"In på volten och hämta bakbenen!!!"

Dagens första lektion reds i solsken - härligt! Atli hade instruerat mig att värma upp på egen hand i skritt, tölt och trav. När jag i skritten på volt testade att räta upp henne på yttertygeln lite snabbt för att sedan åter ställa inåt sträckte Hami genast ut överlinjen och började frusta så belåtet! Jag fick samma reaktion även i tölten. Men i traven hade hon fortfarande VÄLDIGT bråttom...men någon enstaka frustning bjöd hon på ändå.

Sedan ville Atli se när jag arbetade med samling från marken och hjälpte mig också att ta den samlingen vidare till ytterligare en nivå. Det är verkligen ett mycket effektivt sätt att träna hästen! Jag antar att det blir så mycket tydligare för hästarna när de inte har en obalanserad ryttare på ryggen som distraherar... Och det är också en MYCKET intensiv form av styrketräning, vilket bl a märks på hur Hamingja börjar flåsa redan efter kortare sekvenser av samling. 

Och det märktes också när jag efter hennes skada i korset först fick börja arbeta med samling "bara" från marken. Efter en månad med 4-5 korta sekvenser samlad skritt per gång, 4-5 dagar per vecka vågade jag börja be om lite samling uppsuttet också. Och HÄPNADE verkligen när jag insåg hur mycket styrka hon hunnit bygga upp av vad jag uppfatt som en tämligen blygsam träningsinsats!!! 

När jag nu satt upp igen fick jag rida några sekvenser samlad skritt med övergång till tölt. Ett problem jag har är att jag har sådan oerhörd "respekt" för den samlade tölten att när jag väl får uppleva den vågar jag knappt andas och än mindre fortsätta rida av rädsla att förstöra den magiska känslan... vilket naturligtvis innebär att känslan - och samlingen - snabbt rinner ut i sanden...!

Precis detta hände även denna gång - och då sa Atli något som jag verkligen ska försöka ta till mig : "In på volten och hämta bakbenen!!! Rid precis som du gjorde tidigare, med innerskänkel mot yttertygel, så får du ned dig bakbenen igen och behåller samlingen!" Jag fastnade verkligen för den målande beskrivningen och tänkte att detta ska bli mitt nya mantra!!!

Tiden mellan dagens två lektioner fick Hamingja finna sig i att stå inne i en box, med BoT både på haser och rygg. När träningen är som intensivast känns det bra att också maximera möjligheten till återhämtning mellan träningspassen! Och för Hamingja som normalt går ute dygnet runt är det inte heller så dumt att få lite "boxträning" emellanåt - så blir det inte riktigt lika stor omställning om hon måste stå på box vid tävling eller någon skada/sjukdom.

Michelingumme-Anna rider tölt - med visst mått av bakben.

När det sedan var dags för vår sista lektion för denna kurs inledde Atli med att åter prata lite om hur man ska träna på att kontrollera ytterbogen m h a yttertygeln när man ber hästen att gå undan för innerskänkeln och korsa bak. För att när detta fungerar riktigt bra i skritt kan man även använda det i tölt för att "hämta tillbaka" bakbenen, d v s öka graden av samling utan att skapa spänningar i hästen.

Jag fick värma upp på egen hand i skritt, tölt och trav. Övergick sedan till att träna på ovanstående övning i skritt. Trots att det varit en intensiv kurshelg (och extra svettig för hästarna med all vinterpäls i vårvärmen) så var Hamingja full av energi och började ladda för övergångar till tölt. När jag istället bromsade upp henne på högertygeln och la till vänsterskänkeln blev hon ARG och sparkade efter skänkeln! Men det var en av VÄLDIGT få protester denna kurshelg. Hon har faktiskt inte kastat sig iväg en enda gång, bara piskat till lite ilsket med svansen ett par gånger. DET GÅR FRAMÅT!!!

Nästa steg blev att åter träna samlingen vid hand, följt av uppsutten träning av samlad skritt resp övergångar till tölt. Atli tittade bistert på mig och sa: "Det vi måste börja fokusera på nu är ditt bäcken - du MÅSTE vinkla om det i tölten så att du rider upp hästen framför dig och inte bakom!" Jag som faktiskt fokuserat MASSOR på detta under vintern och faktiskt tyckt att jag kommit en bit på väg... men insåg nu att som vanligt när det kommit nya instruktioner att fokusera på så hade jag glömt bort detta och gått tillbaka till gamla muskelminnen... Bara att skärpa till sig m a o!!!

Känner mig verkligen superpeppad att träna vidare och meddelade därför Sylvia att jag faktiskt vill rida Hamingja själv nu igen. (Vi hade bara kommit överens om att jag skulle rida henne inför kursen samt nu i helgen, sedan skulle vi se...) RECLAIM THE HORSE blev alltså ytterligare ett slagord för dagen!!!