onsdag 22 mars 2017

"Favorit i repris" var temat för dagen!

Favorithäst i repris!

Idag var det favorit i repris som gällde: favorithästen förstås och med henne ett träningspass efter samma upplägg som de vi haft under helgen. Oj, så jag behöver fokusera på min sits - och fast jag försöker göra det så "tappar" jag den igen med jämna mellanrum... Men det FINNS i alla fall stunder när den är ganska OK och förhoppningsvis ska de stunderna med tiden bli längre och längre bara jag fortsätter att "nöta på...! 

Har fortsatt att rida Hamingja med ett lätt skyddsboots på höger bak (på massör-Tomas inrådan) och hon känns då så jämn att han måste ha helt rätt i att hon normalt tar i mer med vänster än med höger bak. Så det är väl bara att träna vidare i väntan på att hon ska börja kännas mer ojämn igen - som ett tecken på att vi lyckats stärka upp högra bakben så pass mycket att ett lätt boots där räcker för att ge obalanser. 

Det riktigt STORA glädjeämnet är i alla fall att vi kan tölta på UTAN att hon blir arg! Uppenbarligen är det inte längre obehagligt/smärtsamt vare sig när jag ber om samling i tölten eller ett ökat tempo! Vissa dagar kan det fortfarande komma ett litet test från hennes sida i form av ett litet hopp, eller att hon markerar att något faktiskt kräver ansträngning från hennes sida genom att piska till med svansen någon gång...

Men dessa små protester/markeringar är numera både halvhjärtade och väldigt sällsynta så jag tolkar dem bara som en liten kvarvarande rest av vanan att låtsas ha ont när något börjat bli lite jobbigt. För precis som Sylvia noterade medan hon tränade henne så innebär "fortsatt ridning" i dessa situationer inte alls fortsatta protester (vilket det ju skulle ha gjort om hon verkligen hade ont) utan istället fortsätter hon att göra det man ber om - och kan t o m frusta belåtet när hon gör det! 

Och - peppar, peppar - hennes små antydningar till protester har alltså inte blivit väldigt sällsynta utan har också varit så halvhjärtade att inte ens vingliga matte kommit i obalans utan jag har kunnat "behålla sitsen" och rida på som om inget hänt - vilket förhoppningsvis också bidrar till att protesterna blir ÄNNU mer sällsynta. I o m att de inte längre fungerar så där bra som de gjorde förr när matte "föll fram på halsen" och Hamingja fick en liten andhämtningspaus...

Inga kommentarer: