onsdag 4 april 2018

Vilken MARDRÖM med lösa hästar längs väg 97...!!!

Hamingja satsade på Kleinblått för "dagens outfit"!

...och jag satsade på fortsatt träning av ökat tempo tölt! Det märks redan på Hamingja att hon förstår att hon faktiskt får springa fort - synd bara att det inte redan märks på matte att hon förstår att hon faktiskt ska "sitta på rumpan" ÄVEN när Hamingja töltar lite snabbare...!!!

Precis som igår red vi längs bilvägen bort till sjön för att få långa, plana sträckor att tölta på. Och idag hade vi dessutom vädret på vår sida för detta - d v s det var motvind när vi red iväg och medvind på hemvägen istället för tvärt om. Vid "världens ände-korsningen" bestämde jag mig för att rida några galoppintervaller längs med ängen - för att träna galoppfattningarna och dessutom som bonus få lite extra lösgörande effekt. 

Att träna galoppfattningar visade sig vara oväntat välbehövligt, för idag tyckte Hamingja att det räckte jättebra med bara vänster galopp... Efter att vi tragglat med detta en stund ville jag ändå inte vända hemåt riktigt ännu... så efter omsadling fortsatte vi längs bilvägen längs med sjön - mot skoterklubbens stuga - och red mer ökad tölt. 

Hamingja gasade på riktigt ordentligt! Och jag kunde konstatera att det inte alls verkar ligga nära till hands att hon ska börja rolla trots ett högre tempo. Däremot behöver jag jobba mycket på att lösgöra henne för hon blir spänd och hög i formen när det går fort... och då gäller det ju dessutom att jag lär mig att lösgöra utan att bromsa... Men hon verkade ändå inte bli mentalt spänd av det högre tempot, för när vi saktade av till skritt och vände hemåt kunde hon nästan direkt slappna av så att jag vågade ge hellånga tyglar och hon "svarade" genom att belåtet sträcka ner mulen mot backen och frusta! 

Jag brukar försöka komma ihåg att sidföra några steg i samband med att vi saktar av från tölt till skritt, för att hon inte ska ramla ner på bogarna. Men nu erinrade jag mig att det finns ett tävlingsmoment som heter tempoväxlingar, där man ska visa nedtagningar till arbetstempo på kortsidan och tydliga steglängdsökningar på långsidorna... alltså kan jag ju inte alltid låta henne sakta av till skritt efter det ökade tempot utan vi behöver ju också träna på att göra nedtagning från ökat tempo till arbetstempo! Oj, oj så mycket vi behöver träna på... skulle man inte kunna senarelägga Midurtävlingen några månader??!!

Under hemvägen började det snöa allt kraftigare så Hamingja var "blöt från alla håll" när vi kom tillbaka till stallet. Hon fick som vanligt stå med BoT hasskydd och nättäcke medan hon åt kraftfoder. Efter två dagar då hon fått jobba med musklerna i bakdelen på ett annat sätt än vi brukar - d v s högre tempo istället för fokus på samling - hade jag gärna följt massör-Tomas råd att låta henne gå med hasskydden även i hagen. Men de har ju visat sig skava bort vinterpälsen och jag vill ju verkligen inte riskera att hon får några skavsår... kompromissen fick därför bli att byta till BoT-regntäcket innan hon fick gå ut i hagen igen. Så har hon i alla fall BoT-effekten på musklerna uppe i korset där hon visat sig få lite "känningar" nu under broddsäsongen. I morgon blir det dessutom en välförtjänt vilodag för hennes muskler - så planerar jag nästa träningspass på fredag. 

Under hemvägen från stallet, när jag kört isvägen över älven i Avan och närmade mig Sunderby sjukhus längs den mycket hårt trafikerade väg 97 fick jag plötsligt ett oväntat möte av två hästar kom springande längs vägen...! Vilken mardröm för varje hästägare på denna hårt trafikerade väg när det dessutom snöade för fullt så det både var dålig sikt och halt...!!! :-O Jag fick syn på dem för sent för att hinna stanna och försöka genskjuta, utan fick inrikta mig på att varna mötande trafikanter genom att slå på varningsblinkersen. Bakom hästarna - ute i vägrenen - följde en bil med vad jag gissar var hästägaren. 

Jag vågade inte stanna där på vägen med risk för att bli påkörd av bilar som kom bakifrån så jag kunde inte se var hästarna tog vägen... Men ett par hundra meter längre fram - åt det håll de sprang - går det in en väg på vänster sida och jag håller verkligen "alla tummarna" att de valde att svänga in där! Och jag gissar att det var vad den efterföljande bilen hoppades på också. Hemma igen har jag letat efter info både på NorrbottensKurirens hemsida och på P4 Norrbottens Trafik & Service. Men jag hittar inte ens någon notis om att det sprungit hästar längs väg 97... HOPPAS, HOPPAS, HOPPAS att det hela slutade lyckligt!!! Och om någon av mina bloggläsare vet något mer om detta får ni GÄRNA informera mig!!!

Inga kommentarer: