Slut på "höstlovet"!

Efter helgens intensiva Atli-kurs har Hamingja fått tre vilodagar, samtidigt som hon har fått gå med ryggvärmaren från BoT, för att hennes muskler skulle få bästa möjliga återhämtning efter ansträngningen med all samling. Och det var nästan så hon såg förvånad ut när jag dök upp idag - trodde hon kanske att det skulle vara höstlov hela veckan?!

Vi fick en härlig ridtur i det vackra kvällsljuset - genom skogen bort till Torrbergsvägen, där jag valde att följa vägen åt vänster. Oftast rider jag till höger, för då kan man rida runt, men det är ju ändå så att omväxling förnöjer så jag valde istället vänster trots att det innebar att vi skulle behöva vända och rida tillbaka samma väg igen.

Genom skogen hade vi varvat skritt och trav och nu briljerade vi med några riktigt, riktigt fina galoppfattningar med efterföljande galoppintervaller. Jag hade först tänkt att vi skulle rida bort till den "nya" galoppbacke som vi upptäckte när jag fick låna Litlamin och rida långtur med Sylvia och Elisabeth. Men det visade sig att det var längre än jag kom ihåg, så jag vände hemåt igen innan dess.

Under hemvägen var det tölt med låååång hals som stod på schemat och sedan några långa skrittpauser tillbaka genom skogen. Med både terrängridning samt flera galoppintervaller hoppas jag att det blev en riktigt bra "gymnastikrunda" för Hamingja! Vi får se om vi vågar oss ut i terrängen fler gånger de närmaste dagarna... så här års är det ju alltid svårt att veta om man kan råka i vägen för någon älgjägare... Visst vill jag ju fortsätta träningen av samling från marken och då är det ju ridbanan som gäller - men en sväng till ute i terrängen tycker jag Hamingja har gjort sig förtjänt av!

Atlikurs dag 3: mera samling!

Atli och Hamingja tränar samlad skritt vid hand.

Med tanke på hur trött och matt Hamingja kändes i sina bakben under gårdagens andra lektion så var jag lite orolig för om hon verkligen skulle orka två lektioner idag... Jag var uppskriven på morgonens första lektion, i o m att jag skulle morgonfodra och då brukar man oftast få första lektionen efter lunchpausen också. Men några av våra långväga kursdeltagare hade redan skrivit upp sig på lektionerna efter lunchen och det slutade med att jag fick den allra sista lektionen för dagen. Det skulle ge mig tid att åka hem mellan lektionerna för att hjälpa Johan med vårt hönshusbygge - och dessutom ge Hamingja längsta möjliga vila mellan lektionerna! Win-win alltså!

Hamingja hade ju fått gå med BoT både över ryggen och på vänster has över natten och jag bestämde mig dessutom för att för säkerhets skull ge henne en extra uppvärmning genom att innan vår första lektion skritta ut längs en av skogsvägarna bakom vägbommen. För att kunna maximera rehabträningen i form av samling vid hand har jag under de senaste fem veckorna nästan enbart ridit på ridbanan - bara en dag/vecka har vi ridit ut. (D v s tvärt emot hur jag brukar rida...!)

Hamingja har ju som tur var så mycket arbetsvilja att hon inte tappar sugen trots mycket ridbanan. Men det var alldeles tydligt att hon uppskattade omväxlingen när jag nu lät henne skritta iväg från gården. Hon fick gå med hellånga tyglar och tog verkligen chansen att sträcka ut hela lååååånga halsen och ta låååååånga steg - perfekt stretching m a o! När vi sedan vände hemåt igen blev de låååånga stegen dessutom ÄNNU längre!

Väl på ridbanan fick jag instruktionen att värma upp "som vanligt" - och jag kunde då till min stora lättnad konstatera att det inte fanns minsta spår av någon stelhet från igår eller någon form av obehag - Hamingja travade frustande på med frisk energi och kändes helt avslappnad! Detsamma gällde när vi övergått till tölt - och hon var så avslappnad i nacken att det inte ens i början fanns något motstånd när jag ville ställa henne till höger. Även Atli konstaterade att hon var riktigt lugn och avslappnad: "Det är tydligt att träningen bara har varit bra för henne!"

Nu var det dags att jobba med samlingen vid hand - och då bad jag Atli att börja så jag kunde få ta en bild - resultatet ser ni ovan. Sedan tog jag över och det blev flera sekvenser samlad skritt i båda varven innan jag sadlade om och satt upp igen. Då kändes hon fortfarande mjuk och avslappnad - trots samlingen och jag var jättenöjd och lättad att vi inte hade tagit i för mycket igår! Atli påpekade att jag successivt ska tillföra mer och mer energi i det här läget - det är energin (som jag fångar upp m h a sätet) som ska göra att hon kommer upp med bogarna mer och mer i takt med att hon blir starkare.

När hon fick sträcka ut i trav igen var det fortfarande REJÄLT "tryck" i bakbenen - ännu ett bevis på att hon inte var överansträngd. Jag kanske inte jublade lika högt som Sanna igår - men jag kände mig i alla fall jublande glad över att min fina häst tål träningen så pass bra nu!!!

Efter en "bygga hönshus-paus" var jag tillbaka i Mariebäck för att rida den avslutande lektionen kl 16. Vi hade samma upplägg som på förmiddagen och när jag efter arbetet vid hand satt upp och red igen tog jag fasta på det Atli sagt om att tillföra mer energi. Jag smackade en gång och det hade samma katapult-effekt på Hamingja som vanligt men när jag återfick kontrollen kändes det att hon "växte upp" lite mer framför mig! Atli påminde om att jag hela tiden måste stämma av att hon är lösgjord i sidorna och efter att jag kramat lite i tyglarna var det verkligen som att hon dansade fram!

Atli konstaterade att det är tydligt att Hamingja mår bra av den här träningen och jag ska fortsätta på samma sätt och successivt kräva mer och mer samling, samtidigt som jag också ska variera med att rida ut mycket och "leka fram" mer samling även då. Och förstås fortsätta att tänka på att jag vinklar mitt bäcken rätt när jag ska samla henne så att jag får henne framför mig och inte bakom!

Jag är så ENORMT peppad att fortsätta träna!!! Men nu ska hon först få minst en vilodag efter den här intensiva kurshelgen - kanske t o m två. Nästa ridpass ska dessutom bli ut i skogen så att hon får "skaka loss" musklerna och göra något HELT annat - det är hon verkligen värd!!!

Atlikurs dag 2

Inför dagens första lektion konstaterade Atli att Hamingja hade sett väldigt fin och harmonisk ut igår och att vi skulle fortsätta arbeta på samma sätt idag. Han påminde också om vikten av att vinkla bäckenet för att man ska kunna samla hästen korrekt. När man först rider "lång och låg" har man ofta lätt sits och därmed bäckenet vinklat bakåt - men för att kunna samla hästen behöver man sedan vinkla om det framåt.

"Det jag lär ut är hur man successivt ska "smälta samman med hästen" så att man allt mer är en enhet där din balans blir hästens balans och du kontrollerar hästen genom att flytta din egen balans. Och det här är något man aldrig blir färdig med, för ju högre nivå man uppnår med sin ridning desto större betydelse får de minsta detaljerna. Och dessa kan ALLTID bli bättre!!!"

När jag sedan skulle börja värma upp Hamingja ville hon först inte trava och jag fick göra flera försök innan hon tillslut valde trav när jag red på volt. Red ut längs spåret och ett knappt varv senare bytte hon till tölt... det krävdes flera försök till innan hon valde trav igen. Efter detta höll hon traven och sträckte ut sig fint, men jag hade ändå känslan av att "handbromsen satt i"... När vi sedan övergick till tölt var känslan densamma, till dess jag "tog i med hårdhandskarna" genom att smacka en gång. Hamingja studsade iväg som hon brukar när matte tar till så där "grova metoder" men sedan töltade hon på med en helt annan energi - med bra takt och mycket lösgjord och fin! Jag borde m a o ha smackat på henne redan i traven! Atli konstaterade att hon var så avslappnad och fin att jag kunde övergå till att samla henne från marken.

