Rybsfält i Avan.
Härligt att få njuta av sommarvärme - det har vi verkligen inte varit bortskämda med hittills i år! Lára och jag fick sällskap ut av Sussi & Ari. Det var första gången på två veckor som jag åter red med bett. Såren i munnen hade visserligen läkt tidigare, men eftersom jag upplever det så svårt att träna hästen på ett bra sätt med hackamore har jag velat passa på att träna på det medan jag haft Atlis instruktioner färska i minnet. Men nu skulle det bli spännande att se, om jag ändå "tappat bakdelen" för mycket, eller...
Något jag räknat med var att hon skulle kännas stel i sidled - på hackamoret kan man lätt få hästen att sänka halsen, men inte att böja halsen. Och mycket riktigt, när jag ville börja ställa henne (böja i nacken så att man ser ena ögonvrån) var hon mkt ovillig och spjärnade emot... Tänkte då på Atlis devis: "Om hästen inte vill böja sig lite ska du se till att den böjer sig mycket!" så istället för att försöka ställa henne bad jag om böjning i sidled - och varierade hela tiden mellan höger och vänster. Vilket succesivt fick henne att slappna av mer och mer.
Vi red mot Alviksträsk och när vi rivit av en galopp uppför backen in i byn var det dags för mig att försöka jobba lite mer seriöst med tölten. Och det gick faktiskt jättebra! Bakdelen var definitivt med - och Lára presterade en relativt samlad tölt med lösgjordhet och trevlig längd på halsen! En sådan tölt man skulle vilja njuta av i evigheter!!!
När vi vänt hemåt igen var det dags att testa ökat tempo tölt. Det gäller ju att passa på när man har en låååång sträcka utan det vassa gruset! Sussi och Ari har bara börjat träna på ökade tempot, så Lára och jag fick verkligen känna oss supersnabba när vi ganska lätt gasade ifrån dem! Lára kändes inte riktigt lika lösgjord som i korta tempot nyss - men det var ändå bara vid ett par tillfällen som vi fick lite problem med takten och då löste vi dessutom problemen ganska snabbt. Jag som inte fått gasa på ordentligt i tölten sedan Reykurs dagar - verkligen JÄTTEKUL!!!
Jag hade lunchfodringen idag och med benäget bistånd av Sussi gick det som en dans. Nu är det dags att ägna sig åt hönsen istället - vi ska åka och inhandla material för att kunna utöka deras rastgård.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar