"Ner i skritt och hämta bakbenen!"

Av olika anledningar blev det så att Hamingja fick hela tre vilodagar efter förra helgens kurs. Idag fick hon å andra sidan stå ut med något så ovanligt som en "kaffe-speedad" matte...! Jag är verkligen ingen kaffedrickare - men i trängda lägen kan jag dricka en kopp utan att grimasera. Och eftermiddagens kundbesök var just ett sådant tillfälle då jag höll masken och tömde den kopp jag serverats. Men så kände jag mig också "koffeinhög" och full av energi när jag åkte till stallet efter jobbet!

Innan det var dags för ridning hjälpte jag Hamingja att väderanpassa sin "klädsel" genom att klippa henne på halsen och bogarna. På köpet fick jag då även bort de fula skavmärkena på framdelen som ni ser på bilden ovan. Dessa fick hon när hon gick med ryggvärmaren från BoT - av gummisnoddarna som skulle hålla den på plats. Hade jag tänkt lite mer på det estetiska hade jag förstås sett till att klippa henne INNAN kurshelgen så att hon inte sett lika "maläten" ut på bilderna... Den frysande Michelingumman på den malätna hästen - det var vi det...!!!

Efter klippningen blev det ett ridpass på ridbanan - mitt första tillfälle att repetera övningarna från Atlikursen. Efter uppvärmning på volt i skritt resp tölt och lite "töltjogging" längs spåret satt jag av och tränade samling från marken. När jag sedan satt upp igen för att rida samlad tölt skulle jag dels fokusera på att vinkla om mitt bäcken på rätt sätt och dessutom använda mig av Atlis tips att "rida in på volt och hämta bakbenen" för att bibehålla samlingen. 

Insåg efter ett tag att jag inte riktigt var redo för "rida in på volt (i tölt) och hämta bakbenen" utan jag behövde börja med en annan övning jag fick göra i helgen, som man skulle kunna kalla "ta ner i skritt och hämta bakbenen". Skritta på volt och använda innerskänkeln mot yttertygeln för att Hamingja skulle korsa bak. När hon korsade och därmed också längde överlinjen fick jag "smyga" över i tölt på volten för att redan efter ett knappt varv sakta ner i skritt och redan i övergången till skritt skulle jag med innerskänkel mot yttertygel för att sedan åter smyga iväg i tölt....o s v.

Det kändes som en oerhört nyttig och övning - och än så länge alldeles tillräckligt svår för oss! Efter ett tag kom jag dessutom ihåg Atlis tips att jag skulle komma ihåg att räta ut på yttertygeln lite då och då för att hålla henne helt avslappnad i nacken. Som avslutning töltade vi på en åtta istället, fortsatt med innerskänkel mot yttertygel och då jobbade hon riktigt, riktigt trevligt!!! Det får bli endel pass på ridbanan den närmaste tiden så att vi får träna vidare på detta, för att sedan även bli redo för tölt längs spåret och "in på volten och hämta bakbenen!"