YES, YES, YES - nu bekräftat av veterinären!!!

Så här ser riktig lycka ut!!!

YES, YES, YES!!! I morse fick jag det även bekräftat av veterinären: Lára är FRISK!!! Så snart jag kunde ta mig från jobbet idag åkte jag förståss till Mariebäck för en SÅ EFTERLÄNGTAD ridtur med TÖLT!!! Bagateller som +1 grad och snöblandat regn kunde jag ju inte ta någon hänsyn till...!!! Och Lára blev förståss JÄTTELYCKLIG när hon äntligen fick springa lite!!! Fast som vanligt var ju matte tråkig bromskloss... efter drygt fyra månaders konvalescens tyckte jag att hon behövde ta lite lugnt. Men "lite lugnt" finns ju förståss inte i damens vokabulär ö h t...!!!

Sylvia, som kom körandes med bilen, stannade till och sa: "Du ser verkligen överlycklig ut!!!" Och jag kände verkligen hur leendet gick från öra till öra! Ändå var nog Lára den som var allra lyckligast av oss två!

YES, YES, YES!!!

"Hängde" med bästa kompisen i stallet i eftermiddag! Och sedan kom det GODA nyheter...!!!

"Man ska inte ropa hej, förrän man pratat med veterinären." är ju ett gammalt hästägarordspråk. Men nu tänker jag ändå göra precis det!!! För när jag kom hem från stallet i kväll hade jag fått Láras provsvar i mejlen - och av vad jag tror mig kunna utläsa själv så är hennes leverenzymer ÄNTLIGEN tillbaka på normal nivå!!! Och allt annat verkar också ligga inom normalvärde!

(Vi har ju fått göra en speciallösning för provtagningarna tack vare att jag har chefen för Djursjukhuset i Gammelstad i samma stall: hon har tagit proverna på Lára och skickat dem till ett lab i Uppsala för analys. När svaren har kommit har jag sedan vidarebefordrat dessa till Evidensiakliniken i Boden vars veterinär är den som ordinerat proven. Därav det ovanliga att jag har provsvaren innan veterinären har sett dem.)

Till helgen räknar jag alltså med att jag ÄNTLIGEN får börja sätta igång Lára igen!!! Kanske kan det bli en första ridtur redan på fredag eftermiddag, beroende på hur min kropp reagerar efter morgondagens akupunktur. Men SENAST på lördag ska lycko-Lára få springa lite - OJ, så GLAD hon ska bli!!!

Vi vääääntar och vääääntar...

Vi väääääntar och vääääntar på provsvaren...

Nu har det gått en hel vecka sedan proverna togs och tidigare har vi fått svar redan inom ett par dagar. Men det visade sig att vi haft maximal otur den här gången (eller maximal tur de tidigare gångerna) då en av analyserna bara görs på onsdagar. Eftersom det senaste provet inte hann nå labbet onsdag förra veckan så dröjer det alltså till i morgon innan de gör den sista analysen och därmed kan lämna ett fullständigt provsvar. 

Och på en drygt fyra månader lång konvalescens kan man ju tycka att några dagar hit eller dit inte borde spela så stor roll... men tålamod är verkligen INTE min starkaste sida!!! Och där är vi dessutom VÄLDIGT lika jag och min häst!!! 

Fast igår och idag hade det ändå inte kunnat bli tal om någon ridning, då jag är "nålgroggy" efter gårdagens akupunkturbehandling. Sjukgymnasten säger att jag ska lyssna på kroppens reaktioner efter behandlingarna och verkligen försöka ge kroppen den vila som den önskar. Efter förra behandlingen var jag lika groggy i två dagar för att sedan förvandlas till Duracellkanin dag 3. Om detsamma gäller morgondagen vore det ju VÄLDIGT lämpligt med ett provsvar i morgon eftermiddag som visar att Lára kan börja ridas igång igen! 

På torsdag är det dags för ny akupunktur - så jag får väl räkna med att "ligga lite lågt" igen torsdag-fredag. För att förhoppningsvis åter vara "fit for fight" till helgen då jag ska få rida kurs för Sylvia!!!

ÄÄÄÄÄntligen en i gänget!!!

Dinni (skäcken) får vara en i gänget!!!

Förra helgen berättade jag om hur valackflockens nykomling Dinni, ännu inte accepterats av de andra utan man var tvungen att lägga hö till honom låååångt bort så att han fick äta i fred. Men att hans starka flockinstinkt fick honom att ta en munfull hö från sin hög för att sedan smyga sig så nära de andra han bara vågade, för att ändå få stå i deras närhet och tugga ur munnen innan han gick för att hämta en ny tugga. Men när jag lunchfodrade idag kunde jag konstatera att han faktiskt fick vara med i gänget - vilken lycka det måste vara!!!

Och som jag berättade igår fick jag då första akupunkturbehandlingen efter ett tre månader långt uppehåll. Jag somnade sedan på soffan när jag kom hem och sov 2,5 timme. I natt har jag sedan sovit ytterligare 9 timmar - och ändå har jag behövt vila mest hela dagen idag... Kroppen behöver uppenbarligen fokusera kraften på de processer som akupunkturen startade igång igår! Så förutom lite mys med Lára samt lunchfodring har det mest varit viloläge och ljudbok för mig idag. "Men klaaan i marron!!!" som ett västerbottniskt släktuttryck låter. (Betyder ungefär: "Vänta bara till i morgon, då ska jag...!!!") 

Handelsbanken - när hästen själv får välja!!!

...för i hästarnas värld är ju alla hinkar potentiella kraftfoderhinkar - till dess motsatsen bevisats!!!

