Min FINA Hamingja - hästen med stort H!!!
Fläckarna framme på bogen är från täcket som jag fäst BoT-ryggvärmaren i, det skaver lite på pälsen så att hennes gråare "underull" kommit fram... Efter ett tips har jag nu börjat spraya pälsglans på bogen, för att det inte ska skavas bort mer päls.
Har upptäckt en mycket trevlig konsekvens av att Hamingja mött sin överkvinna i form av Dotla i stohagen: Hami har återgått till att skynda sig till grinden när hennes matte ropar och visslar - för att inte Dotla ska hinna före (och ta hennes godis)! Inte mig emot!!!
Det har ju varit så lugnt i stohagen - peppar, peppar - så idag vågade jag skruva på Hamingjas tåbroddar i bakskorna igen. Hon har fått ha en veckas jullov medan de varit bortskruvade, så idag hade jag bestämt mig för att låta henne göra av med en hel del av den överskottsenergi hon antagligen hunnit samla på sig. Red därför upp i skogen bakom vägbommen, där vi antingen brukar rida till vänster eller till höger. Sedan ett par år tillbaka finns det även en skogsväg mellan dessa två, en väg som byggdes när de satte upp en mobilmast där uppe.
Den vägen har dock fram till nyligen varit helt avstängd med en egen vägbom - så jag har aldrig ridit där. Men nu har den öppnats i samband med att de håller på att avverka där uppe. Det visade sig vara en kortare väg än de två andra, men med en STOR vändplan i bortre änden. Från vändplanen fortsatte spår från en skogsmaskin in i skogen - det måste vi undersöka närmare någon dag i dagsljus! Trots att detta var helt "obruten mark" för Hamingja kunde vi tölta helt avslappnat med låååång hals både fram till vändplanen och sedan tillbaka igen.
Efter denna uppvärmning valde jag skogsvägen längst till vänster, som inte var plogad, och lät Hamingja galoppera (vänster galopp) nästan hela vägen upp till vändplanen. Hon håller ett betydligt lugnare tempo i galoppen när det är mörkt och hon inte kan se längre än vad min pannlampa lyser upp framåt. Fast när vi vänt hemåt - och valt höger galopp - blev det förstås lite mer "drag under galoscherna" även om det inte var i närheten av det tempo hon skulle ha valt i dagsljus.
Saktade av till skritt i god tid innan vi var tillbaka i vägkorsningen, för att hon skulle hinna varva ner. Väl där visade hon inget som helst intresse av att fortsätta hemåt utan ville hellre rida in på samma väg som vi börjat rida efter! Så hon fick först trava längs denna för oss nya väg bort till dess vändplan. När vi vände hemåt föreslog jag tölt istället och då visade hon verkligen sitt gillande, genom en lugn och avslappnad tölt med nosen nästan i backen och MASSOR av härliga frustningar - alltså PRECIS den sinnesstämning som jag vill att hon ska minnas från töltarbetet!
Efter detta fick hon gå ut i hagen med BoT både på rygg och haser - för optimal "preparering" inför morgondagens planerade träningspass på ridbanan, med samling från marken. Och nu är det hög tid för matte att "vika in hovarna" för i kväll! Och kanske t o m drömma om Hästen med stort H...!!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar