HÄÄÄÄÄÄRLIGT!!!

Bildbevis: det finns faktiskt en värld även bortom världen ände!!!

Fram till att jag köpte Hamingja för drygt två år sedan levde hon i trygg förvissning om att världen endast bestod av Mariebäck och att världens ände var i korsningen vid sjön (Bälingeträsket). Samt att den enda människa som man kan lita på är Sylvia. Sedan kom jag in i hennes liv och började ställa dessa övertygelser på ända - vilket gjorde henne ÄNNU mer övertygad om att Sylvia var den enda man kunde lita på...!

Helt plötsligt var det inte längre självklart att vända hemåt när man nått världens ände - utan nu förväntades hon fortsätta där förbi...! Antagligen var hon även övertygad om att är jorden är platt så att hon riskerade riskerade att falla över kanten... i alla fall ringde alla hennes varningsklockor för högtryck och hennes instinkter talade tydligt om att det var säkrast att vända och springa hemåt så snabbt det bara gick... 

Steg för steg fick jag övertyga henne om att vidga sina vyer - och varje gång hon - spänd som en fiolsträng - förflyttat sig ytterligare en sträcka efter vägen längs med sjön (bilden ovan) så var det lika spännande att vända hemåt igen. För att inte trigga hennes flyktreflexer ytterligare inledde jag alltid hemvägen med att skritta. Och det var först när vi åter passerat världens ände, så att hon kunde känna sig säker på att ha fast mark under hovarna igen, som hon slappnade av tillräckligt för att jag skulle våga låta henne öka tempot.

Att Hamingja tillslut infogade även mig i kategorin "människor att lita på" (även om jag förståss aldrig kommer att kunna mäta mig med Sylvia) har livet definitivt blivit mindre dramatiskt för lilla fröken. Numera tar hon sig t o m an sådana hjältedåd som att GALOPPERA längs vägen bortanför världens ände (uppenbarligen ligger den där kanten där världen slutar längre bort än man skulle kunna tro...!!!) Och när vi sedan vänder hemåt igen kan hon skritta så avslappnat att nosen nästan slår i backen! Jo - här talar vi verkligen om MOD!!!

Idag var det fjärde dagen i rad som vi var ute och tränade och det optimala för hennes muskler - om de skulle få återhämtning trots att det inte var vilodag - hade förstås varit att träna på något helt annat än de senaste dagarna. Men just nu kändes det ÄNNU viktigare att få befästa det stora framsteg vi gjort i töltträningen, så jag tänkte först att kompromissen fick bli ett betydligt kortare träningspass än tidigare dagar. 

Fast i det UNDERBARA vårvintervädret (strålande sol som värmde skönt, bara 5 minusgrader och i det närmaste vindstilla) förhandlade jag med mig själv till en annan kompromiss: vi skulle även idag får rida bort till skoterklubben MEN ha extra långa skrittpauser. Vi fortsatte alltså med att "hämta bakbenen" både i skritt och tölt. Nu fungerar det riktigt bra att be henne gå undan för vänster skänkel, vilket alltså betyder att vi behöver träna allra mest på att gå undan för höger. Men jag såg ändå till att växla där emellan ofta för att vi båda skulle "få med oss känslan" från den lätta sidan över till den andra.

Efter ytterligare en lång skrittpaus som inledning på hemvägen red jag även lite samlad skritt som förberedelse för tölten. All träning av detta från marken har gjort att jag tycker vi är riktigt duktiga på detta även uppsuttet! Och övergången till tölt kan vi också klara bra, helt utan någon kontakt på tygeln som skulle få henne att inleda tölten på framdelen. Men när det sedan handlar om att bibehålla den samlade tölten är det definitivt "hämta bakbenen-övningen" som fungerar bäst! 

Även idag fick jag uppleva några töltsekvenser som var riktigt, riktigt trevliga!!! Nu är hon verkligen DYR min fina häst!!! (Men så kan ju hennes namn översättas till "förmögenhet" också!!!) Tillbaka i stallet fick hon stå med ryggvärmaren från BoT över bakdelen medan hon åt sitt kraftfoder. Nu blir det en välförtjänt vilodag för henne i morgon - så att musklerna får möjlighet till återhämtning. Är lite osäker om nästa träningspass blir redan på tisdag, eller om jag ska vänta till onsdag. Vi får se hur länge jag lyckas behärska mig! ;-)