torsdag 4 september 2008

Köra timmerkran!




I kväll har vi varit på Teknikens Hus i Luleå för att "fira av" två kollegor från jobbet. Staffan, som gått i pension efter 43 år i banken (!!!) och Ulla-Britt som blivt chef för vårt kontor i Kalix. När Johan och jag haft besök av barnfamiljer från annan ort har vi gärna åkt till Teknikens Hus - för där finns så mycket spännande och kul! Även för vuxna faktiskt! Min favorit är absolut att köra "timmerkranen"! Det är faktiskt en RIKTIG skotare som man får lasta riktiga timmerstockar med! Det står en skylt i förarhytten: "Förarbyte efter 5 minuter" - men barnen brukar inte våga säga ifrån om jag kör lite extra länge...
Feykir fick vilodag idag p g a detta evenemang. Det var nog bra för min förkylning också att ta det lite lugnt. Jag var faktiskt den första som åkte hem för kvällen - t o m innan vi hunnit få vår efterrätt! Oerhört skötsamt - eller hur?!
På tal om Feykir så var det endel nya upplevelser för honom igår, när han gjorde debut som "ridskolehäst". Först fick han ju faktiskt följa med ridskolehästarna in i stallet på eftermiddagen för att äta kraftfoder och vila i en box fram till lektionen. I vanliga fall har han ju alltid fått stå kvar i hagen när de gått in. Och kraftfoder tackar han ju inte nej till!
Fast efter lektionen såg han ganska besviken ut... i vanliga fall brukar han ju få sitt kraftfoder efter ridningen och nu hade han uppenbarligen förträngt att han redan ätit, så han stod och väntade så hoppfullt...

onsdag 3 september 2008

Ridskoledebut!

Regnet öste verkligen ner när vi skulle rida vår lektion... så Sylvia och jag blev beskyllda för att ha beställt ruskvädret bara för att vi skulle få vara "flashiga" med våra Woodfieldrockar... Plötsligt sa Sylvia att jag inte borde få ha rocken på under lektionen, för då kunde hon inte se min sits riktigt. Men sedan kom hon på att hon redan visste att jag måste sitta mer på rumpan och luta bakåt - så hon kunde ju instruera utan att titta! ;- )

Vi fick rida hela lektionen utan stigbyglar - tala om att gå ut hårt direkt! :-O Det var första gången jag satt på Feykir med Woodfieldrocken på, så jag hade stigbyglarna en stund först bara för att känna att han inte skulle tycka det var läskigt med rocken över rumpan. Men han brydde sig inte alls.

Vi fick börja med att skritta på en stor volt och göra halter genom att luta tillbaka, hålla om med skänklarna, vinkla upp tårna och driva hästen in i halten så att de stannade med bakbenen ordentligt under sig. Lättare sagt än gjort minsann! Bakbenen drog ju i väg åt alla möjliga håll! Någon gång trampade Feykir under sig ordentligt bak, men stod väldigt långt framför sig med frambenen istället... Jag fick också på en gång kräva att han gick med eftergift - och ifall nacken kom upp direkt lägga på mer skänkel.

Vi fick förbereda för tölt genom att flytta ut bakdelen från voltspåret och när hästen kändes mjuk i sidan driva fram i tölt. Det märktes att Feykir tyckte det var jobbigt när jag satt på rumpan så att han verkligen måste jobba - han provade allt möjligt för att få mig ur balans: viksla, skutta, hoppa, rusa iväg... Men jag fick bara sitta kvar bakåt och driva och driva... och det gick bättre och bättre! Samt komplettera drivningen med att krama lite på tyglarna när han blev för hög i nacken. Bitvis kändes han riktigt, riktigt lätt och fin i handen!

"Han ser minst en halvmeter kortare ut idag, även om inte takten alltid är helt ren!" sa Sylvia och jag blev jätteglad! Har ju jobbat mycket med att korta upp honom under de senaste ridturerna, med ganska bra resultat, och kände också själv att nu under lektionen lyckades jag ett snäpp till.

Som avslutning fick vi trava - även detta utan stigbyglar!!! Sylvia är med andra ord VÄRRE än Johanna Elgholm - för henne behövde vi bara tölta! ;- ) Men vi fixade det faktiskt! Jag fixade att hålla mig kvar på hästryggen och Feykir fixade att trava trots mattes skumpanden på ryggen. "Där ser han riktigt fin ut i traven!" sa Sylvia.

Det var på darriga, trötta ben vi hoppade ner från hästryggarna... men jag var verkligen jättenöjd med vår första lektion på ridskolan!!! Vädret kunde förståss ha varit trevligare... men jag var ju ändå torr och varm i min rock. Och det bästa är att detta bara var den första av 14 lektioner!!! :- )

Totalt LURAD!!!

När jag kom hem efter en tyst dag på jobbet (se föreg inlägg) fick jag till min lättnad veta att Johan ringt återbud till hans kollega med sambo som egentligen skulle ha kommit förbi under kvällen. Tog genast chansen att vila på sängen en stund, innan jag gick ner i köket för att fixa en värmande kopp te till min onda hals. (Som dock var bättre - nu kunde jag faktiskt prata igen!)

När jag sitter i köket med min tekopp kommer plötsligt en bil och parkerar utanför. Och en till - och en till! Strax ringer det på dörren - och där utanför står mina kollegor från företagsgruppen och sjunger för mig! Gissa om jag såg ut så här?! :-O Övervägde om jag verkligen skulle släppa in dem - men när jag såg de stora sushilådorna de hade med sig blev ju valet lätt...



FYRA lådor av den här storleken hade de med sig! Då var jag ju tvungen att släppa in dem! ;- )



NU förstod jag också varför Johan inte haft någon brådska att flytta tillbaka möblerna igen efter partajet i lördags - han som annars brukar vara så snabb med sådant! Men när han sagt att han skulle ta hjälp av den där kollegan som skulle komma så köpte jag det rakt av. Fast hans kollega var uppenbarligen aldrig inbjuden, utan Johan hade varit i maskopi med mina kollegor!

En riktigt trevlig kväll hade vi i alla fall! Det var ju TUR att jag fått tillbaka rösten igen, för det hade verkligen känts konstigt att sitta helt tyst i det här sammanhanget... MASSOR av sushi åt vi också - de hade t o m gjort sig besväret att köpa grönt jasminte för min skull. När vi var i Kina fick vi sådant te till all mat. När vi sedan var i Singapore åt jag faktiskt sushi minst en gång/dag - och där fick man oftast grönt jasminte till så nu tycker jag att det är ett måste till sushi! (Några av kollegorna åt faktiskt sushi för första gången den här kvällen - det var ju modigt!)

Innan de gick hem vid 21-tiden hjälpte de Johan att ställa tillbaka de flesta möblerna, så nu ser vårt hus NÄSTAN ut som vanligt igen. Och jag stöp i säng så snart de sista gått ut genom dörren!

tisdag 2 september 2008

Idag är jag tyst...

...har fått jätteont i halsen, har nästan ingen röst och är jättesnuvig... Börjar efter lunch på tisdagarna och brukar använda morgonen till träning i varmvattenbassängen eller ridning. Men idag var det inte riktigt läge för något av detta... Har bälgat i mig mängder av riktigt varmt te (i o f s riktigt trevligt!) men det kommer fortfarande inte mycket ljud när jag försöker öppna munnen... Blir nog tvungen att stänga av min telefon på jobbet idag och be kollegorna vidarebefodra kundernas uppdrag per mejl...

Måste SKYNDA mig att bli av med den här förkylningen för i morgon börjar ju ridskolan för mig och Feykir! Jag red senast på ridskola i slutet av 70-talet, på gamla K4 i Umeå. Det var fortfarande väldigt militäriskt, så jag hörde aldrig någonsin talas om halvhalter "och annat tjafs" - men fick öva oerhört mycket på "vänd snett igenom" och "vänd rätt upp"... Dessutom var jag någon halvmeter kortare då, men red ändå stora halvblod... om jag minns rätt var jag rädd mest hela tiden (men ville ändå rida.) Min come back som ridskoleryttare kommer förhoppningsvis att bli väldigt annorlunda!

måndag 1 september 2008

På allmän begäran - här kommer recepten!

...på några av rätterna som serverades i lördags:

Läkarfruns laxtårta med löjrom

Botten: 200 g kavring och 1/2 pkt philadelphiaost. Finfördela kavringen i matberedare, blanda i osten och tryck ut i botten på en springform.

Fyllning:
1 stor burk keso, 200 gr gravad lax i mindre bitar, 1 tsk citronsaft, 1 dl finhackad gräslök, vitlökssalt, peppar och dill körs i matberedare till en slät massa.

Smält 5 gelatinblad och blanda ner i fyllningen. Häll fyllningen i formen och låt stå i kyl minst fem timmar, eller över natten för att stelna.

Garnera med 200 g löjrom samt några dillkvistar, strax innan serveringen.

Annas partajkyckling

Dag 1 (på kvällen): Ta 1 påse frysta kycklingfiléer, klipp ett litet hål i påsen, tillsätt 1/2 dl salt, förslut påsen och skaka om. Lägg i kylskåpet över natten.

Dag 2: (på morgonen): skaka om och vänd påsen. Låt ligga kvar i kylskåpet över dagen.

Dag 2: (på kvällen): skölj av kycklingfiléerna noga så att saltet försvinner. Nu är de rimmade - vilket gör dem extra saftiga, samt förkortar tillagningstiden!

Stek filéerna i ugnen (175 grader) till innertemperatur 77 grader (använd stektermometer). Lägg den varma kycklingen i marinad:
1/2 dl rapsolja
1/2 dl balsamvinäger
1/2 dl flytande honung
1 tsk salt
1 krossad vitlöksklyfta
några timjankvistar eller torkad timjan

Låt kycklingen svalna i marinaden.

Rätten fungerar utmärkt att göra i förväg - då fryser man in kycklingen i marinaden när den svalnat och låter den sedan tina i marinaden innan man skär filéerna i tjocka skivor och serverar.

