En dunderdos Lára är effektiv smärtlindring!

Vi samlar skritten - på Atlikursen.

Första sovmorgonen på tre veckor - åååååh, vad jag har längtat!!! Men vad händer? Jo, jag vaknar förståss redan 07.30 - t o m innan Johan som ändå skulle upp och jobba. Men det var ju trevligt med gemensam frukost! Väldigt mörbultad i kroppen idag... vilket jag bestämde mig för att försöka behandla med ett ridpass på min lyckohäst.

Red på banan för att repetera övningarna från kursen. Och det gick bara så fantastiskt BRA!!! Jag tror faktiskt att Atli skulle ha varit nöjd om han sett oss också! I första skritten på volt behövde jag nästan bara vrida lite i bäckenet för att hon skulle flytta ut bakdelen, medan ytterhandens rörelse mot halsen höll ytterbogen på plats.

Travade ganska länge i grundform på volt. När jag behövt påminna om formen och ger STOR eftergift som belöning för att hon sträcker ut halsen får jag dock behålla lite kontakt på yttertygeln - för där har hon hittat en chans att skjuta ut ytterbogen... Provade även att flytta ut bakdelen lite i trav på volt - för att verkligen få med inner bak.

Försökte sedan göra som Atli sagt och ha STORT tålamod i samlade skritten, så att jag inte gjorde övergång till tölt för snabbt. Men det var inte helt lätt att motstå frestelsen att smyga över i tölt när Lára nästan direkt skrittade så samlad, men ändå med lösgjordhet. Men jag höll mig en stund i alla fall - så hon hann få lite nyttig styrketräning.

I tölten gjorde jag som under kursens tredje lektion: jag gjorde först några Atlivändningar (töltpiruetter) och sedan ökade vi tempot för att ta ner det igen med ny vändning. Gjorde minst två vändningar/varv med ökat tempo emellan och hörde hela tiden Atlis ord: "Mjuk, mjuk, mjuk!!!" i vändningarna. Målsättningen är ju att succesivt få henne att svara allt snabbare på hjälperna och därmed kunna öka graden av samling med bibehållen lösgjordhet. Och när jag efter en stund lät henne rulla på i långsam tölt längs spåret kändes det riktigt bra - och med ett litet pet med pisken ÄNNU bättre!

Eftersom Atli sagt att jag inte får kräva sådan tölt av henne några längre stunder ännu tillät jag mig bara njuta en liten stund, innan hon fick sträcka ut igen i trav. Han sa ju också att det är extra viktigt med nedvarvningen när hon fått jobba så ordentligt i tölten, så trav i lång, låg form längs spåret följdes av dito trav på volter och små åttor. Och sedan förståss skritt på volt i lång, låg form.

Efter en sådan härlig dos med Lára var jag förståss helt hög - och all värk var helt bortglömd! Och jag bara läääääängtar efter att få rida henne igen! Vilken fantastisk häst jag har!!!