt. Där är det superbra ridunderlag nu, med is och snö som både täcker de vassa stenarna och ger svikt! Idag tänkte jag ta lärdom av ridpasset i tisdags och BÖRJA med öppna åt höger! Inledde i skritt och när Hamingja inte riktigt ville flytta undan för högerskänkeln fick pisken peta till på höger bak. Var samtidigt noga med att ha ett tydligt stöd på yttertygeln för att hålla vänsterbogen på plats.
Ett "pet" med pisken gör ju i regel lilla fröken ARG initialt, men numera brukar detta oftast gå över ganska snabbt. Så också denna gång - snart slappnade hon istället av, korsade över med höger bak och längde halsen riktigt trevligt! Från det läget försökte jag smyyyyyyga över i tölt, där jag sedan fortsatte att be om högeröppna.
Här krävdes flera "pet" med pisken innan vi tillslut kunde enas och att det var en bra ide att lyssna på högerskänkeln, trampa under med höger bak och länga halsen. När jag belönade med en tydlig eftergift tog det inte många steg förrän Hamingja dra iväg i tempo, så att jag fick lägga in en ny högeröppna för att ta ner tempot. Så fick vi sedan hålla på en stor del av vägen bort till "världens ände-korsningen" men sekvenserna med bibehållet, långsamt tempo och lång hals blev successivt längre.
Vi mötte ovanligt många bilar idag för att vara på Mariebäcksvägen, vilket hade det goda med sig att det blev många skrittpauser "automatiskt". Jag påmindes då om ett annat av Wången-tipsen: att belöna med en kort skrittpaus betydligt oftare (men istället kortare stunder) än vad jag brukar göra.
I clinien från Wången fick man också se hur man från marken kan stämma av att man kan ställa hästen i nacken åt båda håll. Under en lektion för Sylvia tidigare i höst gjorde hon mig uppmärksam på att jag inte alltid lyckades ställa Hamingja åt höger - något jag inte uppmärksammat själv eftersom manen är i vägen på den sidan... Efter det satte jag några gånger ihop manen i tofsar när jag skulle rida, för att se bättre. Men från clinicen fick jag ett tips som gör tofsar överflödiga: att hålla koll på att öronen! För om hästen "fuskar" som Hamingja kan göra så vrider den istället huvudet så att örat på "fusksidan" hamnar lägre än det andra! Tänk att en gång faktiskt UPPMANAS av en instruktör att man ska titta på hästens öron - vilka man under åren ägnat SÅ många timmar åt att stirra på istället för att lyfta blicken...!!!
Ett väldigt bra tips som jag fått från Atli, för att lösa upp ev spänningar i hästens nacke är att med små kramningar på tyglarna snabbt ställa hästen höger-vänster följt av STOR eftergift. Och när jag nu använde mig av tipset fungerade det lika bra som vanligt! Den allra trevligaste tölten för dagen kom under hemvägen när jag kombinerade vänsterställning, för att hålla vänsterbogen på plats, med några pet med pisken på höger bak. Den inramning det gav hade väldigt trevlig inverkan på både takt och bärighet!!! Som avslutning fick Hamingja sedan galoppera en gång till uppför kyrkbacken - det var uppskattat!!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar