Vårkänslor!!!

Mattemys!!!

Om man har ridjackan helt öppen trots kraftig motvind... då är det VERKLIGEN ovanligt varmt för att vara februari!!! :-O  För första gången denna vinter har vi blidväder - och med hela +8 så har det gått "laviner" från taken både här och där!

När jag skulle rida iväg från gården såg det ut att kunna rasa från Josefshallens tak ner på vägen vilken minut som helst... så jag drev på Hamingja så vi skulle SKYNDA oss förbi och hon bjöd direkt på en riktigt trevlig tölt! Härligt avslappnad kändes hon - vilket knappast skulle ha hållit i sig om vi hamnat i en lavin...! :-O  (När vi kom tillbaka efter ridturen hade en stor del av "lavinen" hunnit rasa ner medan vi var borta - det gäller att ha tur ibland!!!)

Längs bilvägen hade jag en härlig utmaning i att försöka bibehålla den trevliga känslan i tölten, med en kombination av lösgjordhet och energi. Det där med energi är verkligen svårt... ju lägre tempo desto mer drivning behövs för att bibehålla energin har både Sylvia och Atli försökt förklara för mig. Nyligen hörde jag en annan beskrivning "tänk att du hela tiden vill att hjulen ska fortsätta snurra - även/särskilt när du töltar långsamt!" 

Nu hade jag ett lite lättare utgångsläge i o m att Hamingja till att börja med fixade den där energin på egen hand. Så jag försökte hålla blicken lyft för att känna så snart takten började bli lite sämre, då försökte jag vara snabb att "rida samlad skritt" med sätet vilket verkade ha bra effekt på energin och därmed takten! Lite trav hann vi med också - fast då började matte snabbt flåsa så väldigt i värmen så Hamingja blev tvungen att ta en lite längre skrittpaus...!

I "världens ände-korsningen" vid sjön blev det lite voltarbete i skritt innan vi töltade vidare en bit längs vägen in mot stan. När vi sedan vänt hemåt igen vågade jag mig åter på att i högersluta hålla båda tyglarna i högerhanden för att kunna lägga pisken lätt mot vänster bak.  Och även idag innebar det bara ett "begränsat trauma" för lilla fröken, så jag kunde hålla kontrollen. Det tar sig - så sakteliga i alla fall! 

Under hemvägen hade vi kraftig motvind - ändå hade jag jackan helt öppen och det var bara svalkande och skönt! Tillbaka i stallet kunde jag konstatera att Hamingja var skummig både på bakbenen och på bogen. Så man kan väl säga att både Hamingja och jag hade ALLDELES för varma kläder på oss för dagens "vårvärme"!