In i dimman!

Idag är det dimmigt i Luleåtrakten! När jag åkte från jobbet och körde upp på Bergnäsbron såg man inte Bergnästet ö h t - det var bara vitt! Och jag hörde på radion att ett SAS-plan inte kunnat landa i Luleå utan fått omdirigeras till Skellefteå...

Men jag hittade i alla fall fram till stallet, trots dimman! Efter pyssel med Feykir red jag Snarfari på ridbanan. Efter uppvärmning med trav på böjda spår tränade vi samlad skritt. SVÅRT - tycker jag om att få honom att verkligen jobba genom ryggen. JOBBIGT - tycker Snarfari om att behöva ta i ordentligt med bakbenen. Men då och då fick vi till det ganska bra i alla fall. Varvade med att låta honom sträcka ut med lite längre tygel - och då skrittade han på riktigt bra!

Hade förståss halsringen på (det har jag alltid numera) och passade på att träna halter och ryggningar med den. Först från skritt, men sedan även från tölt. Vi kan verkligen inte skryta om någon stadig form i tölten - men det är i alla fall lättare och lättare att få honom att slappna av och länga halsen lite, även om det bara blir korta sekvenser åt gången.

Avslutade med trav på volt och då jobbade Snarfari i en jättetrevlig "muskelbyggarform"! Glädjande nog kunde jag idag dessutom rida trav utan att det gjorde ont i ryggen - hoppas det håller i sig för nu är det Atlikurs fre-sö!

Sylvia, som red samtidigt som jag på ridbanan sa: "Jag har inte haft tid att titta på er, men jag hör ju att takten är ganska bra nu!" Medan Snarfari åt kraftfoder (och några av Feykirs äpplen - säg inget till Feykir!!!) borstade jag Feykir ute i hans "sjukruta". Han verkade tycka det var mysigt - och när jag kom till öronen var det uppenbarligen så skönt att han nästan kröp ur skinnet! Jag skulle ha haft någon som fotade honom då - eller egentligen filmade!