STRÅLANDE SOL OCH GNISTRANDE SNÖ!!!

Att vara fotomodell är ett hårt jobb... men någon måste göra det!!!

Idag överträffade jag mig själv när jag, inspirerad av Malin, testade att rida Torrbergsrundan för första gången på mer än 1,5 år!!! (Jag red dock den kortare varianten, Malin och hennes kompis hade ridit den längre.) Vi hade gnistrande vackert väder med -9 grader och strålande sol - så det var verkligen ljusterapi i kubik, något som kändes extra välgörande efter en väldigt grå vecka när det knappt känts som att det blivit ljust ens mitt på dagen...! Jag hade tagit på mig min varmare uppsättning av Uhip jacka och ridkjol som är i färgen ametist och då ville förstås Hamingja ha sitt matchande pannband!

Här är bildbeviset på att jag orkade jag hela vägen runt! Hamingja var VÄLDIGT pigg - antagligen p g a det svala vädret och då blir hon ofta VÄLDIGT uppmärksam på omgivningen... Hon fick galoppera endel och det blev många korta galoppintervaller, eftersom hon aldrig hann någon lång sträcka innan hon började spana efter något, förvandlades till en giraff och tappade galoppen... Men det var inte odelat negativt, för vi fick därmed MÅNGA tillfällen att träna galoppfattningar och jag fokuserade på höger galopp - som matte verkligen behöver träna - från skritt eller trav. 

Vi såg inte till några jägare (det hade Malin & Co gjort) men det kändes ändå tryggt att jag hade reflexväst på. När vi kom tillbaka till stallet kunde jag nöjd konstatera att jag faktiskt lyckats rida Hamingja svettig! Jag hade förstås mycket god hjälp av att snön nu ligger ungefär decimeterdjup, så hon behövde lyfta på benen och ta i lite extra både i skritt och galopp! Den här snömängden är väldigt lagom - den lyser upp ger och ger bra stötdämpning för hästarnas ben dessutom! Och tack vare att det hunnit frysa till i marken innan snön kom så är det på de flesta ställen bra underlag under snön också! Enligt SMHI ska det vara ungefär samma väder i morgon, bara lite mer moln. Jag håller tummarna för att jag orkar rida i alla fall en liten sväng då också!

Ny skymningsräd!

Hamingja och jag har ägnat oss åt ljusskygg verksamhet de senaste dagarna...!  :-O

Idag fick Hamingja välja väg och då blev det till höger bakom vägbommen och första sträckan efter skogsmaskinspåret på vägens högra sida. Efter en galopp uppför den lilla backen till vänster fortsatte vi längs stigen bort mot Torrbergsvägen. När vi kom ungefär halvvägs, till området där det brukar vara väldigt blött på sommaren, kunde vi konstatera att det inte var helt fruset under snön. Så Hamingja tog samma omvägar runt detta som hon brukar göra på sommaren. Vi vände hemåt igen innan vi kommit till Torrbergsvägen och när vi skrittat nerför den lilla backen vände vi och tog en andra galopp uppför backen innan vi skrittade hem. 

Att kura skymning - i sadeln!!!

Ännu en bild från i måndags! 

I eftermiddag åkte jag till Mariebäck igen för en sväng i skogen med min Hamingja! Precis som igår hade det redan börjat mörkna - men "kura skymning" gör man förstås allra bäst i sadeln på en fin häst!!! Idag red vi till vänster bakom vägbommen och peppad efter gårdagen kunde jag inte låta bli att galoppera lite även idag! Jag är absolut inte i tillräckligt bra form för att orka med Hamingjas STORA trav någon längre sträcka... men ett par steg trav för att sedan skjuta fram höger höft och fatta höger galopp gick bra! 

En glad Hamingja fick galoppera en ganska lång sträcka innan jag visslade för att hon skulle sakta av igen. Ska jag rida någon annan gångart än skritt är det i dagsläget galopp som är förstahandsalternativet. Just för att hennes trav är så stor att den brukat vara tillräckligt ansträngande att hänga med i även när jag varit i bättre form. Och tölt klarar jag inte att rida utan att även använda den onda och spända högerarmen om det ska bli något vettigt av det... Så då återstår galopp - och Hamingja tycker ju att det är en väldigt rolig gångart också! Efter denna galopp fortsatte vi i skritt upp till vändplanen och in längs Hamingjas favoritstig.

Och på favoritstigen är det minsann inte något problem ens att passera genom ett så här "lömskt" område med vatten under snön!!! Tillbaka ute på skogsvägen igen tog vi oss en vänstergalopp också - man måste ju tänka på liksidigheten! Och i o m att det var hemväg blev det förstås lite extra "drag under galoscherna" - men även nu saktade hon snällt av så snart jag visslade. Vem av oss som var mest anfådd efter detta? Ja, inte var det Hamingja...! Men min puls var som högst 127 slag/minut, så det var faktiskt lite lägre än igår. 

