Blod och svett, men inga tårar

Nej, tyvärr har jag inte tid att rida idag... jag måste stå här och vara beredd ifall Sylvia öppnar grinden till sommarbetet...!!!

Oj, oj, bara tre dagar till Atlikursen nu och det är så MYCKET vi skulle behöva få lite ordning på när det nu (p g a Corona) gått alldeles för lång tid sedan förra kursen...! Därför hade jag bestämt mig för att rida på banan idag och det visade sig att Sylvia haft samma plan så hon höll som bäst på att träna med nya stjärnan Elsa när jag kom dit. 

Hamingja och jag hade definitivt inte någon av våra bättre dagar idag... vi kunde i princip inte enas om någonting... Men man får väl säga att det var tur i oturen att det faktiskt var SÅ illa att Sylvia inte kunde låta bli att ge mig instruktioner, trots att vi ju inte hade någon lektion bokad idag...! 

Hennes råd var att jag skulle tölta längs spåret i "microtempo" och rida några steg skänkelvikning, först in från spåret och sedan tillbaka ut igen. Och när Hamingja reagerade på min skänkel genom att köra upp huvudet i protest skulle jag hålla om ännu mer med skänklarna och DRIVA mot en stilla hand till dess hon accepterade och började länga halsen igen.

Så detta ägnade vi oss åt läääääänge, innan Hamingja TILLSLUT sa "OK!" och plötsligt utan problem kunde gå undan för skänkeln med avslappnad nacke och bibehållen längd på halsen. Och hon t o  m FRUSTADE belåtet samtidigt! Nu har jag snabbt ändrat min plan inför morgondagen, då jag egentligen hade tänkt rida bort till Torrbergsvägen och låta henne galoppera. Men istället får det bli ett nytt pass på ridbanan för att förhoppningsvis kunna få samma resultat som idag även utan Sylvias hjälp. 

Innan dess behöver jag göra något radikalt till mina skavsår också... efter dagens övningar hade det t o m börjat blöda på insidan av mitt högra knä (skavsårsplåstret hade lossnat "i stridens hetta")... Förutom nya Compeed-plåster tänker jag testa ett tips jag fick om nylonstrumpbyxor under ridbyxorna (för att friktionen inte ska hamna mot benet utan mellan strumbyxan och ridbyxan.) Och dessutom ett par ridbyxor som bara är tygskodda. Vilket i sin tur ska innebära att friktionen minskar och att den som ändå blir flyttas till utsidan av ridbyxorna,  mellan byxan och sadeln. Något som förhoppningsvis ska "rädda" både morgondagen och hela kurshelgen - WISH ME LUCK!!!