Vips var det vinter!!!

Ella och Hamingja i stoflockens nya skogshage!

Hips, vips kom vintern! (Men första snön kom visst lika tidigt förra året! Det hade jag självklart glömt men i morse påmindes jag av ett Facebookminne med härliga bilder från Kyrkbyn som visade strålande sol och gnistrande snö!) Och man kan nog säga att Hamingja och jag verkligen nyttjade det härliga vädret - och suveräna ridunderlaget - till max!!! Vilket skulle visa sig inte vara det smartaste... 

Först red vi till vänster bakom vägbommen och galopperade upp till vändplanen. Jag försökte först fatta höger galopp från halt, men då valde Hamingja vänster - som hon ju favoriserat den sista tiden. Men när jag gjorde nytt försök med galoppfattning från trav var vi helt överens. När vi sedan vände hemåt igen var vi helt eniga om vänster galopp - och då blev det också REJÄLT "drag under galoscherna" när Hamingja fick välja tempot!

Inspirerad både av hennes energi och det härliga vädret fortsatte jag sedan ner till bilvägen - där det tack vare snön nu ÄNTLIGEN var bra ridunderlag igen för att träna tölt. Vid det laget var hon nog ganska trött  av all galopp så till att börja med hade jag väldigt mycket "i handen"... och det tog en stund innan jag lyckats aktivera hennes bakben (med slutor och massor av halvhalter) tillräckligt för att hon skulle "lätta" fram igen. 

Efter det var hon uppenbarligen ganska trött, för jag hann i princip bara tänka "travövergång" för att hon skulle göra en sådan direkt från tölten. Och detta trots att vi var på hemväg då hon inte alltid "har tid" att trava utan gärna fortsätter i tölt även om jag ger henne hellånga tyglar. 

Men matte var definitivt ÄNNU tröttare - vädret och ridunderlagen hade gjort att jag förivrade mig och red mer än en timme. Vilket skulle visa sig vara en överskattning av vad jag egentligen orkade med...så när jag sedan skulle lunchfodra fick jag sätta mig ner och vila flera gånger när det t o m började snurra i huvudet... Men hästarna hade tillslut fått både mat och vatten - och frågar man dem är det ju huvudsaken! (Eller inte riktigt, de tycker ju per definition ALLTID att maten borde ha kommit LÅNGT tidigare!!!)