Kyrkbyns vattenmelonsallad med rostade pumpakärnor

Rosta 1/2 dl pumpakärnor i torr stekpanna till dess de "poppar" - se upp så att de inte bränns! Låt svalna.

1/2 vattenmelon, skärs i stora kuber
Klipp 1/2 dl gräslök över melonen, dra något varv med pepparkvarnen och droppa på en god raps- eller olivolja. Strö över de rostade pumpakärnorna och svarta oliver (gärna Kalamata). Precis innan serveringen strös 1/2 tsk grovt salt över melonbitarna.


Chokladkladdkaka - enligt doktor Niklassons ordination
3 dl finkornigt socker
1,5 dl mjöl
5 msk kakao
1 kryddmått salt
1,5 tsk vaniljsocker
2 ägg
200 g smält smör

Blanda torra ingredienser. Blanda därefter med ägg och det smälta smöret till en jämn smet.
Häll i bröad springform.
18 min i 175 grader.
Skall vara kladdig i mitten nästan ända ut i kanten.
(Kakan är då VÄLDIGT rinnig, låt därför stå svalt till nästa dag så blir den perfekt jättekladdig!)

Servera med glass och/eller vispgrädde. (Extra gott blir det om man även har färska hallon till!)

Diagnos!

Efter ganska precis tio år med värk och över fem år som deltidssjukskriven har jag faktiskt precis fått en diagnos! Tidigare har man bara sagt att det varit "något reumatiskt", "fast inte reumatisk artrit och inte Bechterew och inte..." Men här om veckan var jag på nytt läkarbesök och det fastställdes att jag har Fibromyalgi - ett kroniskt, muskulärt smärtsyndrom med obalans i centrala nervsystemet som ger ökad smärtkänslighet.

Trots att det handlar om en kronisk sjukdom känns det bra att äntligen ha fått en diagnos - för nu har jag ju möjlighet att skaffa information, t ex på internet! (Att värken är kronisk hade jag ju redan märkt...) Nedanstående information har jag t ex hittat på http://www.sjukvardsradgivningen.se/:


När man lider av fibromyalgi har man en direkt förstärkning av smärtimpulser i ryggmärg och hjärna. Det betyder att man reagerar kraftigt på smärta, och att smärtan lätt sprider sig till många ställen i kroppen och blir mer eller mindre ihållande...

En sänkt smärttröskel gör att även ett lätt tryck eller muskelspänningar och muskelsamman-dragningar som normalt inte är smärtsamma gör ont.

Ständig värk det tydligaste tecknet...

Sömnproblem och trötthet
Smärtan gör att man vaknar på natten, ofta flera gånger, och därför inte känner sig utvilad på morgonen. Trötthet är ett mycket vanligt symtom som nästan alla med fibromyalgi lider av. Det är den djupa sömnen som främst påverkas."

Det har varit intressant att läsa om medicineringen också. För Fibromyalgipatienter ger inte antiinflammatoriska mediciner någon effekt. Denna typ av mediciner - som jag ätit dagligen i fem år och fått sådan magkatarr av att inte ens dubbel dos Losec hjälper - kan jag alltså lika gärna sluta med! Det finns däremot andra typer av mediciner, t ex epilepsimedicin, som i låga doser kan lindra smärtan för många med denna diagnos. Denna typ av medicin används även av dem som lider av nervsmärta. Förhoppningsvis blir jag nu remitterad till en smärtklinik så att jag kan få hjälp att hitta medicinering som kan fungera! Och i väntan på detta kan jag alltså fortsätta att lära mig mer genom att läsa på nätet.

Inte är jag ensam heller... man räknar med att ca 200 000 personer lider av fibromyalgi i Sverige.

Senaste numret av Läkartidningen hade föresten en stor artikel om fibromyalgi. Där stod det bl a om att fysisk aktivitet eller väl anpassad träning kan ge minskad smärta vid fibromyalgi. "Exempel på sådan behandling är träning i varmvattenbassäng, lågintensiv styrke-, konditions- och uthållighetsträning samt basal kroppskännedomsträning." Det jag kursiverat låter väl precis som en beskrivning av ridning?!

http://www.lakartidningen.se/07engine.php?articleId=10133

Hästeländet töltar ju!!!

Här har jag "lullat på" med lösgörande övningar i all oändlighet för att på det sättet leta fram tölten i min häst. Och så visar det sig att bara jag sitter på rumpan, håller ihop fram och petar till lite med pisken i rumpan så töltar hästeländet - och töltar och töltar och töltar...!!! Han har ju bara LURAT mig hela tiden och jag har låtit mig luras att inte ställa några krav! Men nu är det slut med den saken!

TÖLTADE längs bilvägen ända bort till korsningen vid sjön. Gjorde halt för att pusta ut och sedan TÖLTADE vi tillbaka hem, fast i kortare intervaller då jag även försökte rida ihop formen lite bättre.

No more mrs Nice Girl - här ska RIDAS i fortsättningen. Och därmed TÖLTAS!!!

På onsdag börjar vi i ridskolan Feykir och jag. Borde jag kanske göra i ordning en skolväska?! ;-)