REJÄLT Hamingja-hög!!!

Min lyckohäst!!!

När det var dags för dagens första och kursens näst sista lektion sa jag till Atli att nu har du sagt att jag ska hålla glas i händerna, dra bak axlarna och ihop skulderbladen så det känns ett ”nyp” i musklerna mellan dem , vrida ut hälarna, böja mer på knäna men vrida hälarna inåt istället för att böja mer i knäna när jag ska skänkla... så nu är får du inte säga något mer för det klarar jag inte...!!!

Och som tur var blev det inget ytterligare nytt under denna lektion - jag hade ändå verkligen fullt upp med att försöka komma ihåg alla tips jag fått hittills denna helg! Att röra mycket på kroppen för att upptäcka och lösa upp spänningar inte att förglömma...!!! Jag fick också till stor del rida självständigt under denna lektion, vilket jag tog som ett tecken på att jag var på rätt väg då Atli uppenbarligen inte tyckte att han behövde ingripa så ofta. 

Jag red väldigt många övergångar mellan skritt och tölt och successivt kändes det som att allt fler detaljer började falla på plats. Atli sa också vid något tillfälle ”Du kommer att se på bilderna att det ser riktigt trevligt ut - hon kommer upp mer med bogar och knän nu! (Johan var nämligen på plats och fotade!) 

Lite senare konstaterade Atli att det är ett kritiskt moment för oss när jag ska lägga till lite extra drivning... för det finns inte en smackning som är tillräckligt försiktig... jag behöver i princip bara tänka att jag ska snacka för att Hamingja ska kasta sig... ja, ibland tänker jag inte ens att jag ska smacka utan bara drar in luft för att säga något så kastar hon sig för att hon tror att det är en smackning på gång...! :-O Jag har ju jobbat mycket för att göra henne mer avtrubbad men det känns fortfarande VÄLDIGT avlägset att "bara" få en normal reaktion... 

Däremot börjar det faktiskt fungera liiite bättre med pisken, det inte alltid hon kastar sig, ibland piskar hon bara ilsket med svansen om jag nuddar bakdelen med den. Så under nästa lektion kanske jag ska hålla mig till försiktiga pet med den och jobba med avtrubbning på egen hand...?!

När jag jobbade vidare med övergångar från skritt till tölt lycka(och Atli påminde om några ”vinkla ut hälarna och böj knäna” ) och när övergången blev tillräckligt låååångsam och jag kunde bibehålla ett lågt tempo var Hamingja riktigt avslappnad och frustade! ”Riktigt fint, nu har du både takt, bärighet och form!!!” Utropade Atli.

Oftast brukar den första lektionen på söndagen vara den som går bäst, för man har hunnit få endel detaljer "på plats" samtidigt som häst och ryttare fortfarande har energi kvar. Medan båda är betydligt mer matta när det är dags för den avslutande lektionen. Men idag hade inte bara Hamingja utan även hennes matte krafter kvar till ett "sista ryck" under eftermiddagen och det blev faktiskt vårt bästa träningspass på VÄLDIGT länge!!!

Även under denna lektion fick jag rida väldigt självständigt och jag försökte verkligen få ihop alla "bitarna": grundpositionen med "nyp" mellan skulderbladen, vinkla hälarna utåt och slappna av i/vinkla knäna, vinglas i händerna, röra mycket på kroppen - känna av olika kroppsdelar: att jag kan röra dem och slappna av i musklerna. Innan förhållning: vinkla hälarna utåt och böj knäna. 

Från samlad skritt: smyyyyg över i tölt, om smacka/pisk så tidigt i samlade skritten, i övergången ska jag bara släppa fram henne så att hon bibehåller lösgjordheten. Långsamt tempo! Förhållningar "med skulderbladen" och överskänklarna om det går för fort. Förhållningar med överskänklarna "i förebyggande" så att hon aldrig hinner dra upp tempot. 

Avrundade sedan denna fantastiskt givande helg på bästa sätt: mys med bästa hästen!!! Nu får Hamingja och matte vila från ridningen några dagar - det behöver definitivt min kropp i alla fall!