Igår uppmanade han ju mig att ladda med ännu mer energi från hennes bakben för att få ännu mer samling. Och när jag nu gjorde det började hon åter lätta med framdelen då och då, vilket hon även gjorde de första gångerna när vi jobbade med detta. Jag kan nog ha det som måttstock för när hon får anstränga sig lagom - om hon aldrig behöver "studsa" fram behöver hon nog inte ta i tillräckligt bak! Vid ett tillfälle, när jag låtit henne rygga och åter bad henne att gå fram i samlad skritt slog hon t o m bakut! Jag kände hur jag inte kunde låta bli att skratta - för jag gillar verkligen att hon har "humör" så länge det inte är protester utlösta av smärta. Och det var det alldeles uppenbart inte nu eftersom hon i nästan ögonblick gick i samlad skritt på lös tygel! 

Atli såg mitt stora leende och sa"Visst är det roligt att arbeta hästen från marken så här?!! Man får så fin kontakt!" Och jag kunde bara hålla med! Efter att även ha arbetat med en sekvens samlad skritt i höger varv var det dags för mig att sitta upp i sadeln igen. Atli uppmanade mig att göra ridningen så odramatiskt som bara möjligt. Lite ryggning enbart för säte och överskänklar, några steg framåt och sedan mjuk övergång till tölt. Det är viktigt att behålla hennes avslappning och inte själv överdramatisera så att hon blir spänd. 

"Lek fram samlingen i tölt genom att först be om backa resp gå fram från halt m h a din balans och sedan när ni övergått till tölt fortsätta att på samma sätt "tänka" backa resp gå fram och m h a framåtvinklat bäcken få henne att samla sig och allt mer komma upp framför dig - utan att det blir någon stor sak av det. Leker du fram samlingen så behåller du lösgjordheten i både kropp och huvud!"  

Jag försökte göra så och det var verkligen en härlig känsla i tölten!!! Inte den högsta grad av samling jag upplevt men ganska mycket samling HELT utan spänningar!!! När jag dessutom vänt in några gånger åt vänster m h a ytterhjälperna så att vi även fick högerbogem på plats och hon var HELT lös i nacken kände jag hur mitt stora leende från markarbetet kom tillbaka! Min FINA häst!!! När hon sedan fick sträcka ut i trav frustade hon verkligen "ända från tårna" - det var nästan så att jag trodde att hon skulle behöva stanna för att hon inte kunde frusta så kraftigt och springa samtidigt! Men så hade hon ju verkligen fått jobba ORDENTLIGT också!

I början av lektionen hade Atli sagt att "den dåliga nyheten är att man aldrig blir färdig som ryttare - det blir bara fler och fler små detaljer att finslipa." Men det tycker jag är en GOD nyhet - för det är ju detta som gör att det är så ROLIGT!!!

När det var dags för dagens andra lektion kändes det åter som om Hamingja "hade handbromsen åtdragen" när jag skulle värma upp. Hon är nog helt enkelt trött i musklerna efter att vi höjd graden av samling ganska rejält. Nu löste jag problemet redan i traven genom att smacka en gång - och efter den obligatoriska "kast med liten häst-reaktionen" blev det en helt annan energi. Till min glädje dessutom utan att hon gick över i stressad tölt! För att spara på krafterna höll jag uppvärmningen ganska kort - särskilt som hon kändes mjuk och avslappnad redan.

Istället övergick jag till att arbeta med samlingen från marken. Jag red samtidigt som Sanna och hennes fina, nya stjärna Prins och nu hade hon för en stund fått lämna över tyglarna till Atli. Jag visste ju vad Hamingja och jag skulle jobba med och efter en stund fick jag också bekräftat av Atli att jag gjorde rätt.

En stund senare fick vi ännu ett MKT tydligt och underbart bevis på att min devis om att "Lycka kan köpas för pengar" verkligen stämmer, bara man ser till att köpa en islandshäst. Sanna hade nämligen åter fått sätta sig i sadeln på Prins efter hans "nära Atli-upplevelse" och själv uppleva vilken fantastisk tölt med STORA rörelser som han faktiskt har! Det var verkligen härligt att se - men ÄNNU härligare att höra Sannas lyckliga skratt och alla hennes glada utrop när hon fick sitt livs häftigaste töltupplevelse! Önskar verkligen att jag haft det på film - för här var det verkligen tal om ett Halleluja-moment!!!

Själv fick jag också en härlig känsla när jag satt upp i sadeln och red tölt på min fina häst! Trots allt arbete med samling kändes hon fortfarande mjuk och avslappnad - d v s hon får inte ont av arbetet!!! Atli uppmanade mig att tänka på bäckenets position, "ladda"  med mer energi m h a underskänklarna samtidigt som jag fångade upp energin med överskänklarna för att hon skulle komma upp lite mer med bogarna. Men ganska snart sa han "Vi måste ge henne tid! Vi ska inte kräva mer än så här nu, utan nu gäller det att ha tålamod och ge henne några månader av detta arbete så kommer hon sedan att vara stark nog att bära upp sig på ett helt annat sätt!"

När hon fått sträcka ut en stund i trav fick det räcka för idag. När jag sa till Atli att hon kändes lite trött och matt påpekade han att man alltid ska lyssna på sådana signaler från hästen och anpassa ridningen efter det. "Ta det lite lugnare någon eller några dagar - hästen kommer att säga till när den återhämtat sig och är redo att jobba hårdare igen. Så behåller man en glad och arbetsvillig häst!!"

Med tanke på all styrketräning vi ägnat oss åt igår och idag är det ju verkligen inte konstigt om hon börjar bli trött i musklerna! Därför kändes det också extra bra att sätta på hennes BoT över ryggen resp vänstra hasen, innan hon fick gå ut i hagen igen. För maximal blodgenomströmning i de ansträngda musklerna!

Själv ska jag preparera mig i vår "heitir pottur"! 

Och i morgon ska jag försöka se till att någon fotar oss när vi arbetar med samlingen från marken - så att jag får någon aktuell bild från denna träningshelg! Johan har nämligen inte tid för något fotouppdrag i helgen - han har jobbat på sjukhuset idag och i morgon kommer han att vara upptagen med att bygga på vårt hönshus - det är ju hög tid att få det klart inför vintern! 

Atli ger oss godkänt på läxförhöret!

 Idag var det så dags för Atlikurs igen! Senast - för fem veckor sedan - vågade jag dessutom bara rida två lektioner eftersom jag precis börjat sätta igång Hamingja igen efter hennes konvalescens. Så när jag nu skulle få rida HELA kursen var jag förståss extra "taggad"!!!

När Atli, som vanligt, frågade hur det har gått sedan sist kunde jag berätta att vi tränat vidare på samma sätt som vi gjorde då. D v s uppsutten uppvärmning i trav och tölt, sedan arbete med samling från marken följt av lite uppsutten tölt för att stämma av hur hon reagerar i kroppen och sedan nedvarvning. "Gör på samma sätt nu så får jag se hur det ser ut!" sa han.

Jag började uppvärmningen i trav och efter en stund konstaterade Atli att han tyckte Hamingja såg jättefin ut! "Hon slappnar av, sträcker ut och jobbar med helt rätt muskler - man ser hur halsmusklerna sväller när de arbetar!" sa han. Han uppmanade mig också att stämma av att jag med lätt kramning på innertygeln kunde ställa henne inåt för att sedan räta ut halsen igen genom att krama lätt på yttertygeln. "Är det en ärlig eftergift i nacken så känner du inget motstånd alls! Och detta är också en signal åt henne att länga halsen!"

När jag övergick till uppvärmning i tölt fick jag göra på samma sätt: krama lätt höger-vänster för att stämma av att jag inte fick något motstånd. "Om du kan böja behöver du inte böja - men om du inte kan böja måste du böja MYCKET!" är en av Atlis "käpphästar" som han nu upprepade igen. Efteråt sa han att hon fortsatt såg mycket fin och avslappnad ut - det man möjligen kunde önska var aaaningen mer energi i tölten för att takten skulle bli helt ren. "Men som uppvärmning är det ändå mycket bra!"

