Innerskänkel mot yttertygel!

Ett sådant tillfälle när Hamingja hör Sylvias röst utifrån gården!

Idag hade vi först en lååång mysstund när jag skrapade vinterpäls i massor och Hamingja njöt - och pillade mig uppmuntrande i håret med mulen ibland! Sedan blev det ett riktigt bra träningspass på ridbanan med fortsatt träning av trav och galopp.

Efter uppvärmning i skritt och tölt kunde jag till min glädje konstatera att travknapparna satt precis där de skulle! Och under voltarbetet i trav konstaterade jag att det i traven som så ofta annars handlar om att rida med innerskänkeln mot ytterhanden. Vilket dock, som Atli nyligen påpekade, bara är möjligt om man faktiskt HAR en inner- resp yttersida - d v s att man rider med hästen böjd. 

Det är ju precis så jag ska jobba i galoppen också - vilket var vad som stod på "schemat" här näst! För galoppera på ridbana behöver jag verkligen träna MASSOR på! Jag har ju märkt hur feg och spänd jag blir när det finns minsta lilla risk att Hamingja ska halka i hörnen... Men idag var underlaget på ridbanan så torrt och fint att inte ens jag kunde skylla på det utan nu var det bara att sätta igång att RIDA istället för att bara hålla fast mig och åka..!

Som vanligt gjorde jag galoppfattningarna från stillastående och började i vänster varv. Med huvudfokus på att rida med innerskänkeln mot yttertygeln för att förhoppningsvis bibehålla längden på halsen och bärigheten även efter de första galoppsprången. Detta är lite svårare för Hamingja än samma sak i höger varv och för mig som lätt "fastnar" i högertygeln gäller det också att kunna ge ett stöd på den men utan att bli helt stum i handen... Någon gång i framtiden ska jag väl förhoppningsvis dessutom lära mig att sitta i sadeln utan att falla framåt i galoppen - men till att börja med räcker det alldeles tillräckligt med fokusera på innerskänkel och yttertygel...!

Efter fyra sekvenser vänster galopp bytte vi till höger varv. Egentligen den galopp Hamingja har lättare för, men som jag därför tränat så lite att vi blivit ringrostiga på själva galoppfattningen... Men nu fungerade även högerfattningarna alldeles utmärkt! Och när jag väl såg till att hålla stödet på yttertygeln och böja henne runt innerskänkeln så kunde vi klara bärigheten både genom kurvorna och på efterföljande långsida! 

Dock klantade jag till mig lite när jag skulle sakta ner efter den andra galoppsekvensen... vi har ju tränat väldigt mycket på att sakta av till skritt efter galoppen - eftersom hon tidigare stressat upp sig så av att galoppera. Men när hon nu så duktigt hade börjat sakta ner lyckades hennes klantiga matte fumla med innerhanden så att jag av misstag petade till henne med pisken... och då blev det ju rena katapulten förståss... För att inte riskera att göra samma miss en gång till släppte jag pisken på marken innan nästa galoppsekvens. Den gick riktigt bra, ända till dess det var dags att sakta av - då trodde ju Hamingja att matte skulle göra ett nytt försök att slå ihjäl henne... Men efter ytterligare två galoppsekvenser hade jag lyckats övertyga henne om att hon trots allt skulle få leva ett tag till.

Hon var sedan så avslappnad att när jag erbjöd trav på volt var hon med på noterna direkt och travade så avspänt i högervarvet! Som belöning fick hon ganska snart sakta av till skritt på långa tyglar - det kunde hon behöva i värmen! När travknappen visade sig fungera bra även i vänster varv blev det snart en ny skrittpaus som belöning inför ett andra test i vänster varv och när även det fungerade avrundade jag flr dagen. Förhoppningsvis förstärktes gårdagens "markering" att alternativet till avslappnad trav på volt är ansträngande tölt med samling (INTE tölt på långa tyglar) när det nu dessutom var tydligt att avslappnad trav på volt belönas med skrittpaus!

Efteråt funderade jag på mitt piskmissöde och insåg att liknande saker har hänt några gånger tidigare också just i höger varv... Vilket ju kan tyckas konstigt eftersom jag är högerhänt och därför borde ha bättre koll när jag har pisken i höger hand än i vänster... Men när jag funderat på saken inser jag att jag är dålig på att byta spöhand när jag rider ut - vilket jag gör för det mesta. Med undantag för när vi aktivt tränar på "överleva trots att matte byter spöhand" så blir det alldeles för ofta så att pisken - som jag har i vänster hand när jag sitter upp - också blir kvar där under resten av ridturen. Så trots att jag i övrigt är högerhänt så har jag blivit vänsterhänt när det gäller pisken...! Har jag sagt förr att jag har så MYCKET i ridningen jag behöver träna på??!!