Här har Atli glädjen att få rida Lára... och idag var det min tur! En riktig hästdos med lyckopiller fick jag mig till livs!!! Kände mig lite risig innan, så min plan var att rida mycket skritt i lång, låg form. Oerhört nyttigt - men knappast Láras favoritsysselsättning... Trots det var hon faktiskt riktigt duktig! Efter lite travuppvärmning på Atlivis passade jag därför på att rida mer nyttig skritt.
Men vi galopperade faktiskt också - och då fick jag dagens första riktiga höjdarupplevelse (jo, för det skulle bli en till också!!!) Jag hade ridit ut på kalhygget och tänkte som vanligt galoppera upp till högsta punkten. Allt eftersom snön (och därmed de packade hjulspåren från skogsmaskinerna) smälter bort blir terrängen mer och mer ojämn - varför Lára behöver fokusera mer och mer på var hon sätter "fötterna". Men rider vi ensamma, så hon inte har någon att springa ikapp med, anpassar hon verkligen tempot till underlaget. Vilket idag innebar låååååångsam galopp. Det var en riktigt härlig känsla att sitta där med lösa tyglar och känna hur hon i varje språng tog i mer uppåt än framåt - i vänstergaloppen kändes det nästan som att vi galopperade på stället!!!
Här har vi vänt hemåt igen och Lára spanar ut över kalhygget . Rakt fram ser man "vägen" där vi galopperar upp. På hemvägen blev det mer "sträcka ut överlinjen-skritt" och som ni kan ana av bilden så inbjuder underlaget verkligen till sådant när hon hela tiden behöver se var hon sätter fötterna.
Tillbaka på skogsbilvägen fick jag sedan dagens stora upplevelse nr 2 - när Lára bjöd på riktigt, riktigt härlig tölt!!! Mycket samling och ändå lååååång hals - det kändes verkligen som att ryggen kom upp ordentligt! Oj, vad matte njöt!!! Nästa gång ska jag absolut rida ut längs bilvägen - och rida låååångt bort så att vi har en riktigt lååååång hemväg att tölta på sedan!!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar