Myyyyyys!!!! (och ridning)

Underbart vårväder!!! Plusgrader ute och en strålande sol som fick taken att droppa - härligt! Och passa på att kolla in Feykir på bilden ovan - så här välborstad var det länge sedan ni såg honom! När jag var på väg till stallet kom sms från Fia. Hon ville gärna haka på oss ut, så jag lovade att ägna mig åt vinterpälsborstning i hagen till dess hon kom. Feykir höll definitivt med om att detta var en bra idé! Han tappade allt intresse för höbalen, stock blick stilla och bara njöt av mitt borstande! Och när jag satt på huk och skrapade päls från ena frambenet stack han in huvudet i min famn och stod så en lååååång stund! Jag konstaterade att jag hade kunnat sitta så och mysa hur länge som helst - vem behöver rida?!

Fast sedan dök Fia upp och då gav vi oss ut längs vägarna i alla fall. Mycket skritt på lång tygel blev det, för det var så skönt att bara sitta på hästryggen och njuta i det härliga vädret! Feykir hade dessutom fått jobba ordentligt fyra dagar i rad redan, så han hade definitivt gjort sig förtjänt av en lugnare ridtur. Fast det blev endel "jogging" i trav tillslut, samt lite tölt.

När vi var nästan hemma föreslog jag att vi skulle rida stigen förbi sommarhagarna och kyrkan - för den höga plogkanten som tidigare hindrat oss var bortplogad. Det visade sig inte vara någon av mina bästa idéer... det var nämligen MYCKET djupare snö än jag räknat med. Feykir visade ändå en härlig framåtbjudning och kämpades sig fram genom snön med energi och spetsade öron - trots att han i princip hade snö upp till magen.

När vi passerade vallackernas vinterhage konstaterade jag att det ju fanns en grind in i hagen - och där inne var ju snön ordentligt upptrampad nästan ända fram till staketet. Vi bestämde oss för att försöka ta genvägen genom hagen istället för att underlätta för hästarna. Jag red så nära grinden som möjligt och hoppade ner i snön - som gick mig nästan upp på höften. Hakade loss de båda grindhantag som syntes och grävde nere i snön för att kontrollera att det inte fanns en tredje eltråd där nere någonstans. När jag inte hittade någon fler tråd uppmanade jag Feykir att följa mig in i hagen. Han tog två steg framåt - och försvann ner under snön! :-O Ett mycket snöigt hästhuvud dök upp igen, medan bara övre delen av bogarna syntes... Han måste ha klivit ner i ett dike som gömde sig under snön - och som jag lyckats kliva över! I det läget gjorde Fia mig uppmärksam på att vallackflocken nu kom springandes för att se vad det var för något spännande som hände längst bort i hagen! Att få ett gäng löshästar ute i djupsnön kändes som värsta mardrömmen - så jag backade SNABBT Feykir och skyndade mig att haka tillbaka eltråden.

Vi övervägde om vi istället skulle rida tillbaka ner på bilvägen, men vi var nog ändå halvvägs upp till kyrkan, där det är plogad väg igen, så vi valde att fortsätta. Det blev därmed en riktig "styrketräningsavslutning" för hästarna, på denna ridtur som till större delen bara varit lugn och avslappnad.

Tillbaka i stallet gladde jag Feykir genom att äääääntligen ge honom "mat i hink" igen! Så länge de har fri tillgång på hö i hagen ger jag inget kraftfoder - han lägger ju ändå på sig extra kilon... men nu fick han i alla fall en hink med äppelbitar och det verkade vara MKT uppskattat!

Här kommer en actionbild - från Fia och lilla Ljúfas premiärridtur för säsongen. Ljúfa är under inridning och har vilat det senaste halvåret. Men fr o m idag är de igång igen. Och "igång" är verkligen rätt uttryck när det gäller Ljúva - där är det "drag under galoscherna" ska jag säga! Och än så länge är hon ju så "färsk" att det bara är rida på friskt framåt som gäller. Tittar ni riiiktigt noga på bilden kan ni kanske ana hennes fina träns. Det har hon faktiskt "ärvt" av Feykir. Ett jättefint, med rundsydda remmar, som jag hade på honom från början. Men när jag övergick till att rida på bett med parerstänger - för att alltid kunna göra one rein-stop vid behöv av nödbroms, kunde jag inte längre ha träns med remontnosgrimma. Tränset blev liggande och nu har Ljúfa fått ta över det istället. Kul att se att det kommer till användning - för jag tycker det är jättesnyggt!