Bus eller (häst-)godis??!!

Det känns nästan lite absurt när jag ser bilderna från förra helgens ridkurs... tänk att vi hade 2 dm snö då - och nu är det nästan snöfritt igen...! :-O Det har ju varit plusgrader och regn flera dagar denna vecka, men idag sken solen igen! Dock var det minusgrader så marken var frusen, d v s inte ett optimalt underlag för ridning vare sig längs bilvägen eller på ridbanan... Därför bestämde jag mig för att ge Torrbergsrundan en chans - och det visade sig vara ett MYCKET bra val!

På skogsvägen bakom vägbommen låg snön fortfarande kvar längs kanterna och gav svikt åt underlaget och skydd mot ev vassa stenar så det passade perfekt för uppvärmning i trav! Jag trodde att detsamma skulle gälla på stigen genom skogen, men då hade jag lyckats förtränga hur mycket det regnat den här veckan... Det visade sig dock vara VÄLDIGT blött, så det fick bli "muskelbyggarskritt" istället, när vi höll oss på sidan av stigen där det låg kvar någon dm snö som gjorde att Hamingja måste lyfta ordentligt på "fötterna"! 

Och under tiden Hamingja ägnade sig åt styrketräning fick matte repetera på alla "sitskorrigeringarna" från Atli senast: grundpositionen med "nyp" mellan skulderbladen, vinglas i händerna, vinkla ut hälarna, böja knäna och vara rörlig i kroppen för att upptäcka och kunna avhjälpa spänningar i musklerna. 

Framme vid Torrbergsvägen kunde jag till min glädje konstatera att precis som jag hoppats låg det snö kvar som gav svikt åt underlaget - och skydd mot vassa stenar! Jag valde att följa vägen åt höger, för den klassiska "rundan" men fortsatte nästan ända fram till vägbommen ute vid "Höbäckenvägen" för att hinna med extra mycket töltträning innan jag vände tillbaka och red genom skogen tillbaka till Mariebäck. 

Även nu försökte jag förstås komma ihåg Atlis alla tips - vilket förstås var lättare sagt än gjort...och inte alltid så uppskattat av Hamingja...  En sak Atli påpekade var att Hamingja blir väldigt stressad när jag vinklar ut hälarna och böjer mina knän så att underskänklarna ligger emot hennes sidor när vi töltar. Ännu ett område där hon behöver bli lite "avtrubbad" alltså... och denna stress märktes ännu tydligare idag än på ridbanan. Eller också var det för att Atli gjort mig uppmärksam på problemet som jag märkte det tydligare nu. 

Innan vi vände tillbaka satt jag av och sadlade om som jag brukar och konstaterade då också att Hamingja var VÄLDIGT svettig - så uppenbarligen hade hon fått jobba endel! Men det passade bra, för längs stigen tillbaka genom skogen är underlaget sådant att det blir mycket skritt. Tillbaka på skogsvägen igen fick hon sedan sträcka ut i nedvarvningstölt på långa tyglar och frustade då väldigt belåtet! 

Hamingja och Curre kollar in varandra!

Hon var så svettig att det skvittrade när jag först drog av henne med svettskrapan och det var alldeles tydligt att det kliade skönt när jag sedan borstade igenom pälsen med plastborsten! Men ännu mer nöjd blev hon förstås när hon fick komma ut i hagen igen OCH matte dessutom serverade lunchhö! Så man kan lugnt säga att jag låg på plus där på slutet!!!