Jag red åt fel håll...!!!

"Är man så här fin får man godis - det står i böckerna!!!" hävdar Hamingja bestämt!

I en Facebookgrupp om islandshästar såg jag här om dagen en mycket intressant tråd, där man uppmanades skriva en sak - det bästa eller roligaste - som man lärt sig av sin ridlärare. "Don´t get me started - jag skulle kunna skriva ett helt uppslagsverk med allt som Atli delat med sig av!" konstaterade jag...eller en hel blogg!!! :-D 

Det är verkligen en fantastisk förmån att under så många år ha fått träna regelbundet för denne mästarnas mästare inom islandshästridning - och som dessutom är mer pedagogisk än ett helt universitet! Han ger sig verkligen inte förrän man verkligen förstår vad man ska göra - och varför. Sedan är det ju en lååååång väg till att verkligen klara av att utföra detta också, men förståelsen är ju ett oerhört avgörande första steg på vägen dit!

Och som vanligt var det MÅNGA Atli-citat som passerade genom mitt huvud under dagens träningspass med Hamingja. Det första handlade om hur man lägger upp träningen under t ex en vecka. Nämligen att man tänka ungefär på samma sätt som när han lägger upp träningspassen på en av våra tredagarskurser: så att varje ridpass man gör utformas utifrån det föregående och för att leda vidare till nästa. 

Den första lektionen på en kurs för honom har som huvudsyfte att skapa ett så bra utgångsläge som möjligt inför de kommande lektionerna. Målet är en häst som är lösgjord både fysiskt och psykiskt och vägen dit går i grova drag via arbete på volt med att flytta ut bakdelen så att hästen korsar med inner bak och successivt arbetar med allt längre hals. I princip uppvärmning följt av nedvarvning helt enkelt. 

Följande lektioner inleds alltid med samma uppvärmning på volt (och när detta fungerar bra även längs spåret) för att sedan övergå till "själva arbetet" där man utifrån hästens utbildningsnivå successivt lägger till moment för att bygga upp hästens styrka för att den ska kunna bära upp sig allt bättre i de olika gångarterna. Följt av nedvarvning där slutresultatet ska vara en häst minst lika lösgjord fysiskt och psykiskt som när man avslutade lektion 1. 

Överför man sedan detta till egen träning under t ex en vecka så får första dagens ridpass motsvara lektion 1 där man lägger den viktiga grunden med fokus på lösgjordhet och lång hals. Kommande dagar lägger man successivt till mer ansträngande moment, varje gång följt av den viktiga nedvarvningen. Lämpligt är att planera in de fysiskt mest krävande träningspassen så att hästen får en vilodag dagen. Detta för att musklerna ska få den möjlighet till återhämtning som krävs för att de ska bli starkare. Och sedan börjar man om igen med "lektion 1". 

Det var också vad Hamingja och jag ägnade oss åt idag - alltså en "lektion 1". Vi red ut längs bilvägen, så förutom de inledande volterna i skritt utanför stallet fick det bli "rida på volt fast rakt fram" som Atli en gång beskrev saken - d v s övningen öppna. Vi red uppvärmningstölt längs bilvägen bort till världens ände, med många sekvenser i öppna (f f a med böjning i vänster sida). Framme i korsningen vid sjön red vi in på skogsbilsvägen som plogats upp längs med ängen. 

Idag var det visserligen ingen skogsmaskin i arbete att spana på för Hamingja, men däremot flera upplag med timmer vilka INTE funnits när vi red där sist... så det fick bli "gå på upptäcktsfärd-skritt" istället för våra sedvanliga galoppintervaller. Jag testade även att följa några skogsmaskinspår in på det som nu blivit ett hygge och underlaget kändes så pass stabilt att jag testade att be om trav. "OK!" sa Hamingja först - men bara i ca 10 steg, sedan gick hon snabbt via ett par tre galoppsprång över till tölt... Vi skulle VERKLIGEN behöva någon dm nysnö att travträna i!!!

Under hemvägen fortsatte vi sedan tölten, men nu i en lite högre form (vi kan ju inte bara rida "myrsloktölt" även om Hamingja älskar det...!) och när innerskänkel mot yttertygel resulterade i en högerbog på plats fick jag njuta av sekvenser med trevlig tölt även om graden av samling inte var särskilt hög. Dock kunde jag konstatera att jag valt att rida åt fel håll idag... Det var nämligen motvind på hemvägen - och inte vilken motvind som helst... Termometern visade visserligen bara -15 idag, men vinden var upp till 8 m/s i byarna vilket enligt väderappen motsvarade en köldfaktor på minst -25. Det kändes i ansiktet kan jag säga... :-O

Tillbaka i stallet fick Hamingja ha de nytvättade hasskydden från BoT på medan hon stod i boxen och åt sitt kraftfoder. Jag passade även på att pyssla extra med henne, klia öronen (MYYYYYSIGT tycker hon!!!), sätta pälsglans i man och svans m m för att hasskydden skulle få sitta på lite extra länge. Innan hon sedan fick gå ut till flocken i hagen igen tog jag av skyddet från höger bak, för att inte riskera att hon får ett skavsår i området där skyddet tidigare nött bort all päls. Men på vänster bak är pälsen fortfarande intakt så det skyddet fick sitta kvar och kompletterades dessutom med BoT-täcket, för maximal återhämtning av musklerna i bakdelen.