"Det jag lär ut är hur man successivt ska "smälta samman med hästen" så att man allt mer är en enhet där din balans blir hästens balans och du kontrollerar hästen genom att flytta din egen balans. Och det här är något man aldrig blir färdig med, för ju högre nivå man uppnår med sin ridning desto större betydelse får de minsta detaljerna. Och dessa kan ALLTID bli bättre!!!"
När jag sedan skulle börja värma upp Hamingja ville hon först inte trava och jag fick göra flera försök innan hon tillslut valde trav när jag red på volt. Red ut längs spåret och ett knappt varv senare bytte hon till tölt... det krävdes flera försök till innan hon valde trav igen. Efter detta höll hon traven och sträckte ut sig fint, men jag hade ändå känslan av att "handbromsen satt i"... När vi sedan övergick till tölt var känslan densamma, till dess jag "tog i med hårdhandskarna" genom att smacka en gång. Hamingja studsade iväg som hon brukar när matte tar till så där "grova metoder" men sedan töltade hon på med en helt annan energi - med bra takt och mycket lösgjord och fin! Jag borde m a o ha smackat på henne redan i traven! Atli konstaterade att hon var så avslappnad och fin att jag kunde övergå till att samla henne från marken.
Igår uppmanade han ju mig att ladda med ännu mer energi från hennes bakben för att få ännu mer samling. Och när jag nu gjorde det började hon åter lätta med framdelen då och då, vilket hon även gjorde de första gångerna när vi jobbade med detta. Jag kan nog ha det som måttstock för när hon får anstränga sig lagom - om hon aldrig behöver "studsa" fram behöver hon nog inte ta i tillräckligt bak! Vid ett tillfälle, när jag låtit henne rygga och åter bad henne att gå fram i samlad skritt slog hon t o m bakut! Jag kände hur jag inte kunde låta bli att skratta - för jag gillar verkligen att hon har "humör" så länge det inte är protester utlösta av smärta. Och det var det alldeles uppenbart inte nu eftersom hon i nästan ögonblick gick i samlad skritt på lös tygel!
Atli såg mitt stora leende och sa"Visst är det roligt att arbeta hästen från marken så här?!! Man får så fin kontakt!" Och jag kunde bara hålla med! Efter att även ha arbetat med en sekvens samlad skritt i höger varv var det dags för mig att sitta upp i sadeln igen. Atli uppmanade mig att göra ridningen så odramatiskt som bara möjligt. Lite ryggning enbart för säte och överskänklar, några steg framåt och sedan mjuk övergång till tölt. Det är viktigt att behålla hennes avslappning och inte själv överdramatisera så att hon blir spänd.
"Lek fram samlingen i tölt genom att först be om backa resp gå fram från halt m h a din balans och sedan när ni övergått till tölt fortsätta att på samma sätt "tänka" backa resp gå fram och m h a framåtvinklat bäcken få henne att samla sig och allt mer komma upp framför dig - utan att det blir någon stor sak av det. Leker du fram samlingen så behåller du lösgjordheten i både kropp och huvud!"
Jag försökte göra så och det var verkligen en härlig känsla i tölten!!! Inte den högsta grad av samling jag upplevt men ganska mycket samling HELT utan spänningar!!! När jag dessutom vänt in några gånger åt vänster m h a ytterhjälperna så att vi även fick högerbogem på plats och hon var HELT lös i nacken kände jag hur mitt stora leende från markarbetet kom tillbaka! Min FINA häst!!! När hon sedan fick sträcka ut i trav frustade hon verkligen "ända från tårna" - det var nästan så att jag trodde att hon skulle behöva stanna för att hon inte kunde frusta så kraftigt och springa samtidigt! Men så hade hon ju verkligen fått jobba ORDENTLIGT också!
I början av lektionen hade Atli sagt att "den dåliga nyheten är att man aldrig blir färdig som ryttare - det blir bara fler och fler små detaljer att finslipa." Men det tycker jag är en GOD nyhet - för det är ju detta som gör att det är så ROLIGT!!!
