fredag 1 juli 2011

Farväl, finaste Feykir...




Matte tar farväl sista kvällen.





Nu behöver finaste, finaste Feykir inte ha ont mer utan betar på de evigt gröna ängarna tillsammans med Reykur, Krummi och de andra som gått före...






Det är så sorgligt... Hade verkligen klamrat mig fast vid hoppet att Feykir skulle kunna bli bra, om han bara fick ordentligt med tid. Men istället vände det och han blev snabbt bara sämre och sämre och sämre... Han försökte förtvivlat avlasta sina onda framhovar, måste han vända backade han runt och han låg gärna ner.





Det enda som var värre än att behöva ta det definitiva beslutet, var att se honom plågas så... Fick stöttande ord från Lasse, veterinär på Djursjukhuset: "Du har gjort allt du kan och nu återstår bara att tänka på Feykirs värdighet... Det är ett tungt beslut men utan tvivel det enda alternativet och i rätt tid."





Sylvia har verkligen varit ett ENORMT stöd i detta svåra - hon & KG var t o m med när det var dags, för jag orkade inte själv. Kändes så bra att veta att Feykir hade sällskap av två personer som han kände sig trygg med. En helt uppriven matte skulle antagligen bara oroat honom istället.





Det ingår ju i att äga ett djur att man också någon gång måste fatta det svåraste av beslut, men jag hade ju verkligen trott att vi skulle få MÅNGA fler år tillsammans. Nu fick han bara bli 11 år, 1 månad och 1 dag... Men han behöver inte plågas längre - och det är verkligen en stor lättnad!





Han har fått en grav på hästkyrkogården i Västmark, bara en knapp mil från Mariebäck. Och någon gång i framtiden kanske jag t o m orkar åka dit. Hur som helst känns det fint att han har en plats där.





TACK finaste, finaste, finaste Feykir för alla fina minnen!

15 kommentarer:

MalinS sa...

Men Gud Anna, vad tråkigt!
Jag sitter och gråter framför datorn. Så otroligt ledsamt - men självklart gjorde du det enda rätta!
Stor, stor Kram!!!
Jag vet allt för väl hur det känns!

Adina sa...

Åh Anna! Jag tänker på dig. Han behöver inte ha ont längre nu i alla fall, jag tänker på dig! Stora varma kramar från mig!

Anneli sa...

Tänker på dig i denna svåra stund

Pernilla (snarfaris fd matte) sa...

Tänker på dig... vet vad du går igenom.... Har ju varit med om det två gånger...
Jättekram från mig....

Anonym sa...

Åh, så otroligt ledsamt att höra. Varma kramar!

Jonna

sylvia sa...

Som djur ägare är det ett beslut vi måste fatta hur ont det än gör.
Men du har gett honom tid och hoppats in i det längsta men det gick inte längre.
Vi är alla jätte ledsna och hoppas du tar nya tag framöver.
Vi får tänka att allt har sin mening och vi får fortsätta kämpa.

Anonym sa...

En dag kommer det att kännas bättre även om det inte verkar så nu. När mina vänner sa så till mig när jag gjorde samma resa trodde jag dem inte men nu vet jag att det faktiskt gör det.

Styrkekramar till dig.

Daniel M sa...

Visade den fina bilden på dig och den liggande Feykir för pojkarna. Jaacob: "Åååh vad synd, hästen var ju så snygg..."
Vi tänker på dig.

Anonym sa...

Trots att jag int känner dig har jag följt dig o Feykir på din fina blogg.
Du gjorde helt rätt o tog ansvar o ett svårt beslut så din fina vän Feykir inte behövde ha ont längre.
Lycka Till i framtiden o hoppas du hittar en ny go häst när du orkar.
Varma kramar Sandra

Emelie L sa...

Tänker på dig Anna i denna oerhört tråkiga stund. Det absolut svåraste som kan drabba oss djurägare. Ett tungt beslut med massor av starka känslor, mina tankar är hos er. Kram

Irja sa...

Å Anna, så tråkigt. Stor kram till dig!!!

cia sa...

sånt är aldrig kul, min häst fick fång i februari och efter 2 månader var hon frisk, hon har dock fortfarande puls men de har inte med fång anfallet och göra enligt vet.. hon fick även en sänkning i hoven men är nu återställd, att de skulle behöva sluta så illa för dej är sån otur, skänker alla mina varmaste tankar till dej <3

Lale sa...

Kära Anna, jag är så ledsen och tänker på dig. Hade liksom du hoppats att Feykir blir bra ...
Stor kram från Lale

Anonym sa...

:(
sorgligt , men

Sussi sa...

Det är så ledsamt att feykir fick lämna oss. Tänker på dig! Kramar