Plötsligt händer det: jag red med viktboots idag, för första gången på mer än två år. Anledningen var att det stod galoppträning på ridbanan på schemat och då kan lite extra vikt på framhovarna vara till hjälp. Med Feykir tränade jag väldigt mycket galoppfattningar på ridbanan, vilket med tiden resulterade i väldigt fina domarkommentarer för våra fattningar på tävling!
För att stärka hästens galopp ska man rida många galoppfattningar, eller som någon uttryckte saken "rid så många första galoppsprång som möjligt". Och allra effektivaste styrketräningen innebär en galoppfattning från stillastående/halt eftersom hästen inte har någon rörelseenergi "gratis" utan verkligen måste ta i för att lyfta sig upp i galoppen.
Mitt sätt att lära hästarna att fatta galopp ur en halt (eller från skritt) har varit att först vänja dem vid att fatta galopp från trav på en och samma punkt - t ex i ett visst hörn på ridbanan eller på en viss plats när vi rider ut. När jag sedan märker att hästen väntar sig en galoppfattning på denna punkt övergår jag först till att göra fattningen ur skritt och när även detta flyter är det dags att börja från en halt.
Jag har redan tidigare skrivit lite om den superinspirerande artikeln "Island vs dressyr" i senaste Islandshästen, om en clinic som Ia Lindholm och Denni Bergmann Haukson nyligen hållit. Där fanns det verkligen oerhört mycket "mattnyttigt"!!! När jag såg bilden ovan och läste bildtexten: "Vi som rider islandshäst behöver över lag träna mer på galopp på ridbana, tycker Ia och Denni" insåg jag plötsligt att jag med Hamingja visserligen tränat en hel del galoppfattningar, men nästan bara när vi ridit ut... Att galoppträna på ridbanan verkar jag däremot av någon anledning inte kommit ihåg att göra... M a o var det hög tid att börja ta tag i den saken!
Galoppfattningar innebär alltså effektiv styrketräning för hästen och med viktboots på samt dessutom en knapp dm nysnö på banan skulle Hamingja få ta i lite extra. Vi har tränat allra mest på att fatta vänster galopp, eftersom det varit svårare för henne. Vilket nu resulterat i att själva fattningarna blir bäst i vänstergaloppen även om hon efter några galoppsprång fortfarande håller bärigheten bättre i höger varv. Det vore alltså en god idé att framöver träna båda fattningarna ungefär lika mycket!
Innan vi började med galoppträningen hade vi förståss värmt upp utifrån den vanliga rutinen som Atli lärt oss. Fast med större fokus på trav och lite mindre på tölt än vad vi brukar. Själva galoppträningen inledde jag sedan i vänster varv - för att vi förhoppningsvis skulle få några riktigt bra galoppfattningar "i kroppen" innan vi tog itu med högergaloppen. Och så blev det också!
Jag fattade galopp i hörnet innan ridbanans ena långsida och de första gångerna fick hon sedan galoppera längs spåret till mitten på nästa långsida då vi saktade av till skritt för anhämtningspaus inför en ny galoppfattning ur halt i samma hörn. Galoppfattningarna blev jättefina och ett par gånger lyckades jag dessutom behålla bärigheten nästan hela vägen runt ridbanan! Det gäller nu för mig att hitta rätt nivå på drivningen - f f a med innerskänkeln - för att bibehålla bärigheten utan att hon blir spänd.
Övergick sedan till att istället för att följa långsidan i galopp styra in på en volt och även där behöver jag jobba på mina signaler (innerskänkel mot yttertygel) för att hitta rätt nivå för lösgjordhet och bärighet på volten. När vi övergick till höger galopp var det som väntat istället tvärt om: att själva fattningarna inte var lika klockrena och bäriga, men när vi väl galopperade ökade bärigheten och det var också betydligt lättare att få henne att forma sig runt innerskänkeln och slappna av.
Efter detta tyckte jag det var dags att avrunda, vilket vi gjorde med trav på volt i båda varven. Inledningsvis var hon ovillig att böja innersidan - i båda varven - vilket jag tog som ett tecken på att det varit ett ansträngande träningspass. Då kändes det bra att hon sedan fick stå lite extra länge med hasskydden och ryggvärmaren från Back on track i stallet efteråt! Detta medan matte optimerade även sin egen återhämtning - men då med en extra kopp te!
Dricker te gör jag även nu, när jag sitter i min "bloggfåtölj" och skriver detta. Bredvid mig ligger tidningen Islandshästen med sidan med den fina bilden på Ia och Skýr uppslagen. Så har den legat den senaste tiden och det ska den få fortsätta med - både som inspiration till ytterligare galoppträning och som påminnelse om att artikeln definitivt förtjänar att läsas fler gånger. Den lär definitivt ge inspiration både till mer träning och mer bloggande framöver!!!
För att stärka hästens galopp ska man rida många galoppfattningar, eller som någon uttryckte saken "rid så många första galoppsprång som möjligt". Och allra effektivaste styrketräningen innebär en galoppfattning från stillastående/halt eftersom hästen inte har någon rörelseenergi "gratis" utan verkligen måste ta i för att lyfta sig upp i galoppen.
Mitt sätt att lära hästarna att fatta galopp ur en halt (eller från skritt) har varit att först vänja dem vid att fatta galopp från trav på en och samma punkt - t ex i ett visst hörn på ridbanan eller på en viss plats när vi rider ut. När jag sedan märker att hästen väntar sig en galoppfattning på denna punkt övergår jag först till att göra fattningen ur skritt och när även detta flyter är det dags att börja från en halt.
Min målbild för galoppträningen : Ia Lindholm på Skýr från Lindnäs, ur senaste numret av Islandshästen!
Galoppfattningar innebär alltså effektiv styrketräning för hästen och med viktboots på samt dessutom en knapp dm nysnö på banan skulle Hamingja få ta i lite extra. Vi har tränat allra mest på att fatta vänster galopp, eftersom det varit svårare för henne. Vilket nu resulterat i att själva fattningarna blir bäst i vänstergaloppen även om hon efter några galoppsprång fortfarande håller bärigheten bättre i höger varv. Det vore alltså en god idé att framöver träna båda fattningarna ungefär lika mycket!
Innan vi började med galoppträningen hade vi förståss värmt upp utifrån den vanliga rutinen som Atli lärt oss. Fast med större fokus på trav och lite mindre på tölt än vad vi brukar. Själva galoppträningen inledde jag sedan i vänster varv - för att vi förhoppningsvis skulle få några riktigt bra galoppfattningar "i kroppen" innan vi tog itu med högergaloppen. Och så blev det också!
Jag fattade galopp i hörnet innan ridbanans ena långsida och de första gångerna fick hon sedan galoppera längs spåret till mitten på nästa långsida då vi saktade av till skritt för anhämtningspaus inför en ny galoppfattning ur halt i samma hörn. Galoppfattningarna blev jättefina och ett par gånger lyckades jag dessutom behålla bärigheten nästan hela vägen runt ridbanan! Det gäller nu för mig att hitta rätt nivå på drivningen - f f a med innerskänkeln - för att bibehålla bärigheten utan att hon blir spänd.
Övergick sedan till att istället för att följa långsidan i galopp styra in på en volt och även där behöver jag jobba på mina signaler (innerskänkel mot yttertygel) för att hitta rätt nivå för lösgjordhet och bärighet på volten. När vi övergick till höger galopp var det som väntat istället tvärt om: att själva fattningarna inte var lika klockrena och bäriga, men när vi väl galopperade ökade bärigheten och det var också betydligt lättare att få henne att forma sig runt innerskänkeln och slappna av.
Efter detta tyckte jag det var dags att avrunda, vilket vi gjorde med trav på volt i båda varven. Inledningsvis var hon ovillig att böja innersidan - i båda varven - vilket jag tog som ett tecken på att det varit ett ansträngande träningspass. Då kändes det bra att hon sedan fick stå lite extra länge med hasskydden och ryggvärmaren från Back on track i stallet efteråt! Detta medan matte optimerade även sin egen återhämtning - men då med en extra kopp te!
Dricker te gör jag även nu, när jag sitter i min "bloggfåtölj" och skriver detta. Bredvid mig ligger tidningen Islandshästen med sidan med den fina bilden på Ia och Skýr uppslagen. Så har den legat den senaste tiden och det ska den få fortsätta med - både som inspiration till ytterligare galoppträning och som påminnelse om att artikeln definitivt förtjänar att läsas fler gånger. Den lär definitivt ge inspiration både till mer träning och mer bloggande framöver!!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar