Så här ser ett riktigt dåligt samvete ut...
När jag skulle hämta Hamingja från hagen inför dagens andra ridlektion gjorde jag det utan att vare sig ropa eller vissla. Lára skulle nämligen få vara kvar i hagen och jag ville inte att hon skulle höra mig och tro att hon skulle få följa med ut och rida. Men The Queen fick förståss ändå syn på mig, slöt upp vid min sida och "gick fot" hela vägen tillbaka till grinden. Där stod hon sedan lääääänge och väntade på att jag skulle komma tillbaka och hämta henne också... Gissa om matte fick fruktansvärt dåligt samvete och kände sig som en förrädare?!
Under lektion 2 sa Atli att jag skulle följa upplägget från första lektionen men nu skulle jag till största delen få rida självständigt - han skulle bara "lägga sig i" ifall han tyckte det behövdes. Hamingja kändes riktigt avslappnad nu! När jag började skritta på volt sträckte hon direkt ut halsen hela tygellängden och frustade belåtet.
Den avslappnade skritten var förståss ett MKT bra utgångsläge för en igångsättning till trav - och resulterade i en riktigt avslappnad trav där hon vilade i steget och bibehöll maximal längd på överlinjen! Sylvia, som sett detta, konstaterade att det var första gången hon sett oss göra en riktigt, riktigt bra igångsättning i trav. Och med tanke på att jag i förmiddags dessutom lyckades göra min första RIKTIGA halvhalt är det kanske dags att lägga ridningen på hyllan nu. För man ska väl sluta när man är på topp...?!
Men det var väl lika bra att fortsätta lektionen ut i alla fall?! Så när H kändes riktigt avslappnad även i andra varvets trav samt i tölt övergick jag till halter och ryggningar. Efter några igångsättningar i tölt sa Atli att jag skulle låta henne "rulla på" i lite högre tempo i tölten en stund. När jag på detta sätt "fått igång motorn" skulle jag åter göra övergångar från halt och ryggning men för att komma ett ytterligare steg i samlingen höja blicken och "tänka uppåt" i övergången till tölt.
Atli påpekade att jag nu hamnat tillbaka i gamla vanor och använde skänklarna alldeles för mycket i igångsättningen, istället för att låta vikten "skjuta på framåt". Och jag insåg att det var när han för en gångs skull uppmanat mig att rida lite snabbare tölt som jag "tappat" den nya jag håller på att lära mig om ridningen. Oj, oj så mycket det finns att träna på!!!
Under nedvarvningstraven påpekade han att Hamingja behövde böja sig lite mer i högersidan, så jag fick trava på volt och ta högerhanden mot vänster höft ett par gånger. Det gav verkligen effekt - böjningen fick henne att sträcka ut överlinjen riktigt ordentligt!
Efteråt konstaterade Atli att jag tagit ytterligare några steg i min utveckling under de senaste två dagarna. Och det är verkligen jättekul att upptäcka hur mycket man lär sig när man får rida på en riktigt bra häst!!! Dessutom har vi ju två lektioner kvar i morgon också - det ser jag verkligen fram emot!!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar