Arbetstempo tölt
Jag försökte snabbt lagra denna information i mitt minne - för nu var det dags att börja rida. Och först uppvärmning alltså. Den här gången gick det betydligt lättare att få Lára att slappna av än under förmiddagen och när jag fått fram längden på halsen i både trav och tölt sa Atli att jag även skulle tölta henne lite mer "mellan hand och skänkel" innan vi började fyrgångsprogrammet.
Trav
När Atli var nöjd med oss fick vi en långsida på oss att förbereda och han hjälpte till att smacka lite både när jag red samlad skritt och när jag gjort övergången till tölt, samtidigt som han hela tiden ropade: "långa halsen, långa halsen, långa halsen!!!" Han berömde vårt arbetstempo och den efterföljande övergången till trav.
När vi sedan skulle visa skritt hade ju Lára som vanligt alldeles för bråttom... Han tipsade då om att jag även här skulle fokusera på att framkalla längd på halsen - för då skulle hon också automatiskt länga steget istället för att trippa fram.
När vi fattat galopp tyckte han att jag skulle "lämna henne i fred att hitta galoppen" innan jag tog kontakt på tyglarna och började påminna om formen. Efteråt sa han att galoppen varit lite flack i början med att hon sedan rundade sprången bättre. Det lät ju bra!!!
Övergången till ökad tölt var lite spännande, eftersom det var första gången jag försökte göra enligt hans instruktioner. Men det gick över förväntan! Han sa att det avgörande var böjningen i nedtagningen, samt den rörliga innerhanden. Och i Láras fall skulle jag fortsätta att krama på innertygeln så länge hon hade tendens att vilja rolla med vänster fram.
Efteråt konstaterade han att jag ju faktiskt aldrig fått träna ökad tölt på hans lektioner. "Men bara du tänker på att hålla henne mjuk och att länga på halsen även där så blir hon ren i takten!"
Eftersom vi förutom fyrgång även ska tävla i T3 båda två fick vi även prova att rida lite tempoväxlingar i tölt. Först påpekade Atli att tempoväxlingarna ska komma från ryttarens mage - att man följer med framåt i ökningen och lägger vikten bakåt i nedtagningen. Man ska alltså inte släppa efter på tyglarna i ökningen, men däremot driva med skänklarna förståss. Han upprepade också tipset för nedtagningarna som jag fått av honom tidigare: att man ska se till att man kan belöna hästen med en eftergift på tygeln innan man sätter sig tillbaka och börjar bromsa. För man kan aldrig göra en bra nedtagning på en häst som redan går emot tygeln.
Som avslutning sa han till mig att eftersom jag på tävlingen nästa lördag vill rida samma tölt som igår eftermiddag så måste jag också förbereda Lára som jag hade gjort då. M a o fram till dess "rida fram" så mycket längd på halsen som möjligt. Och självklart har han ju rätt - som alltid - men det får mig ändå att känna mig lite frustrerad... för jag känner ju att det finns så mycket som jag skulle vilja finslipa... Men samtidigt: om jag verkligen skulle lyckas rida sådan tölt till helgen, så kunde jag ju inte vara annat än supernöjd! ÄVEN om övergången från galopp till ökad tölt och tempoväxlingarna m m inte är våra bästa...!
Och Atlis avslutande ord: "Din häst har verkligen utvecklats jättefint!!!!" kommer jag förståss att leva läääänge på!!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar