Lite tölt "bara i förbifarten"!

...visar sig vara ett vinnande koncept!

Oj, så fort det går med snösmältningen i år! I söndags (förrgår) var större delen av Mariebäcksvägen fortfarande täckt av is/snö med bara enstaka leriga partier. Idag var det tvärt om - det fanns enstaka partier med is medan resten var rena lervällingen... :-O Ett av alla tillfällen då jag är glad att jag har bil med fyrhjulsdrift! Hamingja har ju också fyrhjulsdrift skulle man kunna säga, men så länge hon fortfarande har broddar (vilket behövs i hagen där det fortfarande är is) undviker jag att rida i lera. Detta eftersom hon då brukar fastna med bakhovarna i underlaget när vi töltar vilket ju frestar på hennes känsliga muskler i bakdelen. 

Så istället för ridning längs bilvägen blev det ett helt improviserat upplägg som visade sig vara en riktig fullträff! Jag började med att rida upp till vänster bakom vägbommen där det fortfarande låg snö och underlaget visade sig fungera bra för både trav och galopp! Då fick jag uppleva en ovan känsla i galoppen och det tog en liten stund för mig att förstå vad det var jag kände: Hamingja galopperade ganska långsamt, men inte långsamt som när hon håller på att "tappa" galoppen bak utan lugnt och avslappnat! 

Efter en stunds voltarbete i skritt på vändplanen galopperade vi tillbaka hemåt igen och då gick det ju lite fortare men fortfarande ändå med en känsla att hon inte behövde springa ikapp sin balans. Tillbaka vid gården red jag bort till kyrkan två sekvenser av trav ner till bilvägen och galopp tillbaka upp. Och för andra gången på kort tid fick jag uppleva att jag faktiskt kunde göra halvhalter/förhållningar med sätet även i dessa gångarter - tänk om det t o m blir en vana?!!

Men jag skulle faktiskt få bli ÄNNU mer Hamingja-hög denna dag, tack vare det alldeles LYSANDE infallet att avsluta vårt ridpass med lite tölt på ridbanan! För när halvhalterna verkligen fungerade (tack vare alla halterna i söndags) kunde jag hålla ett lågt tempo i tölten samtidigt som jag vände för ytterhjälperna "på alla möjliga böjda spår". Och plötsligt kunde vi tölta med samling men avslappnat och lös högertygel!!! Vi så lätt överambitiösa när vi ska träna tölt, och blir då så spända i kroppen både Hamingja och jag... Men så här "bara lite i förbifarten" blev känslan i tölten MYCKET trevligare!