På Handelsbanken i Luleå centrum har vi i flera år haft problem med läckage från taket när det regnat - ett problem som fastighetsägaren hittills inte lyckats komma till rätta med. Vi har blivit vanan att placera ut papperskorgar på strategiska platser så snart det börjar regna. När det här om veckan kom ett rejält skyfall - kom en anställd hos fastighetsägaren med denna hink som sedan dess "pryder sin plats" i kontorslandskapet. En hink som GARANTERAT skulle få fullt fokus om det kom en häst på besök! (Det är föresten min arbetsplats som skymtar i bakgrunden.)

Idag efter jobbet var det nypremiär för min akupunkturbehandling - efter tre månaders uppehåll. Till min stora förvåning något jag till största delen såg fram emot! Efter att i så många år lidit av SVÅRA nålfobier är det ganska svindlande att inse att man istället för att ha ångest t o m ser fram emot att någon ska sticka nålar i en!!! Visst var det liiite pirrigt också - men inte för själva nålarna utan hur jag skulle reagera efteråt.

Efter de första behandlingarna i våras reagerade ju kroppen så oerhört kraftigt: första gången med en VÅLDSAM "sjösjuka" och andra gången sov jag som klubbad i 14 timmar (då jag väcktes av ett telefonsamtal - jag vaknade inte av mig själv.) Skulle det bli likadant nu när jag haft ett längre uppehåll i behandlingen?! Svaret på den frågan visade sig vara: "Lite, lite av båda". D v s en lätt "sjösjuka" under hemvägen efter behandlingen och väl hemma somnade jag visserligen på soffan - men jag sov bara 2,5 timme och när jag vaknade igen var "sjösjukan" borta.

I morgon - efter en natts sömn - hoppas jag kroppen mår ännu bättre! Då ska jag hur som helst åka till min lycko-Lára och det ser jag förståss fram emot!!!

Nästan som en vanlig människa?!

Idag var det åter dags för träning i varmvattenbassängen på City Rehab efter jobbet. Och till min glädje visade det sig att de senaste veckornas problem med värmeanläggningen kvarstår - så även idag var det nästan 34 grader i vattnet! UNDERBART!!!! säger jag. (Men för varmt säger tydligen de som har konditionsträning på schemat eller har hjärtbesvär.)

Innan jag kliver i bassängen kan jag ofta tycka att jag ändå känner mig rätt "normal" i kroppen - förutom att jag har ont då. Men väl i bassängen inser jag hur OERHÖRT stel jag är - när jag försöker göra rörelserna i mitt träningsprogram och det stramar våldsamt överallt... Uppenbarligen är det väldigt lätt att vänja sig vid att ha begränsad rörlighet och tro att känslan man har i kroppen är helt normal. Till dess det hela avslöjas så tydligt genom de av sjukgymnasten väl utvalda övningarna.

Därför var förvåningen verkligen stor när jag idag kunde göra rörelse efter rörelse utan att det stramade särskilt mycket alls! Min första reaktion var att jag kanske slarvade och inte försökte ta ut rörelserna tillräckligt mycket - men kunde snart konstatera att så var det inte alls. Det är kanske så här det känns att vara en helt normal människa??!!!

Dessutom fick den här "nästan normala" kroppen en omgång bassängträning och bastu. Och i morgon eftermiddag är det åter dags för akupunktur, efter tre månaders uppehåll. Undrar om jag blir lika däckad av det den här gången som jag blev de första gångerna...? Men även om det är så borde jag ju vara i riktigt toppform på lördag!!!

Litlamin börjar skolan!

Första gången med sadel på ryggen - och det gick bara bra!!!

I måndags var det dags för Litlamin (e Démantur u Lára) att "börja skolan". Första dagen blev hon logerad på ridbanan utan sadel och igår tisdag var det premiär för sadel på ryggen. Att lära sig hitta balansen på en volt var inte lätt... Plötsligt var det så många ben att hålla reda på och hon varvade grisepass med fel galopp. Jo, ibland tog hon faktiskt rätt galopp också - men då var hon ganska snabb att göra ett galoppombyte! Uppenbarligen behövde det vara förvänd galopp för att vara tillräckligt svårt för den här lilla fröken!

Några enstaka travsteg fick vi i alla fall se - men de var verkligen inte många... Med tanke på att mamma Lára inte ens kan stava till passtakt var det lite förvånande att Litla visade sådan talang på området! Men hennes attityd är det verkligen inget fel på: trots sadel på ryggen, fladdrande stigbyglar och att Sylvia drog med repet över kroppen på henne visade hon hela tiden upp samma positiva inställning som på bilden ovan!

Tillbaka i stallet fick Litlamin även prova att ha ryttare på ryggen för första gången - och även detta hanterade hon helt odramatiskt. (Vinkeln var ju allt annat än smickrande... men en sådan här milstolpe måste ju förståss dokumenteras ändå!!!) Så spännande det ska bli att få se hur denna trevliga fröken utvecklas framöver!!!

Här var Litlamin bara något dygn gammal! Hon föddes när vi var uppe i Gällivare och tävlade hos Bifrost - Lára passade förståss på när det var nästan folktomt hemma på gården. Men tänk vad tiden går fort!!!

Halvbrorsan Dinni (e Démantur) visade sig ha samma positiva och lugna inställning till hanteringen - så även han fick avsluta dagens lilla träningspass (på totalt ca 10 minuter) med att ha ryttare på ryggen för första gången. Inom kort kommer även en tredje Démanturavkomma till Sylvia för inridning - så jag kommer att ha möjlighet att följa en trio från första parkett. Det blir riktigt intressant och spännande!!!