Innan vi var tillbaka vid stallet gjorde vi ytterligare en liten "utvikning" från skogsvägen så att Hamingja fick skritta lite mer ute i terrängen - det är alltid uppskattat! Totalt var vi ute i 45 minuter och jag var HELT slutkörd efteråt - men då hade jag också fått galoppera TVÅ gånger!!! Vi får se vad Hamingja och jag ska hitta på för något roligt nästa gång!

Återhämtningsdag!

 

HUR klarar sig folk som inte har häst??!!

Läkare och fysioterapeuter är helt eniga: det allra viktigaste för mig är att prioritera det som ger mig återhämtning. "Det måste du ALLTID orka med - och sedan får du göra annat i den mån orken räcker till något där utöver!" Och den allra, allra effektivaste återhämtningen är för mig att vara ute i naturen med Hamingja! Vilket jag var i eftermiddag, i duggregn och när det redan börjat skymma... så då var det ju bra att jag hade en bild från i måndags att använda här!!!

Vi red till höger bakom vägbommen och inledde på ett av skogsmaskinsspåren till höger om skogsvägen, där både ris och snö gjorde att Hamingja verkligen behövde lyfta ordentligt på benen. Längs skogsvägen fanns hjulspår i snön, men när vi kom upp på den igen höll vi oss till största delen på sidan av dessa för att ge mer träning till Hamingja. Och som vanligt hade hon inget emot det!

Höjdpunkten för oss båda var dock när vi strax innan stora vändplanen GALOPPERADE uppför den lilla backen till vänster!!! Och upplivade av detta skrittade vi tillbaka ner för att GALOPPERA upp en vända till!!! Vi började med höger galopp och den galoppfattningen var inte så mycket att skryta med... men vår fattning av vänster galopp direkt från stillastående var desto bättre!!! Under en period hade Hamingja problem med vänster galopp så vi har nog tränat så mycket på den att jag glömt bort hur man gör en tydlig högerfattning...! :-O 

Efter dessa två galopper fortsatte vi in i skogen en bit längs stigen mot Torrbergsvägen innan vi vände tillbaka hemåt. När vi kom ner till skogsvägen igen blev det två galopper till uppför lilla backen, först en högergalopp, från skritt denna gång och då fick jag till precisionen i fattningen lite bättre. Och avslutningsvis ännu en JÄTTEFIN vänsterfattning från stillastående där Hamingja verkligen lyfte upp sig i galoppen - MYCKET bra styrketräning!!! 

Efter dessa härliga urladdningar var matte mer flåsig än hästen... och den orangefärgade linjen ovan avslöjar att vi nästan hunnit skritta hela vägen tillbaka till stallet innan min puls började gå ner igen! :-O (Men högre än 135 var den aldrig.) Medan vi skrittade hemåt i den tilltagande skymningen tog jag av mig ena handsken och strök med min bara hand över Hamingjas päls för att få extra utsöndring av "må bra-hormonet" oxytocin, medan jag frågade mig hur folk som inte har häst över huvud taget klarar sig??!! Det hoppas jag verkligen att jag aldrig behöver prova på...!!! Nu ser jag verkligen fram emot fler återhämtningsdagar framöver!!!

Måndagsrehab!

 

En MYCKET nöjd Hamingja som fått galoppera med Eva!!!

Till veckans första hästterapi såg det ut som att SMHI gjort en miss, för när jag hämtat upp Eva i Gäddvik och vi körde uppströms längs Luleälven låg dimman tät... men när vi kom närmare stallet klarnade det upp och solen tittade fram - det kallar jag MYCKET god väderprecision!!! 

Det blev sedan en favorit i repris när jag skrittade Hamingja längs bilvägen mot Avan till grillplatsen vid Nottjärnen där Eva sedan tog över tyglarna. "Du skulle ha haft en bit liggunderlag med dig att sitta på!" sa Eva när jag satte mig på en av bänkarna vid grillplatsen där jag brukar göra mina mindfulnessövningar. Jag hade en av mina ridkjolar på mig, men efter en stund blev det ändå lite kallt att sitta där. Då fick jag ett infall att kolla i den IBC-tank som står där och bl a fungerar som vedförråd...

Där fanns förutom ved även en stekpanna, några tomburkar... och detta sittunderlag - någon hade tänkt till!!! 

Innan Eva red iväg hade jag hunnit fota en massa bilder på min fina häst, så förutom mindfullnessövningar ägnade jag sedan även en del av väntetiden till att gå igenom bilder. Och när de kom tillbaka igen efter en halvtimme fotade jag ännu fler - det gäller ju att passa på när solen skiner! 

Innan ridturen fotade jag förresten denna bild på tre rastypiska isländska bävrar: Lisa-Greta, Elsa och Hamingja! 

Tidig morgon och snöoväder.

 

Med snö och hårda vindar idag så får det bli en inomhusbild - från innan vinterpälsen!

I morse blev den andra gången som jag fodrade hästarna själv - och jag fixade det! Efter en frukostpaus i Josefshallen (och en rejäl dos av mitt "uppåttjack" Cola Zero OCH te) orkade jag till min glädje t o m rida en liten sväng upp till vänster bakom vägbommen. 

Hamingja var JÄTTEPIGG så hon hade VÄLDIGT gärna ägnat sig åt i princip alla gångarter FÖRUTOM den där tråkiga skritten som matte envisas med... Hon var nog fortfarande upplivad efter att igår ha fått vara ute med Lisa, Carola & Vidalin samt Christina & Heimdal - det är ju ROLIGT att springa och ÄNNU ROLIGARE att göra det med andra hästar!!! Men tids nog ska väl matte också klara av lite högre tempon...! På måndag planerar Eva och jag att rida och på tisdag rider Lisa, så Hamingja har ROLIGA ridturer att se fram emot! 

Men idag ägnade vi i alla fall en stund åt att träna samlad skritt m h a förhållningar med sätet. Allra bäst gick det om vi gjorde halt, ryggade några steg och sedan gick fram i samlad skritt. Jag måste också komma ihåg att belöna med ett avslappnat, följsamt säte när hon gör rätt - när jag gjorde det fick vi successivt allt fler steg i taget med bibehållen bärighet och längd på halsen! Oj, så mycket roligt det finns att träna på framöver!!! 

När jag kom hem från stallet var jag så trött att jag fick ligga och vila en timme och sedan har jag ändå varit jättetrött resten av dagen... Men då fick jag påminna mig själv att jag BÅDE fodrat ensam på morgonen OCH ridit en sväng - i snöovädret - så jag har ju faktiskt gjort VÄLDIGT mycket idag! Och få är det ju faktiskt inte alls konstigt eller något att deppa över att jag varit så trött sedan...! Dessutom har jag faktiskt inte haft riktigt så ont som jag hade förväntat mig efter dessa ansträngningar - så det finns mycket att glädja sig åt!

You are the sunshine!

...of my life!!!  ♡

Den här pinglan har jag fått hänga med på förmiddagen! Och SMHI  hade dagen till ära fixat ett strålande solsken! (Den kalla vinden hade de dock kunnat få låta bli... men man kan ju inte alltid få precis som man vill...!) Eva skulle egentligen ha varit med idag, men hon har förkylningssymptom och så sent som igår gick Norrbottens smittskyddsläkare ut och uppmanade folk att stanna hemma vid förkylning, i o m att Covid tydligen ökar igen... (I Skellefteå har de visst ställt in alla planerade operationer för att kunna ta hand om alla Covid-patienter och igår berättade Johan att på Strokeavdelningen i Sundberbyn upptas nu 8 av de totalt 10 vårdplatserna av Covid-patienter...) 

Jag räknas dessutom till en riskgrupp numera, så då hade det ju varit extra onödigt att riskera att bli smittad....! Så vi bestämde oss för att vara så där TRÅKIGT förståndiga och satsa på social distansering. Fr o m 7 november kommer man att kunna vaccinera sig både mot Covid och säsongsinfluensan och då tänker jag hänga på låset för att boka en tid - TROTS min sprutskräck! (Covid kan man vaccinera sig mot redan nu, men just p b a sprutskräcken vill jag helst "göra undan" båda vid samma tillfälle.)

Så Hamingja och jag fick alltså se till att skoja till tillvaron på egen hand idag. Och det gjorde vi genom att "uppfinna" en ny liten runda med utgångspunkt från den vänstra skogsvägen bakom vägbommen. Hamingja vill ju alltid gå ut i terrängen där, men den här gången fick hon vänta till dess vi var mitt emot lilla stigen mot Torrbergsvägen. Där går det skogsmaskinspår in till vänster sedan en avverkning för ett antal år sedan och vi följde dessa och fortsatte längs kanten på ett hygge till dess vi kunde se ett maskinspår som gick i riktning tillbaka mot skogsvägen. 

Flygfotot som min träningsapp använder är uppenbarligen från tiden innan detta kalhygge, men den 90-gradiga vinkeln visar punkten när vi vek av tillbaka mot skogsvägen. Sammantaget fick vi oss en skrittsväng på 40 minuter och i alla fall en tredjedel av denna var i terräng där Hamingja behövde lyfta ordentligt på "fötterna". 

Hittills har Hamingja bara behövt ha en vilodag denna vecka, för igår red Lisa. Och troligen ska hon även rida i morgon - vilket är extra bra när Hamingja nu inte fick springa av sig med Eva idag. Skolorna har höstlov i veckan men "fröken arbetsvillig" vill helst inte ha lov - det är ju så ROLIGT att komma ut på ridtur!!! Själv kommer jag att få tillgång till modul nr 2 i den digitala smärtskolan fr o m i morgon - gissa om jag är peppad?!!!