Några RIKTIGA halvhalter!!!

Söndagsfin!

Idag hade både Hamingja och jag Back on Track under vårt ridpass - hon i form av sitt nya schabrak och jag i form av ridhandskar och boxershorts under ridbyxorna. När jag igår såg jag ett filmklipp om sitsträning där det nämndes att när man upplever att en person behöver räta på sig i sadeln så sitter problemet ofta i stela höftleder/strama höftböjare. Kan man öppna upp höftlederna mer så hamnar man också i en bättre position i sadeln. Och jag kände att det stämmer väldigt bra på mig i alla fall! För jag är väldigt stel där (också) och under många år stretchade jag mycket för att motverka detta. Till dess jag hade turen att hitta min smärtläkare som innan han gick i pension här om året hann hjälpa mig så fantastiskt mycket. Och det bl a genom att uppmana mig att göra tvärt emot vad många tidigare rått mig att göra. I o m att smärtorna enligt honom orsakats av att jag pressat kroppen för hårt är det INTE mer träning (och stretching) som behövs för att få smärtlindring (som jag fått höra i så många år) utan tvärt om mer vila. 

Jag behöver alltså vara mycket mer snäll med min kropp - så förutom att vila mer är jag numera väldigt försiktig med stretching samtidigt som jag t ex använder Back on Track ännu mer. Och förutom att smärtan blir lindrigare märker jag att jag faktiskt även blir MINDRE stel när jag (nästan) avstår stretchingen! (När det gäller höftböjarna t ex nöjer jag mig numera med den milda stretchingeffekt det blir av att sittandes i sadeln aktivt slappna av och "släppa ner" benen.) 

Något jag bl a ägnade mig åt idag medan vi skrittade tillbaka ner till bilvägen mellan våra uppvärmande galopper längs lilla vägen upp till kyrkan. Där jag faktiskt fick bakläxa för mina galoppfattningar - i BÅDA galopperna... :-O Först gjorde jag en slarvig vänsterfattning som resulterade i att Hamingja valde höger galopp istället. Men när jag vid andra försöket var betydligt mer noggrann med att rida några steg högeröppna innan halten och sedan inte föll framåt med överlivet utan bara sköt fram vänster höft tog hon vänster galopp direkt. 

När jag sedan skulle fatta höger galopp blev det fel flera gånger i rad... och ade det inte varit för att hon nyss faktiskt valt höger istället för vänster hade jag nog trott att hon var stel (och/eller kanske öm i musklerna) efter gårdagens intensiva tölttträning... men nu var det ju uppenbarligen mina signaler det var fel på... Efter några misslyckade försök hittade jag vad som verkade vara nyckeln. Hamingja vill ju själv gärna skicka bakdelen åt vänster så om jag dessutom ber om vänstersluta blir det nog FÖR mycket och stjälper istället för hjälper. I alla fall var det så idag att när jag bara "släppte ut" högerbogen i halten och sedan sköt fram höger höft så tog hon rätt galopp! När vi ridit tillbaka ner testade jag en gång till, det funkade lika bra och Hamingja galopperade än en gång ut till kyrkan så att snön sprutade runt hovarna! 

Efter detta hade jag bara tänkt lägga in ett kort töltpass med fokus på att jag med mer öppna höftleder skulle komma ner djupare i sadeln. Men när jag väl satt igång med detta blev jag så inspirerad att det slutade med ett MINST lika intensivt pass som igår! Förutom mina försök att komma djupare ner i sadeln kom jag på en annan bra idé: att avsluta varje töltsekvens med att göra halt (f f a med hjälp av överskänklarna samt vikten bakåt) innan jag antingen gjorde ny övergång till tölt eller gav Hamingja en skrittpaus. Förutom att undvika att Hamingja faller ner på bogarna när jag saktar av från tölten så innebar varje halt också en (välbehövlig) renovering av bromsen. 

Något som under hemvägen tillslut också resulterade i några RIKTIGA halvhalter i tölten, där hon verkligen vinklade in bakbenen och kom upp fram! Under senaste Atlikursen i höstas, när jag fick jobba mycket med halter på detta sätt fick jag tillslut uppleva vad som antagligen var de första riktiga halvhalterna i tölt som jag gjort under mitt liv som ryttare. Och genom att fortsätta på samma sätt fick jag  under en period efter kursen uppleva detta fler gånger innan. Men det här var definitivt första gången på den här sidan av årsskiftet - vilket jag främst tackar alla halterna för! "Håll i, håll ut, håll avståndet och håll kontakten!" Har ju varit något av ett mantra under den pågående pandemin. Och nu tänker jag också "Håll i med halterna!!!" för att förhoppningsvis få fler sådana här Hamingja-moments!!!