Så var det dags för "själva arbetet" - med samling från marken. Jag fick visa hur jag har arbetat henne för hand och förutom att han ändrade lite på hur jag höll vänsterhanden (när vi jobbade i vänster varv) så verkade han nöjd med vad han såg. "Hon accepterar arbetet jättefint och du har fått in tekniken så pass bra nu att du även här kan prova krama lätt höger-vänster för att stämma av att hon är avslappnad i nacken."

Han uppmanade mig även att höja kravet på samling ytterligare. Och efter en andra intervall samlad skritt tog han över för att jag skulle få chansen att se från sidan hur hon arbetar. Det såg verkligen trevligt ut när hon vinklade in bakbenen under sig och började komma upp med bogarna! Med denna bild på näthinnan fick jag åter ta över för en avslutande intervall. "Det är jätteviktigt med pauserna mellan intervallerna, påminde Atli. Det här är ett statiskt muskelarbete så hon måste få pauser att vila för att kunna bygga upp styrkan! Men det här är inget självändamål - det här ska förbereda henne för samling under ryttare!"

När jag sadlat om och åter satt i sadeln fick jag skritta ut på spåret, göra halt och rygga enbart för säte, överskänklar och vikt för att sedan rida fram och "tänka bakåt" för att m h a säte, överskänklar och vikt fånga upp den energi som underskänklarna skapade - och därmed samla skritten så att hon åter vinklade in bakbenen och kom upp med bogarna. "Stäm av att du kan krama höger-vänster utan motstånd - och smyg sedan bara över i tölt!" sa Atli.

Jag gissar att jag vid det här laget satt med ett stort leende från öra till öra - för även om det inte var någon hög grad av samling så var det så tydligt hur Hamingja bar upp sig på ett bra sätt och - f f a - helt utan spänningar! Det var en sån härlig känsla i tölten och dessutom så SKÖNT med en sådan tydlig bekräftelse på att hon kan arbeta på rätt sätt utan att få ont igen!!!

Medan jag lät henne varva ner i trav konstaterade Atli att vi verkligen gjort vår hemläxa och att Hamingja sett jättefin ut hela ridpasset. "Den här träningen är enbart positiv för henne! Fortsätt på samma sätt men höj successivt kraven på ett lyhört sätt. Hon måste ju anstränga sig för att bli starkare - men ansträningen ska trappas upp i lagom takt!"

Han konstaterade också att jag behöver jobba mer med min egen sits - så att jag vinklar mitt bäcken framåt i samlingen. "Annars får du hästen bakom dig - och du vill ju motsatsen: du vill rida så att du har hästen framför dig!" Jag vet ju att jag fått jobba med den saken tidigare - men inser att det helt fallit i glömska under tiden som jag bara fokuserat på rehabridning och att min häst ska få vara smärtfri. Men nu tål hon uppenbarligen att vi rider med samling och då gäller det ju att matte åter skärper till sig och verkligen RIDER också!!!

När jag sedan svävade ut från ridbanan - så lycklig över min FINA häst - kunde jag konstatera att vi faktiskt har hunnit åstadkomma riktigt mycket sedan Atli var här senast. Under fem veckors tid har vi tränat samling från marken ungefär fyra dagar/vecka - och aldrig mer än 10-15 minuter inkl pauserna då hon fått sträcka ut och slappna av. Inte mycket kan man tycka - men ändå var det så oerhört tydligt hur mycket starkare Hamingja blivit på denna korta tid! Det är ju något som är fantastiskt med att ha en egen häst: att bara man är ihärdig och "gnetar på" i det lilla så kan det ändå ge riktigt stora resultat just genom att man är konsekvent och ihärdig. Och när det kändes så här bra redan under kursens första lektion så ser jag VERKLIGEN fram emot fortsättningen!!!

Väl förberedda inför Atlikursen!

Efter dagens träningspass är vi väl förberedda för helgens Atlikurs, både Hamingja och jag! Det blev ytterligare ett pass på banan, med stort fokus på uppvärmningen och den kompletterades dessutom med extra stretching av bakdelen i form av att flytta bakdelen undan för skänkeln. Hon försökte fuska lite först, men efter ett lätt "pet" med pisken på vänster bak korsade hon ordentligt och effekten satt i även när jag bytte och flyttade undan för högerskänkeln!

I ryggningarna och samlad skritt från marken tycker jag hon är riktigt, riktigt duktig! Men det blir intressant att höra vad Atli säger om saken - det kan ju vara så att jag inte ställer tillräckligt höga krav... men det får vi ju snart svaret på!

När jag sedan satt upp igen för att "känna på" tölten kändes hon inte det minsta spänd, trots samlingen. Skönt! När jag inte behövde ägna mig åt att få henne lösgjord igen satsade jag på att vända in m h a ytterhjälperna i vänster varv och när högerbogen "föll på plats" kändes hon verkligen jättefin! Helt mellan hand och skänkel - en härlig känsla! 

Precis en sådan känsla som man vill avsluta ridpasset i - så jag lät henne sträcka ut i trav och varva ner. Om Atli hade sett oss idag hoppas jag han hade sagt: "Ett så´na där ganska perfekt ridpass!" för att låna ett av hans uttryck! I morgon får Hamingja en välförtjänt vilodag innan kursen börjar på fredag. Och hon går ju nu med BoT-ryggvärmaren på i hagen så hennes muskler i korset är förhoppningsvis extra "välpreparerade" till kursen!

Jag tänkte även passa på att plocka ihop lite saker till min numera nästan stående loppis i Josefshallen - när man väl börjat göra sig av med prylar är det svårt att sluta har jag märkt! Det är ju roligt om jag någon gång kan komma ner så pass djupt i lagren att jag faktiskt inom överskådlig tid kan ha anledning att köpa något nytt! Och där är jag väl inte riktigt ännu...!

Positivt besked!

Eftersom Hamingja hade några tillfällen under lördagens träningspass då hon piskade ilsket med svansen fick hon för säkerhets skull vila igår, så att ev ömma muskler i bakdelen skulle få tid att återhämta sig. Och nu skulle det bli mycket spännande att se hur hon skulle reagera idag...?!

Det började mycket lovande! Hon kändes nämligen riktigt mjuk och avslappnad redan i början av vår uppvärmning! Även arbetet från marken gick bra - inga protester ö h t! När vi jobbat med ryggningar och samlad skritt i vänster varv tog jag en "paus" då vi ägnade oss åt sidförande övningar från marken innan det var dags för ryggningar och samlad skritt även i högervarvet. Och hela tiden var Hamingja hur samarbetsvillig och arbetsvillig som helst!

Efter detta skulle jag så få "facit" - och när jag sadlat om och satt upp i sadeln igen kändes till min stora glädje inget av den spändhet som jag kunde ana i lördags! Även nu när hon arbetade med en högre grad av samling i tölten var hon mjuk och avspänd! Hon var så följsam när jag red på böjda spår och inte ens en ordentlig böjning i högersidan provocerade fram någon ilsket piskande svans. SKÖNT!!! 

Det var en väldigt lättad matte som lät Hamingja sträcka ut i trav som nedvarvning! Och medan Hamingja frustade så belåtet "malde" matte på om hur otroligt DUKTIG häst hon har. "Som om det skulle vara något nytt...?!!" tänkte väl Hami?! Innan hon sedan fick gå ut i hagen igen var det dags för täcke - för nu har jag limmat fast karborren som ska fästa ryggvärmaren från BoT på insidan av ett ofodrat regntäcke så att hon kan få gå med det i hagen. Det visade sig att jag lyckats skapa ett veck på täcket när jag limmade...lite störande...! Men effekten påverkas i alla fall inte av detta, utan nu blir det maximal värmebehandling till musklerna över korset! 

Till helgen är det Atlikurs igen - så KUL det ska bli!!! Den här gången ska jag åter vara med på HELA kursen. Men det finns visst någon plats kvar så om du som läser detta inte anmält dig tycker jag GENAST att du ska kontakta Sylvia! För det är ju PERFEKT att få hjälp att lägga upp träningen inför vintern!!!

"Fröken Skvätträdd" är riktigt cool i vissa situationer!

Hamingja gör sig redo för ridning - med BoT-värmaren på rumpan.

