Som vanligt slutade jag till tidigt eftersom det är fredag - det är lyxigt! Men idag kunde jag inte åka direkt till stallet som jag brukar... Vårt mindre än 2 år gamla kylskåp har blivit så dåligt på att hålla kylan (och det är väl ändå ett kylskåps huvuduppgift??!) och idag skulle en reparatör komma och titta på det någon gång mellan kl 14 och 16. Så jag åkte snällt hem och väntade och väntade och väntade... När klockan närmar sig fyra och ingen reparatör synts till ringde jag servicenumret - och det visade sig att reparatören inte hade fått något besked om att han skulle åka till oss... Han hade varit i Jokkmokk hela dagen och nu hade han tagit helg... GRRRR!!! Vid 16.45 blir jag uppringd av en annan person från företaget och han bad verkligen om ursäkt för vad som hänt - och lovade att boka en reparatör till vårt kylskåp på måndag morgon istället. Då får vi hoppas att han kommer också!
När jag fått detta besked kastade jag mig i bilen och åkte till stallet. Det kändes verkligen som att jag slösat bort en hel, solig eftermiddag... men om jag skyndade mig riktigt skulle jag i alla fall hinna rida innan det blivit helt mörkt.
Feykir gjorde verkligen sitt bästa för att få matte på bra humör igen! Först kom han - än en gång - direkt jag ropade och visslade på honom i hagen! Och när vi sedan red iväg kändes han så trevlig! Det var kort och intensiv ridtur som stod på programmet - så skrittade bara tre meter rakt fram innan vi började sidföra. Krävde massor av tvärning direkt - och det fixade han galant! Då försökte jag snabba upp hjälperna för att få snabbare reaktioner från honom - och det gick ganska bra det också.
Svängde upp bakom vägbommen för att rida lilla skogsvägen ovanför gården. Viftade till med pisken och var beredd på den vanliga hopp och skutt-reaktionen. Men istället började Feykir tölta på en gång - bara så där! Snacka om att han "samlade poäng" idag!!! Sidförde lite fram och tillbaka över vägen och fyllde på energi då och då genom att vifta med pisken. Dessutom kramningar f f a på högertyglen för att han inte skulle vara för hög i formen.
Tog töltpaus och red vår travstig in i skogen - med lite små skutt över nedfallna träd. Och jag kände bara hur alla tankar på trasiga kylskåp byttes mot lyckokänslor. JAG HAR JU SÅ FIN HÄST!!!
När vi travat tillbaka ut på skogsvägen igen fortsatte vi tölta fram till vändplanen. Där skrittade vi på volt, flyttade ut bakdelen, red utåtställd på volt o s v en stund och Feykir kändes riktigt, riktigt mjuk och trevlig! En HELT annan häst än onsdags! Roligt!
När vi vände hemåt passade jag på att först rida riktigt, riktigt samlad skritt - och det blir vi verkligen bättre och bättre på! Tycker jag i alla fall - vi får väl höra vad Atli säger i morgon... Men det är förståss lättare när man har stark draghjälp av att just ha vänt hemåt. Gjorde sedan övergång till lååångsam tölt och jobbade "som en galning" för att bibehålla formen genom att hålla högerbogen på plats med högerskänkeln, samtidigt driva massor med vänsterskänkeln lite längre bak för att vänster bak verkligen skulle komma med, SITTA PÅ RUMPAN samt krama lite på tyglarna vid behov. Vi fick verkligen jobba båda två! Men jobbet gav resultat! Vilken skillnad mot den stela hästen (och ryttaren?!) i onsdags!!!
Avslutningsvis fick Feykir sträcka ut i trav och då kändes det att han fått jobba, för jag fick verkligen driva massor för att han skulle ta ut stegen! När jag var nöjd skrittade jag bara en kort sträcka - bara för att stämma av att han inte "dök" ner på bogarna utan fortsatte bära sig efter avsaktningen. Sedan satt jag av och gick tillbaka till stallet medan jag tänkte: "Yippie - min häst är bäst!!!
Jag hade verkligen lyckats med målsättningen: en kort och intensiv ridtur! Är lite osäker på när vi red iväg - men jag tror bara vi var ute 35 minuter. Ändå kändes det MKT tydligt i den avslutande traven att Feykir verkligen fått jobba ordentligt. Och det hade faktiskt jag också. Nu hade det börjat skymma och temperaturen hade snabbt sjunkit från +5 till -2, men jag hade inte haft några problem att hålla mig värmen! Såg till att stretcha extra noga (mig själv alltså) medan Feykir åt kraftfoder - vill ju inte vara onödigt stel i morgon när det är Atlikurs igen!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar