Fast just idag hade det ju tinat fram så mycket äckligt under snön som Feykir kunde tugga på, så tuggleksakerna blev ingen omedelbar hit i alla fall... Jag krattade och krattade och skottade och skottade i hans lilla ruta. Tillslut hade jag en rågad skottkärra som var så tung att jag knappt orkade åka och tömma den. Jag tyckte det var helt fascinerande att så mycket hunnit tina fram sedan igår, då jag också krattade och skottade. Sedan berättade KG att han faktiskt krattat undan en gång på förmiddagen idag! :-O "Det som göms i snö kommer fram i tö" heter det ju, och det stämmer uppenbarligen!
Mkt roligt var i alla fall att jag idag, precis som igår, endast med stort besvär kunde ana pulsen på Feykirs framben. Ett MYCKET gott tecken!!! Uppenbarligen har han blivit betydligt bättre, trots att det nu börjar vara ganska blött ute (vilket kan göra sulan mer porös) och han dessutom ägnar dagarna åt att skrapa med framhovarna för att hitta mer spännande saker att äta. Såååå skönt!!!
Red Snarfari idag också - ett kort pass på ridbanan. (Atli kommer ju tillbaka redan på fredag, så det gäller att ligga i!!!) Skritt och trav på volt (trav var lite jobbigt - min rygg protesterade ganska mycket... måste se till att stretcha ordentligt fram till Atlikursen så att ryggen mår bättre då!) Men Snarfari var riktigt duktig på att böja sig och länga överlinjen!
Sedan blev det halsringsridning längs spåret: tölt, halt rygga. Följt av samlad skritt - det behöver vi träna hur mycket som helst på! Avslutade med trav på volt i båda varven och nu kändes han riktigt mjuk och fin!
När han ätit sin portion kraftfoder råkade jag släppa ut honom i hagen utan att ha tagit på honom täcket. I o m att han är så snäll att hantera hämtade jag helt enkelt täcket och tog på det ute i hagen istället. Detta tyckte Djarfur var jätteintressant! Han kom och studerade mycket noga när jag knäppte alla spännen. Unghästar är så charmiga!!! Fast Snarfari blev lite besvärad av att Djarfur, som är högre i rang, kom så nära.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar