Vi fortsätter på ruta ett!

I kväll tränade vi på ridbanan igen och jag var väldigt noga med att följa "Atliupplägget" för att Hamingja kunde känna igen sig och känna sig trygg. Efter att hon fått stretcha i skritt på volt och korsa bakbenen övergick vi till uppvärmningstölt. Det krävdes en hel del böjda spår innan hon tillslut verkligen slappnade av, sträckte ut överlinjen ordentligt och började frusta.

Övergick till träning av samling från marken och där tycker jag hela tiden att jag hittar "knapparna" allt bättre - och Hamingja är riktigt, riktigt duktig!!! Precis som vanligt sadlade jag om innan det var dags att rida igen - just för att det blir så tydligt för henne att det verkligen är paus då så hon kan slappna av helt.

Väl i sadeln kände jag ändå att hon, precis som i måndags, var för spänd för att det skulle kännas bra... För att bryta denna känsla hos henne fokuserade jag därför helt på lösgörande ridning i lugn tölt, utan att be om samling utan bara uppmuntra henne att slappna av och länga halsen. Tillslut kändes hon i alla fall riktigt avslappnad och frustningarna kom också som "kvitto" på det! Det kändes mycket bra att vi tillslut hittat den känsla som jag vill att hon ska förknippa tölten med - för det är ju i den känslan man vill avsluta träningspasset!

Och i o m att vi kunde hitta tillbaka till den känslan "bara" genom ridningen betyder förhoppningsvis att hennes spänningar inte beror på nya problem i korset. Kanske har jag helt enkelt "velat för mycket" så att det blivit för ansträngande för henne när vi börjat träna samlingen i tölt ute längs vägen... På ridbanan är det ju lite lättare att hålla koll på att man håller ungefär samma nivå från ridpass till ridpass - ute längs vägen är det risk att det blir mer ansträngande för hästen än man tänkt... för att man de sträckor man rider samlad tölt inte känns så långa.... men ändå kan vara väldigt mycket mer än några varv på ridbanan...

Medan Hamingja åt sitt betfor & lucern med BoT-skydden på passade jag på att förbereda inför besöket på bilprovningen (med både bil och hästtransport) nu på fredag. Vägen bort till kyrkan, där transporten står parkerad, är nämligen inte plogad och med 2 dm snö är det kanske inte helt okomplicerat ens med fyrhjulsdrift. Planen är att hämta transporten i Mariebäck på fredag efter jobbet, köra till Bilprovningen och sedan tillbaka igen till Mariebäck för att lämna den där. När jag haft besiktning på sommaren har jag brukat hämta den dagen innan, men nu när det är snö är det svårt att rymma den hemma på gården. Men om det skulle vara tight med tiden när jag ska hämta den vill jag inte behöva trixa i djupsnö!

Jag har också som "sport" att alltid backa så exakt att jag hamnar med draget rakt under släpets kulhandske, så det bara är att hissa ner släpet för att det ska kopplas. Vill ju alltid spara mina onda händer så mycket som möjligt och nu när jag skaffat transport med boogie är det ju VÄLDIGT tungt att flytta det minsta för hand... Men med en bil som sladdade lite hit och dit i lössnön i kombination med att jag behövde gasa ganska ordentligt för att hjulen inte bara skulle spinna var det lite knepigare än vanligt med "finliret"...

Och när jag tillslut kopplat släpet var det inte heller helt enkelt att köra iväg i o m att jag måste börja med att svänga 90 grader... Vid första försöket började däcken spinna, men när jag backat bak lite för att lossa släpets däck och sedan gasade REJÄLT så sladdade vi iväg - t o m i önskad riktning! En stund senare stod släpet istället parkerat på den upplogade ytan vid stallet och jag var VÄLDIGT nöjd med att jag "gjort undan" detta nu och inte sparat det till på fredag när jag har en tid att passa!