Atlikurs dag 2

Hamingja satsar på de isländska färgerna!

För att preparera Hamingja inför dagens första ridpass satsade jag på en "föruppvärmning" då jag red längs en av skogsvägarna bakom vägbommen och lät henne trava en ganska lång stund. Eftersom hon inte visade någon orenhet i traven igår och att orenheten i tölten minskade i takt med att hon blev varm i musklerna hoppades jag att det skulle vara bästa möjliga förberedelse. Pratade även med Atli om saken och han tyckte att eftersom det successivt blev bättre istället för sämre av rörelsen så kunde vi ändå rida våra två lektioner idag. 

Under båda dessa lektioner hade vi fokus på samlad skritt och då under ganska långa sekvenser. Atli konstaterade att Hamingja nu har styrkan att bära upp sig bra i samlad skritt, vilket är första steget mot att kunna göra det även i tölt. Och att hålla den samlade skritten under längre sekvenser blev en viktig aha-upplevelse för mig! Hamingja är ju en väldigt ambitiös häst som snabbt börjar samla skritten själv så snart jag börjar korta tyglarna. 

Så om jag bara rider en kortare sekvens samlad skritt behöver jag i princip inte driva något utan bara fokusera på att hon inte ska bli för kort i nacken. Men under de längre sekvenserna behövde jag lägga till drivning för att bibehålla samling och bärighet - och det var insikten om hur oerhört mycket drivning som behövdes som blev aha-upplevelsen för mig. Eller rättare sagt: insikten om att eftersom det behövdes så oerhört mycket drivning i den samlade skritten så behövs förståss MINST lika mycket för att sedan bibehålla samling och bärighet efter övergången till tölt! 

En ännu mer aktiv ridning i tölten är alltså vad jag ska träna vidare på! Men först är förstås prio 1 att komma till rätta med vad det nu är som orsakar problemen i Hamingjas bakdel. Alltså är en genomgång av Fysiopet-Tomas vad som står allra högst på önskelistan just nu!