Jag brukar använda hennes BoT-skydd en kort stund innan ridningen och sedan en lite längre stund efteråt. Innan ridningen gör jag oftast så här - d v s låter det ligga löst över bakdelen från den stund vi kommit in i stallet till dess hon är sadlad och tränsad. Efter ridningen får hon sedan stå med dem på en längre stund, i boxen och då fäster jag ryggvärmaren ordentligt, med både maggjord, svansrem och elastiska remmar fram runt halsen.  

Ett par gånger har det hänt att hon i samband med sadlingen trampat runt så att ryggvärmaren halkat ner och landat på golvet bakom henne. Och till min glädje har hon aldrig reagerat ö h t på detta! Tala om att "fröken skvätträdd" har blivit cool - i vissa sammanhang i alla fall!!! Tidigare skulle hennes starka flyktreflexer definitivt tagit över vid ett sådant tillfälle, så det är ju toppen att jag i alla fall i detta avseende henne "avtrubbad" på ett bra sätt!!!

Vi tränade på banan igen i kväll och det blev ett ovanligt intensivt träningspass. Började med en extra lång uppvärmning i trav och tölt. Såg en så bra film på Fb här om dagen, om vad man ska tänka på när man rider hästen "lång och låg" för att den verkligen ska aktivera och stärka sin överlinje och inte bara "släppa ner huvudet och gå på bogarna". Och påmindes då också om vad Atli brukar säga om den saken.

I Hamingjas fall är det faktiskt lurigare i tölten. Hon ÄLSKAR att gå med nosen i backen i tölt och jag kan utan problem rida tölt på hellånga tyglar. MEN det innebär inte med automatik att hon aktiverar överlinjen för den skull. Så för att verkligen få önskad effekt är det bäst om jag ändå börjar rida henne i en lite högre form i tölten (vilket ändå skulle motsvara "lång och låg" på många andra islandshästar!) För att sedan låta henne länga halsen lite successivt, med bibehållen kontakt med bettet. Atli har tipsat om hur jag ska se på musklerna på halsen att hon verkligen arbetar rätt.

Efter denna uppvärmning började jag arbeta henne från marken - i vad som också blev en ovanligt intensiv sekvens. Vi började med sidförande på volt, så att hon fick korsa bakbenen ordentligt och därigenom stretcha musklerna i bakdelen. Sedan fick hon rygga långa sträckor följt av samlad skritt med extra mycket samling. När jag sedan satt upp i sadeln igen kändes hon rejält "på" och även lite spänd. Vid några tillfällen när jag böjde henne ordentligt i högersidan piskade hon även till med svansen...

Mitt huvudfokus under den uppsuttna tölten var därför bara att få henne lugn och avslappnad för att vi skulle få avsluta ridpasset med en riktigt bra känsla i kropp och själ. I o m att jag höjt kraven under arbetet från marken fick vi ta ett litet steg tillbaka i den uppsuttna tölten som kompensation, för att det inte skulle bli för mycket och ge dålig eftersmak. Det är ju som Atli alltid säger att när man "tryckt på on-knappen" så måste man se till att även "trycka på off-knappen" SÄRSKILT på en häst med så mycket temperament som Hamingja har, för annars hamnar man lätt i en ond cirkel med en allt mer spänd häst.

Efter en längre stunds arbete med böjda spår i tölten började hon i alla fall kännas avslappnad och när jag sedan lät henne övergå i trav frustade hon så belåtet - om och om och om igen! För säkerhets skull fick hon sträcka ut i trav extra länge också. Dessutom ska hon få vilodag i morgon - efter ett sådant styrketräningspass som dagens arbete från marken tror jag verkligen att det är det bästa för hennes muskler. Det är ju med hästar som med människor: hård träning bryter ner musklerna och det krävs vila för att bygga upp musklerna igen så att de blir starkare.

Tomas har ju dessutom rekommenderat att jag använder henne BoT ännu mer framöver eftersom vi börjat komma upp i en högre träningsdos samtidigt som det också blir kallare väder. Så när jag kvällsfodrat tog jag med ett ofodrat regntäcke hem för att limma fast kardborrbandet som ska fästa ryggvärmaren på insidan av täcket. Så kan jag släppa henne i hagen med både hasskyddet och ryggvärmaren på efter våra träningspass framöver.