När det var dags för dagens andra lektion kändes det åter som om Hamingja "hade handbromsen åtdragen" när jag skulle värma upp. Hon är nog helt enkelt trött i musklerna efter att vi höjd graden av samling ganska rejält. Nu löste jag problemet redan i traven genom att smacka en gång - och efter den obligatoriska "kast med liten häst-reaktionen" blev det en helt annan energi. Till min glädje dessutom utan att hon gick över i stressad tölt! För att spara på krafterna höll jag uppvärmningen ganska kort - särskilt som hon kändes mjuk och avslappnad redan.
Istället övergick jag till att arbeta med samlingen från marken. Jag red samtidigt som Sanna och hennes fina, nya stjärna Prins och nu hade hon för en stund fått lämna över tyglarna till Atli. Jag visste ju vad Hamingja och jag skulle jobba med och efter en stund fick jag också bekräftat av Atli att jag gjorde rätt.
En stund senare fick vi ännu ett MKT tydligt och underbart bevis på att min devis om att "Lycka kan köpas för pengar" verkligen stämmer, bara man ser till att köpa en islandshäst. Sanna hade nämligen åter fått sätta sig i sadeln på Prins efter hans "nära Atli-upplevelse" och själv uppleva vilken fantastisk tölt med STORA rörelser som han faktiskt har! Det var verkligen härligt att se - men ÄNNU härligare att höra Sannas lyckliga skratt och alla hennes glada utrop när hon fick sitt livs häftigaste töltupplevelse! Önskar verkligen att jag haft det på film - för här var det verkligen tal om ett Halleluja-moment!!!
Själv fick jag också en härlig känsla när jag satt upp i sadeln och red tölt på min fina häst! Trots allt arbete med samling kändes hon fortfarande mjuk och avslappnad - d v s hon får inte ont av arbetet!!! Atli uppmanade mig att tänka på bäckenets position, "ladda" med mer energi m h a underskänklarna samtidigt som jag fångade upp energin med överskänklarna för att hon skulle komma upp lite mer med bogarna. Men ganska snart sa han "Vi måste ge henne tid! Vi ska inte kräva mer än så här nu, utan nu gäller det att ha tålamod och ge henne några månader av detta arbete så kommer hon sedan att vara stark nog att bära upp sig på ett helt annat sätt!"
När hon fått sträcka ut en stund i trav fick det räcka för idag. När jag sa till Atli att hon kändes lite trött och matt påpekade han att man alltid ska lyssna på sådana signaler från hästen och anpassa ridningen efter det. "Ta det lite lugnare någon eller några dagar - hästen kommer att säga till när den återhämtat sig och är redo att jobba hårdare igen. Så behåller man en glad och arbetsvillig häst!!"
Med tanke på all styrketräning vi ägnat oss åt igår och idag är det ju verkligen inte konstigt om hon börjar bli trött i musklerna! Därför kändes det också extra bra att sätta på hennes BoT över ryggen resp vänstra hasen, innan hon fick gå ut i hagen igen. För maximal blodgenomströmning i de ansträngda musklerna!
Atli såg mitt stora leende och sa"Visst är det roligt att arbeta hästen från marken så här?!! Man får så fin kontakt!" Och jag kunde bara hålla med! Efter att även ha arbetat med en sekvens samlad skritt i höger varv var det dags för mig att sitta upp i sadeln igen. Atli uppmanade mig att göra ridningen så odramatiskt som bara möjligt. Lite ryggning enbart för säte och överskänklar, några steg framåt och sedan mjuk övergång till tölt. Det är viktigt att behålla hennes avslappning och inte själv överdramatisera så att hon blir spänd.
"Lek fram samlingen i tölt genom att först be om backa resp gå fram från halt m h a din balans och sedan när ni övergått till tölt fortsätta att på samma sätt "tänka" backa resp gå fram och m h a framåtvinklat bäcken få henne att samla sig och allt mer komma upp framför dig - utan att det blir någon stor sak av det. Leker du fram samlingen så behåller du lösgjordheten i både kropp och huvud!"
