Idag fick jag rida Hamingja igen och nu tyckte jag det var dags att rida ut. Har ju faktiskt inte haft tillfälle att göra det sedan jag fick den nyttiga "uteridningslektionen" av Sylvia för ett antal veckor sedan. Så frågan var ju om jag skulle få ihop alla delarna som behövs för ren tölt: aktivera bakbenen ordentligt samtidigt som jag kontrollerar tempot tillräckligt bra m h a sätet för att kunna ge henne så lösa tyglar som hon är van vid. "Ju lösare tyglar desto bättre tölt" sa Sylvia, men det är ju lättare sagt än gjort på en häst som har hur mycket motor som helst och gärna springer på med sina jättekliv...!!!
Bestämde mig i alla fall för att "fuska" lite, så jag tog på ett par 165 gramsboots. I o m att jag rider henne så sällan tyckte jag att jag förtjänade lite "handikapp"! Och till min glädje fungerade också tölten riktigt bra idag, trots att jag inte kunde rida några volter längs vägen! All töltträning under senaste Atlikursen hade nog lärt mig ett och annat ändå!
Under uppvärmningen i skrölt vågade jag mig också på att ge henne nästan hellånga tyglar - och hon sträckte verkligen ut sin överlinje jättebra! Men så är just detta hennes bästa gren också. I o m att hennes hals dessutom är betydligt längre än Láras så måste jag verkligen tänka på att inte underskatta hur mycket tygel hon behöver för att verkligen kunna sträcka ut den med pannan framåt. Så att jag inte hindrar henne från att verkligen jobba med överlinjen p g a att tyglarna är så korta att hon behöver gå under hand för att kunna sträcka ut halsen.
Uppvärmningen i trav funkade också rätt bra. Kanske liiite väl högt tempo, men i o m att jag inte kunde lägga volter för att ta ner tempot så var jag ändå rätt nöjd. Ska jag kunna kontrollera tempot även i trav m h a sitsen och vikten så behöver jag få en helt annan kroppskontroll än vad jag har idag - när jag har fullt sjå att hålla mig kvar på hennes rygg då hon trampar iväg med megastora kliv...!!!
Huvudfokus idag var ändå tölten, som vi "kände på" med olika grad av samling. Några övergångar samlad skritt-tölt hann vi också med. När vi under hemvägen sedan kunde prestera tölt i ett långsamt nedvarvningstempo med megalång hals blev jag dock lite övermodig... Fick för mig att vi även skulle klara något som liknade nedvarvningstrav lugn med riktigt långa tyglar. "Don´t try this at home!!!" säger jag bara...!!!
Hamingja tyckte nämligen att nu var det hög tid att SKYNDA sig hem, så efter bara ett par lugna travsteg började hon gasa på. Och när jag inte längre lyckades balansera mig rätt på hennes rygg utan föll framåt så gav jag ju faktiskt henne signalen "ÖKA!!!" även om det absolut inte var min mening...
Så´na gånger är det verkligen suveränt med en häst som lärt sig att en vissling betyder "sakta av"!!! Återgick sedan till fortsatt nedvarvning i långsam tölt och konstaterade att nedvarvningstrav (rakt fram på hemväg) får vänta några år!
Medan Hammi och jag varit ute och motionerat hade Lára fått gå och mumsa extra hö. Och som läget är nu med henne så verkar hon rätt så nöjd med det. I morgon får jag rida Hamingja igen, innan det åter är dags att "lämna tillbaka" henne till Sylvia. Och på onsdag är min plan att skritta ut en sväng med Lára igen så hon får se något annat än hagen.
När jag kom hem från stallet svängde jag förbi Agnes och Gunillas stall, där förutom Robur och Saita nu även de fd "Mariebäckarna" Penni och Ari bor. Det är i Södra Sunderbyn, bara en dryg km hemifrån men ändå har jag faktiskt inte varit förbi där tidigare. Nu kunde jag i alla fall konstatera att de byggt ett JÄTTEFINT stall och när de berättade om sina fina ridvägar förstår jag att de trivs bra!
.jpg)
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar