Not for sale!!!

...inte ens om någon skulle bjuda mer än 300 000 kr!!!

Jag har bestämt mig för att börja se sträckan på ca 1,5 km längs asfaltvägen och sedan Hultetvägen till dess man ÄNTLIGEN kommer till andra "ängsvägen" med ett underlag som lämpar sig för tölt, inte som en låång sträcka där man "bara kan skritta" utan som en möjlighet att verkligen förbereda för tölten på bästa sätt! Och idag var "första dagen på resten av mitt liv" då tog chansen att förfina hjälperna när jag flyttade henne undan för resp skänkel för att få en lååång överlinje och sedan "locka upp" bogarna! 

Atli har under åren kämpat med att få mig att förstå att en tydligare skänkel INTE är detsamma som en starkare skänkel utan snarare en lättare/mindre signal men med större precision. Om ni precis som jag trott att ni kan räkna er till de hyfsat normalbegåvade kan jag bara säga: kom igen efter att ha ridit lektioner för duktiga instruktörer ett par år så är jag ganska säker på att många av de instruktionerna fortfarande visar sig vara desamma... för det är en sak att t ex veta att man ska lyfta blicken och titta framåt. Men lika fullt är det som om det finns en superstark magnet nere i hästens man så att blicken hela tiden dras dit...! :-O 

Men även jag kan överraska så efter "bara" snart 20 år som Atlis elev händer det ändå att någon liten polett ramlar ner! Som det här med skänkeln då där jag idag plötsligt överraskade! Kanske just för att jag ägnade så lång sträcka/tid till att förbereda oss i skritt. Det var också väldigt bra för Hamingja att det blev väldigt många sekvenser där vi flyttade för skänkeln men utan att sedan göra övergång till tölt! 

Framme vid den andra "ängsvägen" - där det även idag blåste en svalkande vind - var det så äntligen dags för tölten! Jag varvade sekvenser med ställning åt höger resp vänster och sista biten tillbaka upp till grusvägen var det som att min fantastiska häst DANSADE fram!!! Jag var helt inställd på att vi skulle rida direkt hem sedan, men efter några meter längs Hultetvägen ångrade mig och vände tillbaka för att få uppleva ännu en sekvens härlig tölt. Hamingja blev lite förvånad först, men arbetsvillig som hon är trampade hos sedan glatt på igen! 

Denna gång red vi bara ner till bäcken innan vi vände och lyckohästen fortsatte att DANSA fram i tölt!!! Det var verkligen en helt magisk känsla och jag tänkte att ALLA borde få uppleva den känslan någon gång i livet!!! Och förhoppningsvis får jag fler chanser! När vi för andra gången kom upp till Hultetvägen fick min fantastiska häst skritta på långa tyglar hela vägen "hem" till Höbäcken. Allt medan matte klappade och tjatade på om att inte ens om någon bjöd 300 000 kr skulle fantastiska hästen vara till salu! Haminga frustade många gånger så hon verkade också vara nöjd!

Än mer nöjd blev hon när jag sedan sadlat av och började svalka henne med kallt vatten! Hon stod blick stilla, nästan som i trans, medan jag svampade av henne två varv med riktigt blöt svamp så att hon verkligen skulle få njuta! Att vi stod i skuggan där vinden dessutom fläktade gjorde förstås kyleffekten än större! Men har man dansat i tölt mitt i värsta värmeböljan är man verkligen värd extra svalka!