Jag försökte göra så och det var verkligen en härlig känsla i tölten!!! Inte den högsta grad av samling jag upplevt men ganska mycket samling HELT utan spänningar!!! När jag dessutom vänt in några gånger åt vänster m h a ytterhjälperna så att vi även fick högerbogem på plats och hon var HELT lös i nacken kände jag hur mitt stora leende från markarbetet kom tillbaka! Min FINA häst!!! När hon sedan fick sträcka ut i trav frustade hon verkligen "ända från tårna" - det var nästan så att jag trodde att hon skulle behöva stanna för att hon inte kunde frusta så kraftigt och springa samtidigt! Men så hade hon ju verkligen fått jobba ORDENTLIGT också!
I början av lektionen hade Atli sagt att "den dåliga nyheten är att man aldrig blir färdig som ryttare - det blir bara fler och fler små detaljer att finslipa." Men det tycker jag är en GOD nyhet - för det är ju detta som gör att det är så ROLIGT!!!
När det var dags för dagens andra lektion kändes det åter som om Hamingja "hade handbromsen åtdragen" när jag skulle värma upp. Hon är nog helt enkelt trött i musklerna efter att vi höjd graden av samling ganska rejält. Nu löste jag problemet redan i traven genom att smacka en gång - och efter den obligatoriska "kast med liten häst-reaktionen" blev det en helt annan energi. Till min glädje dessutom utan att hon gick över i stressad tölt! För att spara på krafterna höll jag uppvärmningen ganska kort - särskilt som hon kändes mjuk och avslappnad redan.
Istället övergick jag till att arbeta med samlingen från marken. Jag red samtidigt som Sanna och hennes fina, nya stjärna Prins och nu hade hon för en stund fått lämna över tyglarna till Atli. Jag visste ju vad Hamingja och jag skulle jobba med och efter en stund fick jag också bekräftat av Atli att jag gjorde rätt.
En stund senare fick vi ännu ett MKT tydligt och underbart bevis på att min devis om att "Lycka kan köpas för pengar" verkligen stämmer, bara man ser till att köpa en islandshäst. Sanna hade nämligen åter fått sätta sig i sadeln på Prins efter hans "nära Atli-upplevelse" och själv uppleva vilken fantastisk tölt med STORA rörelser som han faktiskt har! Det var verkligen härligt att se - men ÄNNU härligare att höra Sannas lyckliga skratt och alla hennes glada utrop när hon fick sitt livs häftigaste töltupplevelse! Önskar verkligen att jag haft det på film - för här var det verkligen tal om ett Halleluja-moment!!!
Själv fick jag också en härlig känsla när jag satt upp i sadeln och red tölt på min fina häst! Trots allt arbete med samling kändes hon fortfarande mjuk och avslappnad - d v s hon får inte ont av arbetet!!! Atli uppmanade mig att tänka på bäckenets position, "ladda" med mer energi m h a underskänklarna samtidigt som jag fångade upp energin med överskänklarna för att hon skulle komma upp lite mer med bogarna. Men ganska snart sa han "Vi måste ge henne tid! Vi ska inte kräva mer än så här nu, utan nu gäller det att ha tålamod och ge henne några månader av detta arbete så kommer hon sedan att vara stark nog att bära upp sig på ett helt annat sätt!"
När hon fått sträcka ut en stund i trav fick det räcka för idag. När jag sa till Atli att hon kändes lite trött och matt påpekade han att man alltid ska lyssna på sådana signaler från hästen och anpassa ridningen efter det. "Ta det lite lugnare någon eller några dagar - hästen kommer att säga till när den återhämtat sig och är redo att jobba hårdare igen. Så behåller man en glad och arbetsvillig häst!!"
Med tanke på all styrketräning vi ägnat oss åt igår och idag är det ju verkligen inte konstigt om hon börjar bli trött i musklerna! Därför kändes det också extra bra att sätta på hennes BoT över ryggen resp vänstra hasen, innan hon fick gå ut i hagen igen. För maximal blodgenomströmning i de ansträngda musklerna!
Själv ska jag preparera mig i vår "heitir pottur"!
Och i morgon ska jag försöka se till att någon fotar oss när vi arbetar med samlingen från marken - så att jag får någon aktuell bild från denna träningshelg! Johan har nämligen inte tid för något fotouppdrag i helgen - han har jobbat på sjukhuset idag och i morgon kommer han att vara upptagen med att bygga på vårt hönshus - det är ju hög tid att få det klart inför vintern!
.jpg)
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar