Idag skojade jag till det genom att INTE ta den högra vägen bakom vägbommen utan den vänstra - visst var jag busig?!! För Hamingja, som inte varit längs denna väg på flera månader blev det förstås lite småspännande i början... men jag lyckades snart distrahera henne ganska bra genom att be om trav och även om hon spanade runt omkring sig så blev det faktiskt inte tvärstopp en enda gång för att fröken såg "tomtar och troll"! Det var nog faktiskt för roligt att springa för att ägna sig åt sådant!
Efter ett antal travintervaller varvade med skritt fick hon galoppera sista biten upp till vändplanen och det var ju ÄNNU mer uppskattat! Fast där var det nära att det blev tvärstopp, för lilla Hami hade ju hunnit glömma bort att någon lämnat en hög kartonger där efter skogsplantering förra sommaren...
Och sedan kom ett VÄLDIGT eldprov - när jag ville fortsätta upp längs hyggeskanten vilket innebar att vi behövde passera genom ett område där det faktiskt stod vatten i hjulspåren!!! :-O Lilla "prinsessan på ärten" vill ju inte gärna bli blöt om fötterna...
Hittade denna på Facebook idag, och det är ju bara färgen på hästen som inte stämmer...!!! Men vi tog oss faktiskt genom även denna svårighet och kunde sedan fortsätta upp längs kanten på hygget och in i skogen där det finns en liten krokig "travstig" som vi nyttjade till nyttigt lösgörande och muskelstärkande arbete.
Hamingja har ju aldrig varit den som varit mest säker på foten - innan jag köpte henne hade hon helt enkelt inte blivit riden så mycket i terrängen. Länge försökte hon också hantera sina balansproblem på ett enda sätt: genom att öka farten. Och det är ju särskilt olämpligt just i ojämn terräng... Men all vår träning på detta har faktiskt gett resultat! Även om hon fortfarande har lite problem att hålla koll på "fötterna" så kan hon fortsätta trava lugnt och då blir det ju så mycket lättare för henne!
När vi efter en liten vända i skogen, lyckats passera genom de blöta områdena och åter hade stabil skogsväg under hovarna vände jag tillbaka redan vid älgtornet för att låta henne galoppera upp till vändplanen en gång till. Jag ville ju rida båda galopperna förstås för att träningen skulle vara så allsidig som möjligt! ROLIGT med mer galopp!!! tyckte Hami och jag lät henne gasa på precis så mycket hon ville, för det var ju ändå bara en kort sträcka.
Sedan vände vi hemåt igen - på riktigt den här gången - och ägnade hemvägen till töltintervaller. Att jag tidigare valt att bara rida den andra vägen är för att man där snabbast kommer till bra ridterräng. Men en nackdel är det relativt vassa gruset man behöver rida på innan man kommer in i skogen. På det sättet är den här vänstra vägen bättre: ett fast underlag utan vasst grus. Det vore ju trist om hon skulle råka få en hovböld för att hon trampat på en vass sten, när vi nu ÄNTLIGEN har fått börja rida igen...!
Tillbaka i stallet kunde jag konstatera att vi även med denna runda höll oss inom den rekommenderade tiden (30 min) för ridningen. "Kort och lugnt men ofta" är ju ordinationen. Troligen blir det en vilodag för henne i morgon och nästa ridpass först på torsdag. Men sedan hoppas jag vi ska hålla igång varje dag t o m söndag.
.jpg)
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar