SMHI hade uppenbarligen råkat blanda ihop mina och Evas riddagar den här veckan, för igår när hon red Lára var det strålande höstväder. Och idag, när jag skulle rida VRÄKTE regnet ner - alltså precis som det brukar göra på Evas riddagar... Men uppenbarligen insåg de misstaget och såg till att korrigera, för när jag åkte till stallet vid 15-tiden hade det precis slutat regna. Och precis när Lára och jag sedan skrittade ut från gården tittade solen fram bakom molnen! Och ridturen blev alldeles, alldeles underbar!!!
Vi var ute en knapp timme och hela tiden kände jag bara: OJ, vad jag mår bra i själen av detta!!! All värk och dålig sömn var bortglömt för en stund och jag bara njöt av livet! Ridning kan verkligen vara en mycket kraftfull form av Mindfulness när den är som bäst - som idag!
Inledde med sidförande i skritt (jag säger bara: ordna en tävling i ökat tempo skänkelvikning och Lára kommer att dominera! Och hon tar dessutom i så att hon nästan går ner i spagat - fast tvärt om!) Sedan en uppvärmning i trav som jag tror Atli hade varit mycket nöjd med om han sett oss! Det verkar som om Lára har förstått att den inledande traven inte är en hastighetstävling utan att det handlar om att länga halsen och jobba i "muskelbyggarform". Duktig tjej!!!
När vi rider lektioner för Atli så får vi alltid jobba väldigt mycket på volt. Och då flytta ut bakdelen för att få hästen att trampa under sig mer med inner bak och därmed komma till eftergift. Vid något tillfälle frågade jag Atli hur jag ska översätta detta till ridning ute på vägen. "Rid öppna!" sa han. "Öppnan är en volt fast rakt fram!"
Så idag red jag massor av tölt "på volt fast rakt fram". Så snart hon blev lite spänd och hög i nacken flyttade jag undan bakdelen något steg och när hon åter slappnade av och längde halsen mjuknade jag och "bara åkte med". Red förbi sjön, bort till skoterklubben innan vi vände hemåt igen. Och jag hade lite tid att njuta av den vackra utsikten med dramatiska moln på himlen men ändå ett solsken som fick sjöns vatten att glittra!
På hemvägen blev det tölt i micro-tempo, med massor av drivning och öppna för att lösgöra. "Det enda du behöver lära dig är att lösgöra henne när hon är riktigt samlad!" sa Atli under senaste kursen. "Så bra, tänkte jag, jag som var rädd att jag skulle behöva lära mig något svårt!" (OBS - ironi!!!) Tycker ändå att vi var riktigt duktiga - kan det vara så att hon redan hunnit få lite mera muskler?!
Den avslutande traven var lika bra som i början - även här verkar hon ha förstått att det alltid handlar om att slappna av och länga halsen. I alla fall när vi rider själva så hon inte har någon att springa i kapp med.
När Lycko-Lára sedan var ompysslad, utfodrad och tillbaka hos sin flock åkte jag hemåt med ett STORT leende på läpparna och tänkte än en gång: "Den som sa att lycka inte kan köpas för pengar tänkte uppenbarligen inte på att man kan köpa en islandshäst!"
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar