"Ha alltid en plan för din ridning, men var också alltid beredd att ändra den!" brukar Atli säga. Jag har i princip alltid en plan när jag sätter mig i sadeln och så även idag - men nu fick jag anledning att påminna mig själv om den andra halvan av citatet.
Ursprungsplanen var att, precis som igår, värma upp på ridbanan för att sedan rida ut längs bilvägen - men idag tänkte jag hoppa över galoppintervallerna och fokusera på tölt. Började uppvärmningen precis som igår genom att sidföra i skritt på volt med riktigt mycket tvärning, för att Lára verkligen skulle korsa bakbenen ordentligt och stretcha ut sina muskler där.
Efter fortsatt uppvärmning i skritt och trav skulle jag "bara" mjuka upp henne i tölt också innan vi skulle fortsätta töltträningen längs bilvägen. Men det tog betydligt längre tid än jag räknat med att få henne helt lösgjord i tölt med låååång hals. Så när det tillslut lyckades och hon sedan också jobbade på ett trevligt sätt i mer samlad tölt på små åttvolter tyckte jag det fick räcka med träning för dagen.
Avslutade med att först låta henne sträcka ut i trav en låååång stund (återigen med stretching av bakbenen i åtanke). Och sedan det tråkigaste Lára vet: avskrittning. Hon kommer alltid med olika förslag på vad vi kan göra istället, t ex springa lite eller också vända in till mitten av ridplanen för att göra halt och avsluta för dagen. Det hon däremot ALDRIG gör är att försöka gå ut från ridplanen, trots att jag oftast har grinden öppen. Även om hon precis har gjort flera försök att vända in mot mitten för att stanna så finns inte minsta antydan till att vilja gå ut när vi passerar grinden. ME LIKE!!!
Karin Åberg kom förbi Mariebäck idag på väg hem från Gällivare. En tjej som har hästen på träning hos Sylvia f n behöver nämligen ny sadel. Jag passade förståss på chansen att klämma och känna på både ridkläder, träns, voljockar, schabrak... o s v. Men tyvärr behövde jag ju ingenting nytt just nu (det är ju så ROLIGT att köpa hästprylar!!!) Och trots många fina saker lyckades jag faktiskt också motstå att göra något impulsköp. DUKTIG ANNA!!! (Fast hade hon haft så´na där suveräna vojlockar med "antiglid" både på ovan- och undersidan då hade jag slagit till! Gillar verkligen dem jag har - men skulle vilja ha en i svart, marin eller grått UTAN vit kant som bara ber om att bli smutsig på en gång.)
Under eftermiddagen var det sedan dags att "packa ihop" hönorna i två kartonger för att skjutsa dem till deras "vinterviste" i Roknäs. Detta skedde under högljudda protester - och jag är ganska säker på att jag hörde "Et tu Brute!!!" i alla fall en gång!
Och nu i kväll har vi sedan tagit årets sista dopp i SPA-badet. I natt ska vi nämligen för första gången få minusgrader - om prognosen stämmer. Och badets pump är inte avpassad för att klara det. Det var verkligen SKÖNT i baden och jag ville nästan aldrig gå upp... men tillslut blev jag ju tvungen i alla fall. Det är väl bara att inse att det är höst i Luleå den 28:e september...
Å andra sidan hörde jag för flera år sedan någon i radion säga att hon tyckte att hösten var den allra bästa årstiden, eftersom den aldrig gör en besviken. För om det regnar och är kallt så är det bara vad man hade förväntat sig. Och är det fint väder blir man glatt överraskad! Medan förväntningarna på våren och sommaren har närmnast orimliga proportioner... Och jag håller med om att det faktiskt ligger något i det resonemanget!
Ursprungsplanen var att, precis som igår, värma upp på ridbanan för att sedan rida ut längs bilvägen - men idag tänkte jag hoppa över galoppintervallerna och fokusera på tölt. Började uppvärmningen precis som igår genom att sidföra i skritt på volt med riktigt mycket tvärning, för att Lára verkligen skulle korsa bakbenen ordentligt och stretcha ut sina muskler där.
Efter fortsatt uppvärmning i skritt och trav skulle jag "bara" mjuka upp henne i tölt också innan vi skulle fortsätta töltträningen längs bilvägen. Men det tog betydligt längre tid än jag räknat med att få henne helt lösgjord i tölt med låååång hals. Så när det tillslut lyckades och hon sedan också jobbade på ett trevligt sätt i mer samlad tölt på små åttvolter tyckte jag det fick räcka med träning för dagen.
Avslutade med att först låta henne sträcka ut i trav en låååång stund (återigen med stretching av bakbenen i åtanke). Och sedan det tråkigaste Lára vet: avskrittning. Hon kommer alltid med olika förslag på vad vi kan göra istället, t ex springa lite eller också vända in till mitten av ridplanen för att göra halt och avsluta för dagen. Det hon däremot ALDRIG gör är att försöka gå ut från ridplanen, trots att jag oftast har grinden öppen. Även om hon precis har gjort flera försök att vända in mot mitten för att stanna så finns inte minsta antydan till att vilja gå ut när vi passerar grinden. ME LIKE!!!
Karin Åberg kom förbi Mariebäck idag på väg hem från Gällivare. En tjej som har hästen på träning hos Sylvia f n behöver nämligen ny sadel. Jag passade förståss på chansen att klämma och känna på både ridkläder, träns, voljockar, schabrak... o s v. Men tyvärr behövde jag ju ingenting nytt just nu (det är ju så ROLIGT att köpa hästprylar!!!) Och trots många fina saker lyckades jag faktiskt också motstå att göra något impulsköp. DUKTIG ANNA!!! (Fast hade hon haft så´na där suveräna vojlockar med "antiglid" både på ovan- och undersidan då hade jag slagit till! Gillar verkligen dem jag har - men skulle vilja ha en i svart, marin eller grått UTAN vit kant som bara ber om att bli smutsig på en gång.)
Under eftermiddagen var det sedan dags att "packa ihop" hönorna i två kartonger för att skjutsa dem till deras "vinterviste" i Roknäs. Detta skedde under högljudda protester - och jag är ganska säker på att jag hörde "Et tu Brute!!!" i alla fall en gång!
Och nu i kväll har vi sedan tagit årets sista dopp i SPA-badet. I natt ska vi nämligen för första gången få minusgrader - om prognosen stämmer. Och badets pump är inte avpassad för att klara det. Det var verkligen SKÖNT i baden och jag ville nästan aldrig gå upp... men tillslut blev jag ju tvungen i alla fall. Det är väl bara att inse att det är höst i Luleå den 28:e september...
Å andra sidan hörde jag för flera år sedan någon i radion säga att hon tyckte att hösten var den allra bästa årstiden, eftersom den aldrig gör en besviken. För om det regnar och är kallt så är det bara vad man hade förväntat sig. Och är det fint väder blir man glatt överraskad! Medan förväntningarna på våren och sommaren har närmnast orimliga proportioner... Och jag håller med om att det faktiskt ligger något i det resonemanget!
.jpg)
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar