En Yeti!!!

Hittade en Yeti i hagen idag!

För ett par månader sedan verkade Hamingja ha bestämt sig för att komma när matte ropar INTE är hennes grej - längre... Därför blev jag glatt överraskad när jag idag bara hann in i hagen innan en mörk gestalt borta vid ladan snabbt började röra sig mot mig genom snöstormen. Hade inte Litlamin redan stått i närheten av grinden skulle jag förstås ha utgått i från att det var hon, men nu verkade det faktiskt som att det var MIN häst som kommit på bättre tankar... Det hela fick dock strax sin förklaring - det var ju inte Hamingja utan en (uppenbarligen sällskaplig) Yeti som ville hänga med ut på ridtur!

Innan jag åkte till stallet hade jag tänkt mig en repris av gårdagens ridtur - för den gav ju verkligen mersmak! Men när jag själv kört den oplogade vägen till Mariebäck kändes det som en onödig risk att ge sig ut till häst längs bilvägen i ovädret... även om sträckan bort mot Alviksträsk är betydligt rakare än om man rider åt andra hållet, och inte innehåller några backkrön med skymd sikt så har den ändå några kurvor där en bil skulle kunna få sladd och köra på oss om det ville sig illa...

Så man skulle kunna säga att jag "med hjälp av" vädret "inspirerades" till ett helt annat träningsupplägg än igår! Valde nämligen att rida upp bakom vägbommen och där båda skogsvägarna bort till respektive vändplan. Någon dryg dm fluffig nysnö är ju perfekt för att träna både trav och galopp! Så först red vi med "trava över cavalettibommar-känsla" längs den högra skogsvägen och Hamingja tog i så att matte verkligen fick fokusera på att hålla balansen uppe på hennes rygg!

Sedan red vi även den vänstra skogsvägen, fast nu var det galoppintervaller "på schemat". Längs vägen bort till vänplanen hann vi med tre riktigt trevliga galoppfattningar (vänster galopp) från skritt och precis som igår kunde jag dessutom hålla henne avslappnad i en mycket trevlig form i galoppen! Hoppas verkligen att detta blir en vana!!! Högergaloppen - som hon har lättare för - sparade jag till hemvägen. Även då blev galoppfattningen fin! Nu erbjöd jag dessutom fri fart - och den chansen var Hamingja inte sen att nyttja, så nu blev det VERKLIGEN drag under galoscherna!!! 

I den höga farten blev det naturligtvis en mer fri form också, men jag tyckte vi kunde "kosta på oss" det eftersom det normalt kommer mer naturligt för henne med en bra form i denna galopp. Och eftersom snön ändå gjorde att hon behövde använda mer bärkraft i galoppsprången blev det ju faktiskt ett ganska bra muskelarbete för henne trots allt! Eftersom hon inte alltid är helt säker på foten samt att hennes starka flyktreflexer kan innebära endel "överraskningar" är det inte så ofta jag släppa iväg henne i helt fri fart i galoppen heller - så när det nu kändes tryggt att göra det ville jag gärna passa på! Och glädjen hos hästarna när det verkligen får sträcka ut så i galopp smittar ju verkligen av sig!!!

Hon fick även vara med och bestämma hur länge vi skulle galoppera: det var först när hon inte längre höll "gasen i botten" som jag bad henne sakta ner till skritt. Oj, så belåtet hon frustade sedan!!! Vi hade väl ridit lite mer än halvvägs då och resten av hemvägen fick hon varva ner i skritt. Tänk så härligt man kan ha det ute i snöstormen, bara man har rätt sällskap!!! 

Tillbaka i stallet fick Hamingja stå med sina hasskydd på medan hon åt betfor och luzern. Men sedan tog jag av dem innan det var dags att gå ut i hagen igen. När hon nu klarat två dygn med dem på utan att få mer skav ville jag inte riskera något - och det är ju bra om den bortskavda pälsen får tillfälle att växa ut igen! Dessutom tänkte jag att hon får vilodag i morgon. Men ryggvärmaren fick hon på i alla fall.