Hovslagarbesök & lördagsgodis!

Till lördagsgodis väljer Hamingja det salta!

Igår och idag har hovslagaren varit i Mariebäck och skott hästar och idag var det bl a Hamingjas tur. Hon fick åka hästtransport från Höbäcken till Mariebäck och då var Johan med och hjälpte mig. Sedan fortsatte han till Försvarsmuséet i Boden där det var vernissage för en fotoutställning på temat "Framtidstro" och Johan hade tre av sina bilder med på utställningen! 

Jag hade även tagit med sadel och träns när vi hämtade Hamingja så att jag skulle kunna rida henne tillbaka till Höbäcken. Det var faktiskt första gången jag rider den sträckan, så jag visste inte riktigt hur lång tid det kunde tänkas ta, men på tillbakavägen hade vi ju inte heller någon tid att passa. 

Jag hade gissat att det skulle ta en timme eftersom jag p g a hårt underlag resp vasst grus räknade med att skritta hela vägen. Men längs sandvägen töltade vi långsamt och sedan även tölt sista biten ut till asfaltsvägen. På något sätt tyckte jag faktiskt att det kändes närmare mellan Mariebäck och Höbäcken när jag red än när jag kört med transporten... och till min förvåning var vi framme i Höbäcken redan efter 40 minuter! Då hade vi visserligen inte bara skrittat, utan unnat oss ett par sträckor tölt i långsamt tempo. Men år andra sidan hade vi inte bara skrittat rakt fram där emellan utan flyttat undan för resp skänkel långa sträckor vilket bromsar upp farten en hel del*. Så det skulle nog bara ta ca 40 att skritta hela sträckan rakt fram.

* Att det ger en bromsande effekt gällde dock INTE Lára - hade tävlingsgrenen "Ökat tempo sidförande" funnits skulle hon utan tvekan ha tillhört världseliten!!! 

Medan jag red funderade jag på vad det egentligen är för känsla jag söker när jag ber henne flytta undan för skänkeln, för det handlar ju verkligen inte om att bara få henne att sänka huvudet eller går i sidled.  Tillslut kunde jag också formulera det för mig själv: det är när bogarna fjädrar uppåt som vi är redo att göra övergång till tölt! Om jag i det läget låter innerskänkeln ge signal om tölt så töltar hon med trevlig bärighet och försöker inte springa ifrån arbetet. 

Efter några dagar med mycket smärta och dålig ork var det en extra glädjeboost att kunna rida idag utan att känna mig helt utslagen efteråt! Hoppas det får fortsätta så ett tag!!!