"Hej matte! Vad ska vi göra för nå´t kul idag??!!"
Jag var morgonens mest populära person i Mariebäck idag - d v s det var jag som morgonfodrade. Medan hästarna åt sitt morgonhö gick jag till Josefshallen för att äta egen frukost - och passade samtidigt på att läsa i tidningen Islandshästen vars första nummer för året kom igår. Två oerhört inspirerande artiklar hann jag med, dels av Sofia Hallin som utbildar sig till ridinstruktör vid Hólar University College på norra Island och dels om en clinic "Island vs dressyr" som hållits av Ia och Denni hållit.
Det var MÅNGA saker som inspirerade i dessa båda artiklar, så jag lär återkomma till dem i fler blogginlägg framöver! Men en sak jag direkt vill nämna ur Sofia Hallins artikel med rubriken "Öka din medvetenhet som ryttare" är hennes tips att skriva träningsdagbok. Genom att skriva om varje tränngspass, vad ni tränat på, hur det gick och VARFÖR kan man bli mer medveten om sin ridning.
Detta är något jag själv upplevt också! Under mina dryga 40 år i sadeln har jag nästan alltid skrivit något form av riddagbok. Under många år var jag medryttare och då hade vi en anteckningsbok som jag skrev i som information till hästens ägare om vad jag och hästen haft för oss. Och när jag 1995 köpte min första egna häst kändes det naturligt för mig att fortsätta med detta, men då som minnesanteckningar till mig själv.
När jag sedan kom med i Team Lillhästen tog min träningsdagbok steget ut på internet, först som en blogg på deras hemsida, för att efter några år övergå till denna fristående blogg. Hela tiden har mitt syfte varit att göra detta för min egen skull. Att kombinera mina två stora intressen: ridning och skrivande på ett sätt som hjälper mig att analysera och därmed förhoppningsvis också kunna utveckla min ridning. För jag ÄLSKAR inte bara ridningen och gemenskapen med hästarna utan också att skriva! och när jag sedan upptäckte att det är många som uppskattar att läsa det jag skriver blev det både en stor överraskning och en jätterolig bonus! Så STORT TACK till alla er som läser!!!
Till dagens träningspass med Hamingja hämtade jag inspirationen främst från artikeln om Ia och Denni-clinicen där de bl a konstaterar att "Vi som rider islandshäst behöver över lag träna mer på galopp på ridbana." Med Feykir gjorde jag detta väldigt ofta och f f a då massor av galoppfattningar, vilket bl a resulterade i att vi alltid brukade få fina domarkommentarer för våra galoppfattningar på tävling.
Med Lára, som hade lika lätt för galopp på volt som för allt annat inom ridningen, blev det mindre av denna träning och med Hamingja har jag visserligen tränat mycket på galoppfattningar, men nästan bara när vi ridit ut. Den senaste tiden har jag visserligen många gånger tänkt att jag borde rida mer galopp även på ridbanan, men det har ändå inte blivit av... förrän idag när jag fick en inspirerande "spark i baken" från tidningen Islandshästen!
Underlaget på ridbanan visade sig dessutom vara perfekt för detta, med någon halv dm kallsnö som frustit fast i underlaget under så att det inte var det minsta halkigt ens i kurvorna. Vi började i vänster varv och allt vårt "nötande" av denna galopp ute längs vägarna visade sig i att trevliga galoppfattningar. När jag dessutom kom ihåg att lägga till mer innerskänkel när hon började "tappa bakdelen" så blev också själva galoppen allt bättre.
Hamingja har ju haft lättare för höger galopp, varför vi inte tränat lika mycket på den och det visade sig onödigt tydligt idag när galoppfattningarna inte alls funkade lika bra som i vänster varv... Ända sedan Feykirs tid har jag brukat göra galoppfattningarna i kurvan innan ena långsidan, men idag var det först när jag (i höger varv) bytte till kurvan innan en kortsida som galoppfattningarna började fungera även i detta varv.
Sedan jag avrundat dagens träningspass med trav på volt i båda varven konstaterade jag att Hamingja och jag verkligen var ett tydligt bevis på att Ia och Denni har helt rätt - för vi behöver VERKLIGEN träna mer på galopp på ridbanan!!! Det är ju bara så MYCKET som man vill träna, medan tiden och orken inte alltid räcker till... Men å andra sidan är det mest inspirerande med ridningen, om ni frågar mig, just att det alltid finns så mycket som man kan utveckla!
När det gäller orken så har jag ju betydligt mindre smärtor nu, sedan jag börjat behandlingen på smärtkliniken i Piteå. Detta innebär också att jag sover betydligt bättre. Men den senaste tiden har jag ändå varit väldigt orkeslös och ofta också yr i huvudet. Jag har i många år haft problem med låga järndepåer och behövt ta järntillskott under långa perioder. Antagligen är det som spökar nu också och för ett par veckor sedan började jag på en ny kur med järntillskott.
När depåerna är låga tar det dock lång tid att återställa dessa och för att försöka snabba på det hela lagade jag här om dagen för första gången blodplättar av nötblod, något som mina föräldrar ofta lagade medan jag bodde hemma. Jag har alltid vetat att det är bra att kombinera med något c-vitaminrikt för att öka upptaget av järn, men det var först när jag googlade på saken här om dagen som jag insåg HUR stor betydelse detta har. 100 mg c-vitamin ökar faktiskt järnupptaget med hela 300 %!!! Och det räcker med 70 gram svarta vinbär för att komma upp i den mängden.
Te hämmar däremot upptaget och ingen har väl missat att jag är en storförbrukare av denna ädla dryck...?! Så när jag nu tänker jag köra hardcore genom att äta blodplättar minst en gång i veckan, med svarta vinbär som efterrätt är min "order" till mig själv att sedan avstå te i MINST två timmar efteråt så att kroppen verkligen hinner ta upp så mycket av järnet som möjligt. Jag ska ge järnet med järnet helt enkelt!!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar