"Du förtjänar att må bra!"

Det rådde inte direkt någon febril aktivitet i stohagen när jag kom till stallet idag... men de ser ju absolut ut att må bra! (Det är Lára som står i mitten, med Ljúfa i förgrunden och Hamingja & Tildra i bakgrunden.)

"Du förtjänar att må bra!" sa KBT-terapeuten till mig idag. (Sedan hon dessutom berömt mig för gårdagens initiativ att åka till stallet när allt såg som mörkast ut.) M a o hade jag ju all anledning att ta en sväng till Lára idag också!!!

Red en stund på ridbanan för att repetera övningarna från gårdagens lektion. Nyttigt!!! Var extra noga med att lägga in micropauser med lång tygel. Hittills har jag annars fokuserat på att få henne avslappnad i början och slutet av varje ridpass. Men inspirerad av Eyjolfur höjer jag nu ribban och söker den där avslappningen då och då under ridpasset också. Har man väl "tryckt in on-knappen" är det verkligen inte lätt att hitta ett off-läge på henne... men det är ju desto viktigare att vi tränar på det då!

Under micropauserna hade jag också Eyjolfurs ord i bakhuvudet: "Med en stressad häst ska man alltid undvika att rida längs spåret - allt annat är bättre än spåret!" Det näst sämsta för en stressad häst är enligt honom raka spår - när man böjer hästen eller byter riktning måste den fokusera på ryttaren. (Han påpekade dessutom flera gånger att Láras stressande är olydnad, det beror inte på att hon är rädd för något. Men det visste jag ju redan. Olydnad är väl Láras bästa gren?!)

När jag efter att ha ökat pressen på henne en stund, så att hon fick jobba mer med bakdelen i tölten, åter kunde hitta tillbaka till avslappnad "kasta toppi", med i alla fall nästan lika lång hals som i början på ridpasset, var jag nöjd för dagen. Avrundade med lååångsam trav på volt i båda varven och sedan skritt "överallt utom på spåret, på alla sätt utom rakt fram". Jag var verkligen nöjd efteråt: vi hade hunnit med mycket nyttigt på ganska kort stund!

Lára å sin sida var väldigt nöjd när hon fått sitt kraftfoder. Hon fick även en extra tuss hö och bussige KG lovade att släppa ut henne igen när hon ätit färdigt. Han har dessutom monterat det nya stödet till hästtransporten som jag köpte här om dagen! (Som ersättning för det som nöttes sönder när Sylvia och jag åkte till Umeå och var så nedlastade att stödet skrapade i ojämnheterna i vägen...)

Just det, måste ju berätta om söta Hamingja också! När jag kom till hagen idag för att hämta in Lára låg Hamingja (bilden) och sov så gott i solen. Uppenbarligen drömde hon också - för det ryckte i kroppen på henne och benen rörde sig. Plötsligt lät hon höra ett lågt gnäggande också! Även hästar kan alltså prata i sömnen!!!