Efter att det snöat oabrutet sedan i går morse har vi nu fått ca 1 dm vit, fluffig snö - så det var perfekt att rida ut med pannlampan på! Hamingja och jag red upp bakom vägbommen och tog den vänstra vägen där vi red uppvärmningstrav upp till vändplanen. Väl där ägnade vi oss åt att flytta ut bakdelen på volt i skritt varvat med att vända in för ytterhjälperna. När vi vände hemåt igen tränade vi samling i tölt och jag upptäckte att jag mycket lätt kunde underhålla/återställa bärigheten bara genom att dra bak vänsterskänkeln! "Less is more!" gäller ju det mesta i ridningen!!!
Innan vi var nere vid vägbommen igen vände jag tillbaka och lät Hamingja galoppera, både höger och vänster galopp, upp till vändplanen igen. När vi sedan vände hemåt för andra gången återgick jag till att träna samling i tölten och hon kändes riktigt mjuk och fin! Verkade inte det minsta stel trots kurshelgens intensiva ridning. Man kunde väl inte riktigt säga samma sak om hennes matte... :-O
När jag sedan lät henne börja sträcka ut för att varva ner fick jag ett tydligt "kvitto" på att jag lyckats aktivera bakdelen och överlinjen på ett bra sätt, för det var väldigt tydligt hur aktiviteten i ryggmusklerna kvarstod oförändrad trots att hon arbetade i en allt lägre form.
Tillbaka i stallet konstaterade jag också att hon var RJEÄLT svettig - t o m lite skummig oå halsen. Men det var också bara 5 minusgrader och dessutom knappt någon vind, så jämfört med isöndags kunde man nästan sägga att detta var vårvärme! Efter stretchingen fick Hamingja stå med hasskydd och nättäcke från Back on Track innan hon ÄNTLIGEN fick gå ut till Litlamin och de andra i hagen. Litla stod - förstås - och väntade på henne vid grinden och återseendets glädje var lika tydlig som vanligt!
.jpg)
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar